Kultur

Stipendiat med känsla för sött

Emma Sventelius från Lund, numera bosatt i Malmö, är årets Birgit Nilsson-stipendiat. Foto: Annika Falkuggla
Ingen Sektion satt
Kultur och Nöje Martina Jarminder fick en pratstund med årets Birgit Nilsson-stipendiat, Lundafödda mezzosopranen Emma Sventelius.

Det är inte den första gången Emma Sventelius får stipendium. Hennes cv är en katalogaria med utmärkelser.

– Jag lägger mycket fokus på uttrycket och på vad jag sjunger om. Folk verkar berördas av det, säger Emma Sventelius som svar på frågan om vad hon tror att det beror på.

Det betyder inte att det blir gammalt att få den typen av uppskattning.

– Absolut inte, det är en enorm bekräftelse. Man känner att man är inne på rätt spår.

Birgit Nilsson har fortfarande mycket att lära sångare, tycker hon vidare.

– Att ha en så lång karriär och sjunga så krävande roller visar vilket tekniskt kunnande hon hade. Där har hon mycket att lära oss.

Emma Sventelius gick klart Operahögskolan i Stockholm 2018 och har redan hunnit med båda sina drömroller, Carmen (i Malmö operas turnéföreställning hösten 2018) och byxrollen (en mansroll som sjungs av en kvinna) Octavian i Richard Strauss Rosenkavaljeren.

– Det har varit som en flaska Heinzketchup. Ingenting, ingenting, ingenting och sedan allt på en och samma gång, säger hon om händelseutvecklingen.

Hon menar att Carmen och Octavian är varandras konstnärliga och musikaliska motsatser på många sätt.

– Trots att jag gjorde 32 föreställningar av Carmen kände jag att jag kunde ha gjort en föreställning till direkt när jag gått av scenen. Octavian ligger väldigt högt för en sopran. Jag tror att det är den mest krävande rollen du kan göra som mezzo.

Hon jämför rollen med ett hårt gympass: nyttigt, men man blir rejält trött efteråt.

– Man var trött och stel i musklerna dagen efter, men rösten blev bara starkare!

Octavian är en sjuttonårig pojke, med allt känslomässigt arbete som det innebär.

– Allt är stort hos tonåringar. Han håller på att lära sig vad det är att vara en man.

Hon tycker om att Rosenkavaljeren handlar om känslor.

– Det är inte operans vanliga våld och död, utan är känsligt och medmänskligt. Och sen slänger Strauss in lite buskis för att lätta upp.

Det är en fysisk roll där man måste kunna vara både romantisk och rolig.

– Skådespelarmässigt är det mer som operett. Det är Det är snabba kast mellan känslor och stilar och man måste ha bra komisk timing när Strauss slänger in buskis för att lätta upp det hela, säger hon.

Rollen som Octavian gjorde Emma Sventelius på operan i Bonn där hon är en del av den fasta ensemblen under ytterligare en säsong. I sommar kommer hon dock till Sverige för att göra en roll hon ser fram emot: Tintomara i Lars Johan Werles opera med samma namn som hade urpremiär på Kungliga Operan 1973. i sommar sätts den upp på Läckö slott.

– Den är väldigt spännande musikaliskt och blandar vackert lyriska delar med modern fri tonalitet, berättar hon om sitt senaste projekt.

Hon läste Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke som förberedelse för rollen som den androgyna Tintomara, som enligt ett rykte under Almqvists tid var halvsyskon med Gustav IV Adolf.

– Det är helt sjukt att den är skriven 1830, så modern som den känns, säger hon om bokens nästan profetiska förutsägelser kring modern könsidentitet.

Hon är generellt förtjust i att sjunga nyskriven eller nyare konstmusik.

– Det är något speciellt att få ett partitur i handen som ingen har sett och gjort förut och veta att det är du som ska få tolka det.

Hon tycker särskilt mycket om att samarbeta med närvarande kompositörer som förstår sångare.

– Man kan fråga vad det är kompositören vill ha fram, om det är tonen som är viktigast, eller ett särskilt ord. Om det är någon som förstår röst så vet man att man kommer att kunna ge dem det uttrycket de letar efter.

Apropå Birgit Nilsson får Emma Sventelius ofta frågan om hon kommer att försöka sig på Wagner och Nilssons repertoar i framtiden. Hon tvekar lite med svaret.

