Recension

Så funkar det funkar alldeles utmärkt som show

Måns Nilsson och Anders ”Ankan” Johansson tar plats på scen för Så funkar det – The Show.Foto: Nils Bergendal
Ingen Sektion satt
Recension Så funkar det-podden (och ursprungligen radioprogrammet) har nu fått sin scenform.

Så funkar det-podden (och ursprungligen radioprogrammet) har nu fått sin scenform. Turnépremiären för Så funkar det – The Show på Slagthuset i Malmö fyllde naturligtvis salongen till bristningsgränsen och visst funkade den här transformationen alldeles utmärkt.

Mitt på scenen finns en mysig, liten studio med medaljongtapeter, 70-talslampa, en gammal radio och naturligtvis mikrofoner på bordet – allt för att knyta an till radioursprunget för det här populära frågeprogrammet som vid det här laget faktiskt har nästan 20 år på nacken. Utöver studion tillför scenformatat två stafflin med spännande och illustrativa bilder, en knirrande overheadapparat och häftiga strålkastare.

Med självklar, men lite premiärnervös, närvaro gör sedan huvudpersonerna Anders ”Ankan” Johansson och Måns Nilsson, i charmigt skotskrutiga kostymer, entré och börjar med att inventera publikens kunskaper. Finns det möjligen någon som kan prata med djur? En polis? Någon som kan finska? Så klart det finns!

Och oavsett kringverk så är det ju dessa två humorartister – deras kemi, deras gnabbande och deras fascinerande slingrande associationsbanor till de mest kluriga frågor - som är hjärtat i det här konceptet. Scen eller radio spelar egentligen inte så stor roll.

Under den cirka 90 minuter långa showen får vi bland annat veta vilken rockstjärna som var först med att slänga ut en tv genom fönstret – fast det var en svensk kung och en levande björn ..., hur toxoplasmos påverkar människor – och Anders och Måns, och vilken grönsak som är grönsakigast. För att bara avslöja några av frågorna.

Eftersom det är show så bjuds vi också på lite teater med lösskägg, Jesus lärjungar och en fåraherde och så Anders i kattkostym. Och dessutom minst sagt underhållande sång och dans.

Så funkar det – The show bjuder på konstant trivsamt småfniss, en hel del storfniss och några rejäla asgarv och den stora skillnaden mot podd/radiolyssnandet är ju ändå att en hel salong skrattar tillsammans. Sedan kanske man kunde önska att det där fiskandet efter publikens kunskaper som slängdes ut i början hade använts lite, lite mer.

Men det är en petitess i sammanhanget för Så funkar det – The Show är en riktigt lyckad humorkväll som dessutom bjuder på en avslutning man sent kommer att glömma. Vi lämnar salongen både klokare och härligt genomfnissade.

FAKTA

Fakta:

HUMOR

Så funkar det – The show

Medverkande: Anders ”Ankan” Johansson, Måns Nilsson

Regi: Adde Malmberg Turnépremiär på Slagthuset i Malmö 20 februari 2020

Turnéfakta:

Så funkar det – The show i Skåne

27/2 på Kulturkvarteret, Kristianstad

28/2, 29/2, 1/3 på Lunds stadsteater

Inrikes

Långt till toppen av smitta på äldreboenden

Anders Wallensten är biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Anders Wallensten är biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Fotograf: Ali Lorestani/TT
Inrikes
Inrikes Covid-19 har upptäckts på vart fjärde äldreboende i Stockholms län.
Totalt handlar det om hundratals smittade äldre – och den förväntade toppen av smitta på boendena är ett par veckor bort.

Omkring 16 000 personer bor på cirka 400 särskilda boenden för äldre i Stockholms län. På 100 av boendena har en eller flera äldre blivit smittade med coronaviruset, totalt 3,1 procent av de boende, enligt uppgifter från Region Stockholm rapporterar SVT Nyheter. Det handlar alltså om nära 500 personer.

Regionen uppger inte hur många personer på boendena som har avlidit eftersom de uppgifterna rapporteras in med en fördröjning till Smittskydd Stockholm. Men vårdbolaget Familjeläkarna, som ansvarar för läkarvården på närmare hälften av äldreboendena i Stockholms län, uppger att omkring 250 personer har smittats och att 50 har avlidit på företagets boenden.

Region Stockholm klargjorde på torsdagskvällen att en konstant ökning av det allmänna vårdbehovet väntas fram till i mitten av april – och att den tiden kommer att bli tuff.

Förskjutet bakåt

Christoffer Bernsköld är regionens samordnare för all vård utanför akutsjukhusen, som närakuter, hemvård samt äldreboenden. Han sade att regionen och kommunerna har förstärkt vårdinsatserna på boendena.

Han pekar på att toppen för vården på äldreboendena specifikt väntas infalla något senare än i regionen i stort.

– Den är förskjuten några dagar bakåt mot hur den allmänna kurvan ser ut, så vi förväntar oss och planerar för att vi kommer att behöva göra fler insatser av läkare i våra särskilda boenden, sade Bernsköld till TT.

Färre i Västra Götaland

Även i Västra Götalandsregionen finns fall av covid-19 på äldreboenden, men än så länge inte alls lika många.

– Vi har väldigt många äldreboenden och det är inte så att alla har smittade personer. Men vi har sett det på ett antal och det är precis det som vi inte ville se, säger Thomas Wahlberg, chef för smittskyddet i regionen.

TT: Hur många fall och boenden handlar det om?

– Antalet fall kan jag inte säga, men vi har ett tiotal boenden där vi har personer som blivit sjuka. Men totalt har vi ju några hundra boenden, säger Wahlberg.

Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att den statliga myndigheten kan bistå med råd och experthjälp, men att mycket ligger också på privata vårdgivare, kommuner och regioner.

"Jobba individuellt"

Han påpekar att ett besöksförbud finns på alla boenden, och på frågan om vad mer som kan göras svarar Wallensten:

– Det är att verkligen jobba individuellt på boendena med rutiner om skydd och hur man hanterar sjuka och minskar risken för att smittan kommer in via personalen eller liknande. Det är väl där man måste jobba ännu hårdare.

TT Kom besöksförbudet för sent?

– Vi hade ju redan gått ut med en stark avrådan från besök i äldrevården och exakt hur stor skillnad det blir jämfört med ett förbud är väl svårt att utreda, och det finns ju andra vägar in, svarar Wallensten.

På torsdagen visade en kartläggning av Sveriges Radio att det finns bekräftade eller misstänkta fall av coronaviruset på äldreboenden i var tredje kommun.

Inrikes

Inga åtgärder efter krismöte i Stockholm

Med anledning av coronaviruset råder det totalförbud för besök på äldreboenden i Sverige. Arkivbild.
Med anledning av coronaviruset råder det totalförbud för besök på äldreboenden i Sverige. Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Stockholms stads äldrenämnd och krisledningsnämnd, där åtta politiska partier finns representerade, träffades på fredagen för att diskutera smittspridningen av coronaviruset på äldreboenden.

Initiativ till mötet hade tagits av Socialdemokraterna som hade hoppats att nämnderna skulle besluta om ytterligare åtgärder för att stoppa den oroväckande utvecklingen kring corona på Stockholms äldreboenden och inom hemtjänsten.

Men enligt det socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Karin Wanngård ledde mötet inte till några konkreta förslag eller beslut.

– Den allvarliga upprinnelsen till det här var bland annat missar i statistiken tidigare i veckan angående antalet äldreboenden som hade fått smitta. Efter mötet kan jag tyvärr konstatera att de inte kommer att ta in någon stadsövergripande statistik och det innebär att man helt enkelt inte vet hur många äldreboenden som är drabbade. Och det är jätteallvarligt, säger Karin Wanngård.

Motiveringen från den politiska majoriteten i staden (M, L, MP, C och KD) för att inte införa stadsövergripande statistik över smittade äldreboenden var, enligt Wanngård, att siffrorna ändras så fort.

– Det har jag jätterespekt för men då får man gör likt det Folkhälsomyndigheten gör. Man får bestämma sig för ett klockslag per dygn då statistiken gäller för 24 timmar framåt och sedan har man nya siffror. Man måste ju ändå vara intresserad av att ha koll på läget, säger Karin Wanngård.

Socialdemokraterna framförde också sitt krav på att man ska övergå till obligatorisk så kallad kohortvård där smittade omedelbart sätts i karantän och att specifik personal arbetar endast med de smittade. Men inte heller där fick partiet gehör.

Rättad: I en tidigare version uppgavs felaktig sammansättning av partier i majoritet.