– Jag vet i alla fall att jag vill hinna med så många lyriska mezzoroller som möjligt innan jag eventuellt plumsar i den djupa delen av bassängen. Men rösten har blivit starkare och jag är mer bekväm på höjden …

Dörren till den dramatiska repertoaren verkar stå på glänt. Birgit Nilssons paradroller passar oftast sångare som befinner sig senare i karriären än Emma Sventelius, så det är ingen brådska.

En annan drömroll för Emma Sventelius vore den som tävlande i bakprogrammet The Great British bake-off.

– Baka är mitt sätt att hantera stress och fokusera på något annat än musiken. Man skapar något påtagligt när man bakar, säger hon.

Bakningen är populär även hos omgivningen.

– Nästan alla gillar att bli bjudna på sötsaker. Min lägenhet i Malmö är helt belamrad med bakgrejer, jag har blivit en riktig nörd på det, skrattar Emma Sventelius.

FAKTA

Fakta:

Birgit Nilsson-stipendiet:

Delas ut från en fond instiftat 1969. Stipendiet och fonden bär Birgit Nilssons namn och tillkom till minne av hennes sånglärare Ragnar Blennow i Åstorp. Stipendiet ges till unga, lovande sångare som verkar i Birgit Nilssons anda. Stiftelsens målsättning är att främja begåvade sångares fortsatta musikaliska utbildning.

Det första stipdendiet delades ut 1973, och det blev regelbundet återkommande från 1984.

2019 gick stipendiet till Joel Annmo och 2018 till Elisabeth Meyer och Tobias Westman.

Ekonomi

IF Metalls krav: Stå för hela korttidskostnaden

IF Metalls förbundsordförande sedan 2017 är Marie Nilsson. Arkivbild.
IF Metalls förbundsordförande sedan 2017 är Marie Nilsson. Arkivbild.
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Staten kan behöva ta 100 procent av lönekostnaden för korttidspermittering i vissa branscher. Det kravet har IF Metall ställt i möte med regeringen och besked kan komma nästa vecka.

– Det kan finnas branscher eller företag där det är så akut att man behöver ta hela kostnaden under en begränsad tid, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I fredags framförde hon och parternas företrädare kravet till bland andra statsminister Stefan Löfven (S), arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och näringsminister Ibrahim Baylan (S).

– Jag tror att det kommer i början på nästa vecka, man portionerar ut det här för att inte öppna alla kranar på en gång, säger Nilsson.

Korttidspermittering innebär i praktiken att anställda går ner i arbetstid under en period samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd, ungefär hälften av lönekostnaden. Syftet är att undvika varsel.

Ska börja producera igen

Systemet har utnyttjats av bland annat fordonstillverkarna AB Volvo, Volvo Cars och Scania som sammanlagt permitterat nästan 65 000 anställda och i princip stoppat produktionen i Sverige. Detta drabbar även företagens underleverantörer, däribland Nordiq Group i Habo som tillverkar plåtkomponenter till bilar och lastbilar, vilket TT berättat om under lördagen.

Företaget kan klara sig ett tag men inte på tre månaders sikt, varför man önskar att fordonsjättarna återupptar en liten del av produktionen, även om den sker på sparlåga. Marie Nilsson tycker att förslaget är rimligt.

– Jag tror säkert att det är diskussioner som pågår, och det är klart att det vore bra. Men nu har man bestämt att man stänger i två eller tre veckor och sedan förhoppningsvis rullar man i gång igen.

"Vart tredje jobb"

Problemet är att efterfrågan är nere på noll och produkter skulle behöva lagras, vilket produktionskedjorna inte är uppbyggda för. Många företag tillämpar en så kallad "just in time"-modell där komponenter endast mellanlandar för att slussas vidare. Dessutom är många internationella handelsvägar satta ur spel.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) konstaterade nyligen i en intervju med Dagens Nyheter att Sverige är särskilt beroende av handel med andra länder för jobb och välfärd.

"Vart tredje jobb i Sverige är beroende av exporten. Hela Sveriges välfärd är beroende av att vi kan sälja lastbilar eller klimatsmarta lösningar eller it-system", säger utrikesministern.