Inrikes

Dubblad lön för anställda på intensiven

Informationsskyltar för coronapatienter vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Arkivbild.
Informationsskyltar för coronapatienter vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Anställda på intensivvårdsavdelningarna i Stockholm får fördubblad lön – och utökad arbetstid.
Det är resultatet av att ett så kallat krislägesavtal aktiveras, vilket aldrig tidigare skett.

På fredagen rapporterade Region Stockholm ytterligare 25 dödsfall i covid-19. Hittills har 204 personer i länet avlidit i sjukdomen, som orsakas av coronavisuset. Samtidigt intensivvårdas 157 patienter vid regionens akutsjukhus. Sjukhusen, som på torsdagen redan hade utökat intensivvårdskapaciteten med över 160 procent, har fått i uppdrag att öka kapaciteten ytterligare.

Krislägesavtalet ger längre arbetsdagar och högre ersättning till vårdpersonalen. Aktiveringen av avtalet sker genom arbetsgivarorganisationen Sobona och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Beskedet kommer efter en begäran på torsdagen av Region Stockholm.

Betalt för mödan

Vårdförbundet bedömer att var det rimligt att aktivera krisavtalet.

– Vi som organisation såg att på flera av intensivvårdsavdelningarna arbetar personalen redan 48 timmar i veckan, om inte mer. Det var så nära krisavtalet som det kan vara. Och då ska de få betalt för det arbete de utför, säger Gunilla George, ordförande på Vårdförbundet i Stockholm, till TT.

Enligt avtalet kan personal förflyttas till andra regioner där det finns ett större behov av förstärkning. Det är dock inte aktuellt i dagsläget, enligt Gunilla George.

Tobias Baudin, förbundsordförande på Kommunal, berättar att många av fackets medlemmar vittnar om att det redan är tufft. Samtidigt märker de också av en ökning av sjukskrivningar inom sjukvården.

– Jag känner en oro för medlemmarnas hälsa och för den psykosociala arbetsmiljön. Nu bryter man mot svensk lagstiftning och det ska kosta arbetsgivaren rejält, så det är bra att medlemmarna får högre lön när de jobbar mer, säger Baudin till TT.

48 timmars arbetsvecka

Det är alltså första gången som den här typen av avtal aktiveras. Beslutet innebär att det ordinarie arbetstidsmåttet höjs till 48 timmar per vecka. Dessutom kan en särskild nödfallsövertid tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

"Under ett akut krisläge, där det gäller att säkra personalförsörjningen för att kunna vårda sjuka och rädda liv, behövs en ökad flexibilitet för arbetsgivare och anställda", kommenterar Ulf Olsson, vice ordförande i Sobonas föreningsstyrelse, i ett pressmeddelande.

Hur länge avtalet kommer att gälla är oklart.

– Avtalet gäller till dess att man fattar beslut om att avaktivera det och det gör man när man konstaterar att krisläge inte råder längre, säger Jeanette Hedberg.

FAKTA

Fakta: Krisavtal

Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.

Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor.

En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Sport

Max fem personer på norska fotbollsträningar

'Inte ta bollen med händerna och undvika att nicka' är en av reglerna från det norska fotbollsförbundet under coronapandemin. Arkivbild.
"Inte ta bollen med händerna och undvika att nicka" är en av reglerna från det norska fotbollsförbundet under coronapandemin. Arkivbild.
Fotograf: Vegard Wivestad Grøtt/NTB Scanpix/TT
Sport
Sport Svenska fotbollförbundet säger att det är fritt fram att spela träningsmatcher.
I Norge är reglerna tuffare. På träning får det max vara fem personer per grupp och inga närkamper är tillåtna.

I Sverige har turerna gått hit och dit inom fotbollen. Till slut landade Svenska fotbollförbundet i att det är okej att spela träningsmatcher. Detta trots att Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson sagt till TT att han inte kunde se att matcher inom lagidrotter var förenliga med Folkhälsomyndighetens råd om att undvika närkontakt.

Nu har Norska fotbollsförbundet, i samråd med Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, satt upp ett antal regler för hur fotbollen i landet ska förhålla sig till träning under coronapandemin.

De norska fotbollsreglerna i punktform:

1) Det bör finnas en vuxen närvarande per grupp.

2) Inte vara fler än fem per grupp: Fyra spelare och en tränare/ledare/vuxen.

3) Alltid hålla två meters avstånd eller mer.

4) Det är inte tillåtet med aktiviteter där spelarna kämpar om bollen eller på annat sätt är i fysisk närkontakt med varandra.

5) Kom ihåg att bollen är en potentiell smittokälla och måste rengöras med tvål före och efter användning.

6) Inte ta bollen med händerna och undvika att nicka.

7) Koner och annan utrustning bör hanteras av en och samma person under hela övningen.

8) Delade omklädningsrum ska inte användas.

9) Kom ihåg bra hygienrutiner samband med aktiviteten, god tillgång till handsprit och rutiner för grundlig tvätt av händer före och efter aktiviteten.

Inrikes

Gymnasieskolan öppnar lite grann

Svårt att på distans lära sig svetsa. Men nu blir det möjligt för gymnasieskolor att ta emot mindre grupper elever när så krävs. Arkivbild.
Svårt att på distans lära sig svetsa. Men nu blir det möjligt för gymnasieskolor att ta emot mindre grupper elever när så krävs. Arkivbild.
Fotograf: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Inrikes
Inrikes Gymnasieskolorna kan snart öppna för vissa elevgrupper vid vissa tillfällen. Det blir alltså möjligt att göra avsteg från distansundervisningen.
– Men jag vill betona att det alltid ska ske i små grupper och för att klara vissa moment, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

Till veckan, eller efter lovet för dem som redan gått på påskledighet, kan gymnasieskolorna ställa om från att vara helt stängda till att vara delvis öppna.

– Vi måste ha beredskap för ett läge när eleverna pluggar hemifrån under en lång tid, kanske hela vårterminen. Därför har vi beslutat att möjliggöra särskilda lösningar för en mindre andel elever så att de kan komma till skolan och utföra vissa moment som behövs för att de ska klara sitt slutbetyg, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

Men först måste Folkhälsomyndigheten säga att det är okej ur smittskyddsperspektiv. Och myndigheten har signalerat sitt godkännande.

– Vi har försökt göra en analys över riskmoment och vi tycker att det är en rimlig hållning att låta begränsade grupper elever återgå till skolan för att exempelvis göra vissa prov. Det känns inte som en stor risk, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson till TT.

Han tillägger att myndigheten fattar det formella beslutet på måndag.

Nål och såg

Det är bara två och en halv vecka sedan gymnasieskolan och komvux stängde och eleverna fick stanna hemma och undervisas på distans. Skälet var givetvis coronapandemin och bedömningen att så pass vuxna elever klarar undervisning på distans.

Men redan från start stod det klart att gymnasieskolorna förutsåg problem. Hur ska eleverna kunna skriva prov på ett vettigt och rättvist sätt? Hur ska de lära sig praktiska moment? Och hur stöttar vi elever med uttalat behov av stöd? En rapport från Skolverket tidigare i veckan bekräftade att frågorna i högsta grad lever kvar.

På torsdagen beslutade regeringen om en förordningsändring som möjliggör för gymnasieskolorna att öppna dörrarna på glänt, det vill säga för vissa grupper elever vid vissa tillfällen. Syftet är att elever ska kunna lämna gymnasieskolan, eller gå vidare från ett introduktionsprogram till ett nationellt program, så som det är tänkt, det vill säga kunna avsluta centrala kurser.

Skolan kan därför öppna för vissa provtillfällen eller genomgång av praktiska moment. Det kan handla om elever på vård- och omsorgsprogrammet som måste lära sig att ta blodtryck eller elever på naturbruksprogrammet som måste lära sig att hantera en motorsåg. Genomgångar i skolan också bli aktuellt i vissa kurser på högskoleförberedande program.

– Men jag vill betona att det alltid ska ske i små grupper och för att klara vissa moment. Smittskyddsarbetet går alltid i första hand, säger Anna Ekström.

Särskilt stöd

Ändringen innebär också att elever som är i uttalat behov av stöd kan få det i skollokalerna.

– Jag ser framför mig att elever som behöver särskilt stöd i undervisningen och stödet bara kan ges i skolans lokaler, då ska det vara möjligt att vistas i skolan, säger Anna Ekström.

Ett av gymnasieskolornas största orosmoln är hur yrkeselevernas praktik (APL) ska kunna genomföras i coronatider, då många arbetsplatser stänger av ekonomiska eller smittskyddsskäl.