Marie Nilsson konstaterar krasst att jobb kommer att försvinna och att företag som inte är livskraftiga kommer att slås ut. I arbetslösheten som följer är det viktigt med ett omskolningssystem där personer kan utbilda sig till bristyrken.

– Staten kan inte gå in och täcka alla förluster, man måste ha något krut kvar i kassan när krisen är över.

Retroaktiv summa

IF Metalls ordförande uppskattar i en ögonblicksbild att 35 lokala avdelningar tecknat ungefär 150 nya avtal om korttidspermittering som omfattar 25 000 anställda sedan coronakrisens början. Viss industri hade efter finanskrisen 2008 redan möjlighet att teckna avtal om korttidsarbete men förändringar i dessa blev nödvändiga när regeringen sjösatte sina åtgärder.

– Våra förtroendevalda och ombudsmän är ute på arbetsplatserna och jobbar febrilt med att teckna sådana här avtal. Nu kommer en våg när de större företagen stoppat eller gått ned på en väldigt låg produktionsvolym, och nu kommer ju underleverantörerna också, säger Marie Nilsson.

Andra avtal som påverkats av coronakrisen är kollektivavtal, som förlängts till oktober på grund av den uppskjutna avtalsrörelsen. Ett klokt beslut, enligt Nilsson som berättar att allt är satt på paus och kraven från facket har inte omformulerats. Men om man då kommer att kräva retroaktiva lönehöjningar är högst oklart.

– Om det blir en retroaktiv summa, engångsbelopp eller om det räknas in i en högre uppgörelse återstår att se. Det är en förhandlingsfråga.

Niklas Svahn/TT

Det kan finnas branscher eller företag där läget är så akut att staten behöver ta hela kostnaden under en begränsad tid, enligt IF Metall. Arkivbild.
Det kan finnas branscher eller företag där läget är så akut att staten behöver ta hela kostnaden under en begränsad tid, enligt IF Metall. Arkivbild. Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT

FAKTA

Fakta: Krisåtgärder för tusentals miljarder

Regeringen har beslutat om nya kreditgarantier, främst till små och medelstora företag, för 230 miljarder kronor. Ovanpå det har det aviserats stöd i form av bland annat skatte- och momsuppskov, som kan radera ut skatteintäkter på 335 miljarder kronor den närmaste tiden. Hur mycket av dessa lån som regeringen kan räkna med att få tillbaka i framtiden avgörs av när och hur ekonomin kan återstartas efter coronapandemin.

Det har även fattats beslut som får direkta budgeteffekter i form av ökade utgifter och lägre statliga inkomster på omkring 70 miljarder, bland annat i form av statligt stöd vid korttidspermitteringar och att staten tar över ansvaret för sjuklön.

Samtidigt har Riksbanken satt fart på sedelpressarna. Stefan Ingves och hans direktion har utökat Riksbankens stödköpsprogram med 300 miljarder kronor. Stödköpen, som tidigare bara omfattat statsobligationer, kommer nu även att inkludera bostads-, kommun- och företagsobligationer.

Gratis likviditetslån till företag via banker har också börjat erbjudas av Riksbanken, en åtgärd som enligt befintlig plan kan skjuta till 500 miljarder kronor i ny likviditet i banksystemet

Riksbanken har också med hjälp av ett så kallat swap-avtal med USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) på 60 miljarder dollar (cirka 600 miljarder kronor) börjat erbjuda bankerna billiga dollarlån så att det inte uppstår brist på dollar i banksystemet i turbulensen på världsmarknaden.

Därtill kommer även Finansinspektionens beslut om att sänka kraven på kapitalbuffertar i bankerna med cirka 45 miljarder kronor, vilket enligt beräkningar frigör kapital som skulle kunna användas för att utöka kreditgivningen med upp till 900 miljarder kronor.

Källor: Finansinspektionen, Regeringskansliet, Riksbanken, SEB

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Virus sätter kriget i Jemen på paus

Vårdpersonal förbereder en isolerad avdelning för smittade av coronaviruset i Sanaa i Jemen.
Vårdpersonal förbereder en isolerad avdelning för smittade av coronaviruset i Sanaa i Jemen.
Fotograf: Hani Mohammed/AP/TT
Utrikes
Utrikes

De stridande parterna i Jemen har gått med på att tillfälligt lägga ner sina vapen. FN har vädjat om en global vapenvila så att världen kan fokusera på att bekämpa coronaviruset.

FN:s Jemensändebud Martin Griffiths välkomnar gensvaret från regeringssidan och Huthirebellerna.

"Jag förväntar mig att parterna kommer att hålla sina ord och sätta det jemenitiska folkets intressen främst", skriver han i ett uttalande och kräver ett möte om hur parterna ska omsätta sina åtaganden i praktiken.

Det jemenitiska inbördeskriget har rasat i över fem år och orsakat det som FN menar är världens värsta humanitära kris.

"Även om det är positivt att vapenvilan kom till som en överenskommelse för att stoppa covid-19 i Jemen, så måste det också ses som ett första steg mot att förhandla fram en hållbar fred", skriver hjälporganisationen Rädda barnen i en kommentar.

Inrikes

"Vi epidemiologer har fått lite för stor makt"

Vem är det som styr – statsminister Löfven eller statsepidemiolog Anders Tegnell? Eller båda? Arkivbilder i montage.
Vem är det som styr – statsminister Löfven eller statsepidemiolog Anders Tegnell? Eller båda? Arkivbilder i montage.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Vem har ansvaret för besluten i coronakrisen – politikerna eller experterna? Regeringen hänvisar ofta till Folkhälsomyndigheten, vilket har fått kritiker att morra – är det kanske inte regeringen som har det yttersta ansvaret?

Att Folkhälsomyndigheten tar initiativ är reglerat i grundlagen och ingår i modellen för svensk förvaltning, konstaterar Jane Reichel, professor i förvaltningsrätt vid Stockholms universitet.

– Regeringen ska ta in kunskap från sina myndigheter. Det är reglerat i lagen, säger hon.

Men just smittskydd är ganska speciellt. Virus bryr sig inte om politik eller förvaltningsorganisation, och smittskydd är en utpräglad expertkunskap på vetenskaplig grund, förklarar Jane Reichel.

– Folkhälsomyndigheten har ett särskilt uppdrag. Den ska övervaka smittspridningen, planlägga och ta initiativ till åtgärder, det står i förordningen med instruktioner till myndigheten.

Detta ger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten en ganska speciell position. Men det finns mycket i coronakrisen som inte har att göra med virusspridning, och sådant kan inte statsepidemiologen besluta om, säger Reichel.

– Men var gränserna går är svårt att säga.

Duckar för experter

Det finns de som tycker att regeringen duckar väl mycket för experterna. Johan Giesecke, tidigare statsepidemiolog och nu rådgivare åt Världshälsoorganisationen (WHO), till exempel, tycker att hans skrå har fått lite för mycket att säga till om under coronakrisen.

– Regeringen ska göra andra överväganden, men där har de låtit oss bestämma, säger han.

Så är det inte i alla länder, konstaterar Giesecke och exemplifierar med skolstängningsfrågan.

– Både de norska och danska folkhälsomyndigheterna avrådde från att stänga skolorna.

Men politikerna där ville annorlunda, och beslutade mot experternas råd. Det visar på politisk självständighet där, tycker han, även om han inte tycker att besluten i sig var lyckade.

I Sverige följer dock politikerna experternas råd, enligt Giesecke. Just i fallet med skolstängningen är det bra, tycker han, men det visar också hur tätt politikerna följer sin expertmyndighet.

Farligt med expertstyre

Jonas Hinnfors, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet, tycker att det är läge att påminna politikerna om att det är nu som det politiska systemet verkligen behövs, mer än någonsin.

– Experter är jätteviktigt, politiker kan inte allt. Men det vore farligt om experter fick styra, säger Jonas Hinnfors.

I ett demokratiskt system är det politikernas jobb att göra avvägningar mellan olika intressen, och det är viktigare än någonsin just i en kris, understryker han. Han vill dock inte säga att politikerna helt lämnat rodret åt experterna – det är för tidigt att avgöra.

Li Bennich Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, tycker inte att det verkar som att regeringen överger makten. Hon ser maktdiskussionen som en form av krishantering i sig.

– Som jag ser det så fungerar det som det alltid har gjort, med en fördelning av makten mellan politiker och myndigheter. Jag tycker att regeringen tar ansvar.

– Oron är egentligen inte vem som fattar besluten, utan om det är rätt beslut som tas.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Delad makt

Den svenska förvaltningsmodellen bygger på en delning av den exekutiva, verkställande makten. Uppdelningen härrör från 1600-talet och Axel Oxenstiernas tid, då kung Gustav II Adolf var utomlands i krig under längre tider. Det fanns då motsättningar mellan kungamakten och adeln, och för att inte adeln skulle ta makten då kungen var borta gjordes myndigheter delvis självstyrande.

I grundlagarna tar detta sig uttryck på flera sätt. Dels så måste regeringen fatta beslut kollektivt, enligt 7 kapitlet 3 och 4 paragrafen i regeringsformen. Enligt 12 kapitlet 1 paragrafen lyder också myndigheterna under regeringen som helhet. Ministerstyre är därför inte tillåtet. Dels har myndigheter också ett visst självstyre, som framgår av 12 kapitlet 2 paragrafen i regeringsformen.

Instruktionen till Folkhälsomyndigheten, som innebär att myndigheten ska övervaka smittspridningen, planlägga och ta initiativ till åtgärder, framgår av 8 i förordningen med instruktioner till Folkhälsomyndigheten.

Källa: Jane Reichel, Stockholms universitet

Kultur och nöje

Andy Warhols "Chanel" under klubban i Sverige

Andy Warhols 'Chanel' ur serien 'Ads'. Pressbild
Andy Warhols "Chanel" ur serien "Ads". Pressbild
Fotograf: Bukowskis
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Andy Warhols konstverk "Chanel" kommer att säljas på auktionshuset Bukowskis i vår.

Verket är en del av den legendariske popkonstnärens porfölj "Ads", i vilken Andy Warhol gjorde egna tryck med tolkningar av annonser från stora företag, så som Apple, Paramount och Volkswagen.

Serien beställdes ursprungligen av galleriet Feldman Fine Arts i New York 1985, två år före konstnärens död.

Utropspriset för "Chanel", som går under klubban den 15 maj, kommer att ligga på mellan 800 000 och 1 miljon kronor, skriver Bukowskis i ett pressmeddelande.

Coronaviruset

Två nya dödsfall i Skåne

Ingången och infarten till akutmottagningen vid SUS i Malmö har anpassats på grund av coronaviruset. Alla patienter till barn och vuxenakut triageras sedan en tid tillbaka i tält. Även ordningsvakter och trafikhinder finns på plats.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Nyheter
Skåne Ytterligare två personer insjuknade i covid-19 har avlidit det senaste dygnet. Det meddelar Region Skåne.Antal konstaterade fall i Skåne: 274

Det totala antalet dödsfall i Skåne är nu uppe i fem personer.

31 covid-patienter vårdas nu på sjukhus varav fyra kräver intensivvård.

I dagsläget provtas endast personer som behöver läggas in på sjukhus samt boende på äldreboenden.

Totalt antal provtagna i Skåne är cirka 3 600.

Utrikes

Över 2 500 har dött av viruset i Iran

Provisoriskt sjukhus i en mässhall i utkanten av Teheran i Iran.
Provisoriskt sjukhus i en mässhall i utkanten av Teheran i Iran.
Fotograf: Ebrahim Noroozi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Iran meddelar att ytterligare 139 personer har dött av covid-19, den sjukdom som orsakas av coronaviruset. Det innebär att det officiella sammanlagda dödstalet landar på 2 517.

Det totala antalet konstaterat smittade har ökat med 3 076 till 35 408 – och för över 3 000 av dem är tillståndet kritiskt, enligt hälsodepartementet.

Iran har infört tuffare åtgärder för att försöka bromsa smittspridningen efter kritik om att myndigheterna gjort för lite. Hundratusentals iranier gav sig nyligen ut på vägarna för att fira det persiska nyåret med släkt och vänner, men nu råder bland annat reseförbud.

President Hassan Rouhani har sagt att hans regering har avsatt 20 procent av budgeten för att tackla virusutbrottet.

Inrikes

Löfven utesluter inte att stänga in Stockholm

Stockholm skulle kunna isoleras från övriga Sverige om coronautbrottet fortsätter i ökande takt.
Stockholm skulle kunna isoleras från övriga Sverige om coronautbrottet fortsätter i ökande takt.
Fotograf: Ali Lorestani/ TT
Inrikes
Inrikes Statsminister Stefan Löfven (S) håller öppet för att likt Finland isolera huvudstaden från övriga delar av landet, säger han till TV4.

I Finland har hundratals poliser kommenderats ut till större vägar för att avgränsa Nyland – där Helsingfors ingår – från övriga landet. Det kan bli aktuellt även för Stockholm.

– Stockholm är så hopknutet med både Uppsala och Södertälje att det skulle vara oerhört svårt att hålla koll på en sådan bestämmelse. Men vi bortser inte från något, vi kan komma i en sådan situation där även det måste göras, säger Stefan Löfven i en intervju med TV4 Nyheterna.

Även andra geografiska ytor kan bli aktuella att begränsa, enligt Löfven.

Avled på fartyg

Folkhälsomyndighetens senaste statistik visar att 3 046 personer konstaterats smittade i Sverige, varav nästan hälften i Stockholm. Nya siffror från Skåne visar att regionen har 274 konstaterade fall, varav 5 dödsfall och 31 som vårdas på sjukhus.

Samtidigt kommer besked från utrikesdepartementet om att en svensk man i 70-årsåldern avlidit ombord på ett kryssningsfartyg som befinner sig utanför Panama. Mannen är hemmahörande i Svealand.

På fartyget Zaandam finns runt 1 300 passagerare varav ett 20-tal svenskar, samt 700 fartygsanställda, skriver Aftonbladet.

– Vi känner till situationen och står i direkt kontakt med ansvarig researrangör och fartyget. Ett 20-tal svenskar befinner sig på fartyget, säger Diana Qudhaib, presskommunikatör på UD till TT.

Osäkert läge

Flera personer ombord på fartyget har avlidit efter att ha smittats av coronaviruset och passagerarna har isolerats. Fartyget ligger nu fast i Panama och får inte gå igenom kanalen. Vad som kommer att hända med passagerarna är oklart, men det har rapporterats att de som inte uppvisar några symtom ska flyttas till ett annat fartyg. Svenskarna ombord ska hålla sig uppdaterade.

– De uppmanas att hålla nära kontakt med researrangör och fartyget och följa de restriktioner som finns, säger Diana Qudhaib.

Kryssningsfartyget Zaandam, till vänster.
Kryssningsfartyget Zaandam, till vänster. Fotograf: Arnulfo Franco

Inrikes

100 miljoner extra till FN för virusåtgärder

En global kris kräver ett globalt svar, menar biståndsminister Peter Eriksson.
En global kris kräver ett globalt svar, menar biståndsminister Peter Eriksson.
Fotograf: Ali Lorestani/TT
Inrikes
Inrikes Sverige ger ett extra anslag på 100 miljoner kronor till FN för att motverka smittspridningen i sårbara länder och områden.

FN har i en nödappell till medlemsländerna efterlyst runt två miljarder kronor för att bekämpa coronaspridningen i utvecklingsländer. Sverige, som uppmanat världsorganisationen att begära ökat stöd, har klubbat ett bidrag på 100 miljoner kronor.

– Vi hade tidigt sagt att det är viktigt att FN kommer med en gemensam begäran, så att inte alla de olika FN-organen kommer med var sin. Det har vi fått se nu och det är viktigt för samordningen, säger Peter Eriksson.

Beredningen av FN:s begäran gick snabbt.

– Pengarna ska också betalas ut snabbt, till de verksamheter som vi fokuserar mest på. Som hälsa och sanitet i flyktingläger, stöd till vården i de fattigaste länderna och logistik för att få fram sjukvårdsmaterial, i dag fungerar inte det normala transportnätet, säger Peter Eriksson.

TT: Många är oroliga för sin privatekonomi i dessa dagar. Vad svarar du om någon frågar varför man i ett sånt här läge ger extra pengar till biståndet?

– Det här är en global kris, den kommer inte att kunna lösas genom att alla bara ser till sitt eget. Vi behöver en gemensam organisation och internationellt samarbete för att motverka smittspridningen, särskilt i länder som inte har tillgång till effektiv sjukvård och sårbara kontexter som flyktingläger. Klarar vi inte de sakerna kommer det här tillbaka till oss igen, säger Peter Eriksson.

Ivar Andersen/TT

NÄSTA ARTIKEL