– Med den här nya bestämmelsen kan praktiska moment i en yrkesutbildning genomföras i skolan för en mindre andel av eleverna. Man kan alltså utföra en del av arbetsuppgifterna på skolan i stället för på en APL-plats.

Anna Ekström konstaterar att läget är exceptionellt.

– Det här är ett alldeles annorlunda läge i svensk skola. Ingen hade väl kunnat drömma om den här krisens påverkan på till exempel APL-platserna. Med förändringen blir det möjligt för skolorna att vara flexibla när man ser till att eleverna kan slutföra sina utbildningar. Min bedömning är att det också gäller när man har problem med APL-platser.

Folkhälsomyndighetens Johan Carlsson säger att det inte varit ett svårt beslut att ge klartecken för viss elevnärvaro i skolan.

– Nej, det tycker jag inte. Vi är normalt inte inne i skolans värld så mycket och därför har vi velat skaffa oss en bra uppfattning om vilka moment det rör sig om. När vi fått det kändes det inte svårt, säger Johan Carlson.

Anna Lena Wallström/TT

Blivande undersköterskor, det vill säga elever på vård- och omsorgsprogrammet, hör till dem som kan få viss undervisning i gymnasieskolans lokaler. Arkivbild.
Utbildningsminister Anna Ekström (S).
Utbildningsminister Anna Ekström (S). Fotograf: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Fotograf: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

Fakta: Gymnasieskolan i coronatider

Sedan den 18 mars rekommenderas distansundervisning för gymnasieskolor och komvux. Även yrkeshögskolor och högskolor omfattas av rekommendationen.

Distansundervisning gäller inte för gymnasiesärskolans elever.

Torsdag den 2 april beslutade regeringen att en mindre andel elever ska kunna få utbildning i skolans lokaler även om den största delen av undervisningen bedrivs som fjärr- eller distansundervisning.

Vad en "mindre andel" är ska tolkas ur ett smittskyddsperspektiv.

Beslutet berör gymnasieskolan och komvux, men kan också beröra grundskolan om den skulle stänga. Att stänga landets samtliga grundskolor har hittills inte varit aktuellt.

Skolhuvudmannen beslutar vilka elever som ska vara i skolan då den är delvis stängd. Det kan handla om:

– elever som måste kunna genomföra vissa praktiska moment

– elever som behöver skriva ett prov i slutet av utbildningen

– elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver delta i undervisning i lokalerna

– har behov av särskilt stöd i undervisningen som endast kan ges i lokalerna

Eleverna kan tas emot i olika delar av lokalerna. Eleverna kan delas upp i en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp. Även helger kan tas i anspråk.

Källa: Utbildningsdepartementet

Kultur och nöje

Seniorer bjuds på utomhusteater

Kultur och nöje

På måndag ordnar Östgötateatern en utomhusföreställning av "Tidens tecken" på innergården till ett äldre- och seniorboende i Linköping.

"Det kändes självklart att ställa upp på en sådan förfrågan. Vi måste hjälpas åt och göra det vi kan för att underlätta för de boende i dessa besöksförbudstider. Om det går att genomföra utomhus på ett bra sätt kan detta bli startskottet till att vi besöker fler äldreboenden i regionen", säger skådespelaren Martin Waerme i ett pressmeddelande.

"Tidens tecken" bygger på vissångaren och textförfattaren Kjell Höglunds musik och har tidigare spelats som soppteater och after work-föreställning i Linköpings och Norrköpings teaterhuscaféer.

Ekonomi

Inga bredbandslöften från Ygeman

Installation av fiber för bredband till en fastighet i Norrbotten. Arkivbild.
Installation av fiber för bredband till en fastighet i Norrbotten. Arkivbild.
Fotograf: Helena Landstedt/TT
Ekonomi
Ekonomi Genom en lagändring skulle ytterligare 150 000 hushåll och företag kunna få tillgång till snabbt bredband, enligt SKR och Svenska stadsnätsföreningen.
Men Anders Ygeman (S) ger inga löften – och påpekar att det skulle ta flera år att ändra lagen.

– Det är en ganska komplicerad lagstiftningsprocess, säger Ygeman, energi- och digitaliseringsminister, till TT.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Svenska stadsnätsföreningen vill att kommunala bredbandsaktörer ska undantas från den så kallade lokaliseringsprincipen, som i dag hindrar dem från att bygga bredband i angränsande kommuner. På så vis skulle ytterligare 150 000 anslutningar kunna göras, bedömer de.

Modest bedömning

Post- och telestyrelsen (PTS) gör en betydligt mer modest bedömning av potentialen: Som mest handlar det om uppåt 20 000 anslutningar, enligt PTS, och då är fritidshus inräknade. PTS rapport ska nu ut på remiss.

– Sedan så får vi försöka bena ut vilka som har rätt, om SKR har fog för sin uppfattning, säger Ygeman.

Men, tillägger han, klart är att de flesta svenskar inte bor precis på gränsen mellan två kommuner.

– Och det är bara de hushållen som skulle beröras av det här.

Kommer dröja

Ygeman räknar med att det inom ett halvår ska stå klart om det blir någon lagändring. Men även om man landar i att undantaget ska införas så kommer det dröja innan lagändringen träder i kraft:

– Då handlar det nog ändå om ett par år framåt i tiden, säger Ygeman.

Han påpekar att det redan i dag är möjligt för kommuner att bygga bredband i en annan kommun, genom så kallad avtalssamverkan. Men de politiska processer som krävs för att sådan samverkan ska komma till stånd är alltför segdragna, enligt Svenska stadsnätsföreningens vd Mikael Ek.

Han oroas av att takten i den svenska bredbandsutbyggnaden sjunker, när den nu i allt högre grad sker i glesbygd, och bedömer att regeringens mål att samtliga hushåll och företag ska ha tillgång till snabbt bredband 2025 är i fara.

– Det här är en avgörande faktor för att komma på spåret igen, för den fortsatta utbyggnaden, säger Mikael Ek och syftar på den föreslagna lagändringen.

Inga 22 miljarder

Anders Ygeman ser dock den sjunkande utbyggnadstakten som "en väldigt naturlig utveckling".

– Även om takten mattas av lite, så är min bedömning att vi kommer att nå målet.

Han ger heller inga löften om nya statliga pengar till bredbandsutbyggnaden. PTS bedömer i sin senaste prognos, från i höstas, att det krävs ytterligare 22 miljarder kronor i statliga satsningar för att regeringen ska komma i mål med sin bredbandsstrategi.

– Jag tror inte att den siffran är aktuell i dag. Nu visar ju marknadsutvecklingen, åtminstone innan corona, att utbyggnaden fortsatte på marknadsmässiga grunder. Så jag ser framför mig att PTS nästa prognos kommer att visa ett betydligt mindre belopp, säger Anders Ygeman.

Mats Rörbecker/TT

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Arkivbild.
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Arkivbild. Fotograf: Stina Stjernkvist/TT

FAKTA

Fakta: Åtta av tio har snabbt bredband

Statistik som Post- och telestyrelsen (PTS) släppte i förra veckan visar att drygt åtta av tio, 84 procent, av alla hushåll och företag i Sverige nu har tillgång till bredband som medger överföringshastigheter om minst 100 megabit per sekund.

Under 2019 ökade andelen med snabbt bredband med 3,5 procentenheter. Det kan jämföras med en ökningstakt på 4,2 procentenheter 2018 och 5,6 procentenheter 2017.

Regeringens mål är att anslutningsgraden ska nå 95 procent redan i år och att samtliga ska ha tillgång till snabbt bredband 2025.

Svedala

Butik med fullt upp med att fixa påskmaten

man med korg på armen plockar mat ur kyl i butik
Lax, anjovis och en hel del annat står på kundens lista som Icahandlare Hampus Brink i Bara plockar ihop för avhämtning.
Fotograf: Pernilla Nielsen Negrén
Svedala
BARA Den lokala livsmedelsbutiken i Bara har fullt upp. Allt fler väljer nu att handla utan att behöva besöka butiken - en service som var självklar när första förfrågan kom för någon vecka sedan.

- I tisdags tappade jag räkningen på hur många kunder vi hjälper att handla, säger Hampus Brink som driver Ica Nära vid torget i Bara centrum.

I takt med utvecklingen av coronapandemin har antalet kunder som via telefon eller allra helst mejl gör sin inhandling med hjälp av butikspersonalen successivt ökat. Två extra personal har tagits in för att klara beställningarna som plockas ihop av personalen som sedan lämnar ut påsarna på baksidan av butiken.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL