Recension

Existentiell och hjärteknipande film

La belle epoque. Pressbild
Ingen Sektion satt
Recension Prisade La belle epoque kommer att bli en publikmagnet även i sverige skriver tidningens recensent.

Om vi liknar vandringen mellan vaggan och graven med ett stormigt hav och dess glädjeämnen med små öar här och var som ger andhämtningspauser av skratt och harmoni får vi en pusselbit til franska regissören Nicolas Bedos nya film La belle epoque.

En annan är botaniseringen bland våra val och var vi lägger ribban vid egen och andras förändringar när tidens tand börjar nagga oss. Victor (Daniel Auteuil) har vid 70 års ålder framtiden bakom sig när det gäller att hänga med i vår tids tekniska förändringar. En gång var han en framgångsrik tecknare och illustratör, på den tiden människor läste böcker och tidningar och nätet och datorer var näst intill sci-fi.

Hustrun däremot har bägge fötterna inne i den digitala världen och när hustrun slängt ut Victor till förmån för sin älskare accepterar Victor ett erbjudande om att delta i en form av rollspel som är en kombination av historiskt återskapande med hjälp av aktörer och tidsenlig rekvisita.

Man får själv välja epok i livet och Victor väljer det glada 70-talet med fri kärlek och stundande karriär. Victor vill återskapa mötet med sin hustru och de känslor de hade när allt började och med en skådespelerskas hjälp hamnar han i ett iscensatt deja-vu.

La belle epoque är en briljant balansgång mellan filosofisk betraktelse över existentiella frågor och hjärtknipande feelgood-stämning. Dialogen är ömsom kvick och underfundig och ömsom eftertänksam och vemodig.

Poängen är att vi måste acceptera förändringar på gott och ont för att utvecklas och få perspektiv på vårt liv som det har blivit. Livet är som ett val man inte får någon ångervecka på. Att den här filmen har blivit en stor framgång i Cannes och på hemmafronten är inte svårt att förstå och att den blir en publikmagnet i övriga Europa också med sin allmängiltiga story är ingen vild gissning.

FAKTA

Fakta:

FILM

La belle epoque

Regi: Nicolas Bedos

Medverkande: Daniel Auteuil, Fanny Ardent, Guillaume Canet med flera

Inrikes

Delade meningar om symptomfri smitta

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att det är viktigast att fokusera på att stoppa den vanligaste smittspridningen.
Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att det är viktigast att fokusera på att stoppa den vanligaste smittspridningen.
Fotograf: Ali Lorestani/TT
Inrikes
Inrikes Smittar coronaviruset även under inkubationstiden? Ja, i vissa fall, enligt Folkhälsomyndigheten – men det är en så liten del att den blir obefintlig anser myndigheten.
Virologiprofessorn Fredrik Elgh är kritisk till den inställningen.

Fredrik Elgh, professor i virologi och klinisk virologi vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, är kritisk till att Folkhälsomyndigheten inte redan tidigare utgått från att även symptomfria personer kan vara smittsamma.

– Det har varit känt länge och borde ha utgjort en bas för att förändra arbetssätt i äldrevård, hemtjänst, särskilda boenden och liknande för länge sedan, säger han.

Att även symtomfria personer kan smitta är den troliga orsaken till att coronaviruset har spridits på så många äldreboenden, tror Fredrik Elgh.

– Det går inte att förklara på något annat sätt. Det har naturligtvis en extrem betydelse för dem som bor där, det är sköra människor som har särskilda behov och behöver hjälp av personal som kommer väldigt nära.

Tegnell: "Inte viktigt"

Men Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, säger att trots att en del studier talar för att även symtomfria personer kan smitta rör det sig om en så liten andel av all smitta att det inte är viktigt för spridningen.

– När man har en samhällssmitta så måste man rikta in sig på det vanligaste, det är då man får effekt. Kan man trycka bort 90 procent av smittan så kommer smittspridningen att stanna helt, säger han och fortsätter:

– Man kan inte lägga upp strategier som fokuserar på de 10 procenten, för då förlorar man fokus på de 90 procent som är viktiga, säger han.

TT: Ni har ju tidigare upprepat att man inte smittar om man är symtomfri.

– Ja, men jag tror att vi har modererat våra uttalanden om det. När man har en sjukdom som blir väldigt vanlig så kommer även ovanliga händelser att äga rum. Det är så biologin fungerar, säger Tegnell.

"Munskydd är solidaritet"

Fredrik Elgh tycker att man ska ta det säkra för det osäkra. Han efterlyser tydligare riktlinjer för personalen på äldreboenden och inom hemtjänst, och tycker att munskydd är en självklarhet. Men även vanliga människor bör täcka mun och näsa när man rör sig bland folk, anser han.

– Det har en väldig implikation på hela synen på hur det här viruset sprids. Plötsligt är du, jag och alla andra som inte har feber potentiella smittspridare.

Enkla åtgärder som en halsduk, buff eller ett hemsytt munskydd räcker. Poängen är inte att undgå smitta själv, utan att undvika att smitta andra, menar han.

– Detta är en droppsmitta i allra största utsträckning, då är det klart att man ska ha något för mun och näsa så att dropparna inte landar på andra, säger Fredrik Elgh och fortsätter:

– Det handlar inte om att skydda sig själv, utan om att skydda den som står bredvid. Det är solidaritet.

Falsk trygghet

Från Folkhälsomyndigheten finns det inga planer på att införa striktare krav på skyddsutrustning inom äldrevård och hemtjänst, det skulle slösa på resurser utan att ge någon effekt på smittspridningen, enligt Anders Tegnell. Däremot är det viktigt att börja provta personalen, säger han.

– Det är det viktigaste, så fort de har minsta symtom. Så att man vet vilka som inte ska gå och jobba.

Munskydd kan vara bra, men det kan också innebära en falsk trygghet. För om man inte använder rätt sorts skydd, fingrar och tar på skyddet, tar av skyddet på ett felaktigt sätt eller inte byter det tillräckligt ofta, kan det i stället öka risken för smitta.

Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att munskydd inte behöver bäras av allmänheten i vanliga situationer i samhället. I sådana lägen är det bättre att hålla avstånd till andra människor, både inomhus och utomhus där människor samlas, och att vara noga med att tvätta händerna.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: WHO:s riktlinjer för munskydd

Om du är frisk behöver du bara ha munskydd om du tar hand om en person som misstänks vara sjuk i covid-19.

Ha munskydd om du hostar eller nyser.

Munskydd är bara effektiva i kombination med noggrann handtvätt.

Tvätta händerna med handsprit eller tvål och vatten innan du sätter på dig munskyddet.

Täck över mun och näsa och försäkra dig om att det inte finns några öppningar mellan ansiktet och masken.

Undvik att röra vid munskyddet när du har det på dig. Om du skulle råka göra det – tvätta händerna.

Byt ut munskyddet mot ett nytt så snart det är fuktigt och återanvänd inte engångsskydd.

När du tar av dig munskyddet: gör det bakifrån så att du inte rör vid själva masken, kasta omedelbart i en ett kärl med lock och tvätta händerna med handsprit eller tvål och vatten.

Källa: WHO

Kultur och nöje

Patricia Bosworth död efter coronasmitta

Skådespelaren och författaren Patricia Bosworth dog efter att ha smittats av coronaviruset. Arkvibild.
Skådespelaren och författaren Patricia Bosworth dog efter att ha smittats av coronaviruset. Arkvibild.
Fotograf: Marty Reichenthal/Ap
Kultur och nöje

Patricia Bosworth, känd för att ha spelat mot Audrey Hepburn i "Nunnan" (1962) och för att ha skrivit biografier om många Hollywood-kändisar, har dött. Hon blev 86 år och enligt hennes styvdotter Fia Hatsav berodde dödsfallet på en lunginflammation som uppkom till följd av coronaviruset, skriver Los Angeles Times.

Bosworth studerade vid av Actos Studio under Lee Strasberg-eran, då Marilyn Monroe, Paul Newman, Steve McQueen och Jane Fonda också gick där. På 1960-talet gav hon upp skådespeleriet och blev journalist och skrev bland annat för New York Times och Vanity Fair.

Patricia Bosworth skrev också uppmärksammade biografier om Marlon Brando, Montomery Clift och fotografen Diane Arbus. 2017 släppte hon den egna biografin "The men in my life".

Inrikes

Därför får vi råd men inga förbud

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har poängterat att allmänna råd inte är vilka goda råd som helst, utan att de är bindande. Arkivbild
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har poängterat att allmänna råd inte är vilka goda råd som helst, utan att de är bindande. Arkivbild
Fotograf: Andes Wiklund
Inrikes
Inrikes Många undrar varför Folkhälsomyndigheten i dessa coronatider går ut med allmänna råd och rekommendationer, i stället för att helt enkelt införa förbud.
Förklaringen är att allmänna råd från en myndighet är skarpa och bindande, och inget man kan strunta i.

– Allmänna råd är inte detsamma som om min kompis rekommenderar mig att läsa en viss bok, vilket jag inte alls måste göra. Allmänna råd och rekommendationer är skarpa till sin karaktär. De måste man följa, säger Åsa Holmér, terminolog vid Språkrådet.

Hon har publicerat ett blogginlägg om ord i coronans spår, där hon berättar att just ordet rekommendation kan ses som en myndighetsterm, som har en skarpare betydelse än när ordet används i vardagslag.

Ska följas

– För myndighetsmänniskor som skriver de här allmänna råden, som Folkhälsomyndigheten går ut med, är det skarpt läge. De menar inte att det här är tips till oss, utan något vi ska följa, säger Åsa Holmér.

I vissa fall har rekommendationerna blivit lagar och då kan ett annat hårdare språkbruk användas, vilket inrikesminister Mikael Damberg gjorde när han på en presskonferens meddelade att sammankomster med fler än 50 personer förbjöds för att minska smittspridningen.

– Då sade han att det var ett skarpt förbud från regeringen och att den som bryter mot det riskerar att få böter eller fängelse. Regeringen kan gå ut och säga så, men det är inte möjligt för en myndighet utan de ger just rekommendationer, säger Åsa Holmér.

Stark tilltro

Hennes uppfattning är att de flesta svenskar följer de rekommendationer som myndigheterna går ut med.

– Vi har en ganska stark tro på det offentliga, som kan bero på att vi länge har haft en rättsstat, som vi kunnat lita på, och regeringar som inte har varit korrumperade, säger Åsa Holmér.

TT: Tror du att svenska myndigheter framstår som otydliga i ett internationellt perspektiv?

– Jag tror att det framstår som otydligt om man inte läser in vad rekommendationer står för i myndighetsvärlden, säger Åsa Holmér.

Hon tror att Folkhälsomyndigheten nu har börjat förstå att folk inte känner till vad allmänna råd innebär.

– Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, har ju poängterat att allmänna råd inte är vilka goda råd som helst, som man kan välja att strunta i, utan att de är bindande.

Petronella Uebel/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Sjöbo

Mätning ska avgöra farthinders framtid

Bild på byskylt för Vollsjö med tillflliga trafikhinder i bakgrunden.
Permanentas eller inte? Det avgör kommande trafikmätningar.
Fotograf: Lennart Larsson
Sjöbo
VOLLSJÖ Permanenta trafikhinder eller inte? Trafikverket har nu kommit så långt att beslut om farthinder i Vollsjö kommer att fattas om en dryg månad.

Det uppger Martin Albrektsson, åtgärdsplanerare på Trafikverket.

Första veckan i maj tror han att allt som behövs för ett beslut är framme.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kom till USA som slav – levde in på 1940-talet

En kyrkogård i Mobile i Alabama där många av de slavar som togs till USA med slavskeppet Clotilda är begravna.
En kyrkogård i Mobile i Alabama där många av de slavar som togs till USA med slavskeppet Clotilda är begravna.
Fotograf: Jay Reeves/AP/TT
Utrikes
Utrikes Matilda McCrear var bara två år gammal när hon sattes på ett slavfartyg från Västafrika mot USA. Hon är den sista kända överlevaren från den transatlantiska slavhandeln – och levde ända in på 1940-talet.
Nu har forskare kartlagt hennes liv.

Matilda McCrear fördes med Clotilda, det sista fartyg som transporterade slavar över Atlanten, till Mobile i Alabama 1860. När hon avled 1940 var hon 81 eller 82 år gammal.

– På vissa sätt var Matilda mer lyckligt lottad än många andra som överlevde slavtransporterna, säger Hannah Durkin, forskare vid Newcastle University i Storbritannien och den som kartlagt McCrears liv, i ett pressmeddelande från universitetet.

– Hon fick vara tillsammans med sin mamma och en av sina systrar och eftersom hon bara var två år när hon togs från Afrika var hon ung när hon frigavs.

Gifte sig inte

Slaveriet avskaffades av USA:s dåvarande president Abraham Lincoln genom den så kallade emancipationsförklaringen 1863.

Forskningen om Matilda McCrear, som är publicerad i tidsskriften Slavery and Abolition: A Journal of Slave and Post-Slave Studies , berättar om ett hårt liv kantat av övergrepp, orättvisor och segregation. Men också om en stark kvinna som gick sin egen väg.

McCrear stod emot den rådande normen för svarta kvinnor i södern genom att aldrig gifta sig. Men hon levde under äktenskapsliknande former med en vit man som var född i Tyskland och med honom fick hon 14 barn.

Matilda McCrear bar också sitt hår i flätade uppsättningar enligt den västafrikanska yoruba-traditionen, något Durkin tror att hon lärde sig i unga år från sin mor.

Krävde ersättning

När hon var i 70-årsåldern, på 1930-talet, uppmärksammades McCrear i lokala medier i Alabama eftersom hon då krävde kompensation från myndigheterna för sig själv och Sally Redoshi Smith, som också kom till USA med slavskeppet Clotilda. Yrkandena avslogs dock.

Hennes nu 83-åriga barnbarn Johnny Crear, som föddes i det hus i Selma där Matilda McCrear avled, har kontaktats av forskarna vid Newcastle University. Han kände inte till att hans släkting kom med det sista slavskeppet. Men berättelserna om hennes kämparanda går i linje med familjehistorierna.

– Jag har hört att hon var ganska oregerlig, säger han i pressmeddelandet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Matilda McCrear var bara två år gammal när hon sattes på ett slavfartyg från Västafrika mot USA. Där levde hon ett långt liv och födde 14 barn. Matilda McCrear fördes med Clotilda, det sista fartyg som transporterade slavar över Atlanten, till Mobile i Alabama 1860. När hon avled 1940 var hon 81 eller 82 år gammal.
Matilda McCrear var bara två år gammal när hon sattes på ett slavfartyg från Västafrika mot USA. Där levde hon ett långt liv och födde 14 barn. Matilda McCrear fördes med Clotilda, det sista fartyg som transporterade slavar över Atlanten, till Mobile i Alabama 1860. När hon avled 1940 var hon 81 eller 82 år gammal. Fotograf: The Crear family/AP/TT

FAKTA

Fakta: USA, slaveri och fartyget Clotilda

Slavtransporter till USA förbjöds enligt lag 1807 men fortsatte långt därefter. Skeppet Clotilda tros ha varit det sista som förde slavar till landet innan det 1860 avsiktligen sänktes för att dölja spåren.

Det var tre år innan slaveriet avskaffades och slavarna befriades genom den så kallade emancipationsförklaringen av president Abraham Lincoln.

Det skedde 1863, mitt under brinnande inbördeskrig.

Lincoln hade valts till president 1860 för de då nybildade Republikanerna vars huvudmål var att bekämpa slaveriet. Detta fick sydstaterna, vars ekonomi baserades på slavarbete, att bryta sig ut ur unionen – vilket blev upptakten till inbördeskriget som varade mellan 1861 och 1865. Nordstaterna segrade, USA bestod som nation, och slaveriet förbjöds.

Från det att slavhandeln tog fart på 1500-talet uppskattas drygt 12 miljoner afrikaner ha förts till "den nya världen". 10,7 miljoner ska ha överlevt och tagits till Sydamerika, Karibien och Nordamerika.

Vad som tros vara vraket av slavskeppet Clotilda hittades häromåret på botten av en flod i delstaten Alabama.

Utrikes

Lejon fastnade i vajer på norskt zoo – dog

Lejon på Kristiansands djurpark. Arkivbild.
Lejon på Kristiansands djurpark. Arkivbild.
Fotograf: Tor Erik Schrøder/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes En lejonhona på Kristiansands djurpark i södra Norge har dött efter att ha fastnat i en matanordning, rapporterar norska medier.

Maten hade hängts upp med en vajer gjord för att aktivera djuren. Det var i fredags som besökare på djurparken upptäckte att honan, som hette Leia, hade fastnat i den och larmade personalen.

Personalen skyndade sig in i inhägnaden, så snart de andra lejonen förts bort, men då var det redan för sent.

– När vi kom in till henne och skar av vajern var hon död, säger Rolf-Arne Ølberg, veterinär i djurparken, till NRK.

Något liknande har aldrig hänt förut, enligt djurparken.

– Vi har aldrig haft problem med det här förut, säger Ølberg.

13-åriga Leia var ett av fem lejon i flocken på djurparken och beskrivs som "lugn och snäll".

– Det är utan tvivel en väldigt sorglig händelse för oss som jobbar i djurparken men särskilt för djurskötarna som arbetar med de här djuren varje dag, säger, Per Arnstein Aamot, administrativ direktör i djurparken, till NRK.

Händelsen beskrivs som en olycka och Leia ska obduceras för att dödsorsaken ska kunna fastställas.

Anna Hansson/TT

Svalöv

Bilbrand i Landskrona

Svalöv
Landskrona Polis och räddningstjänst larmades under natten till söndagen till Dammhagsgatan om en bilbrand.

På plats konstaterades att en bil var brandskadad. Omfattningen och närmare detaljer är på söndagsmorgonen ännu oklart.

En anmälan upprättas om skadegörelse. Ingen misstänkt gärningsman är gripen.

Larmet kom in 03.25.

Inrikes

Flytt utomhus ny lösning i coronatider

Frisörsalongen Familjen Sandwall i Borås erbjuder utomhusklippning. Många kunder nappar på erbjudandet, berättar frisören Fanny Ponce, här med kunden Evelina Salomonsson.
Frisörsalongen Familjen Sandwall i Borås erbjuder utomhusklippning. Många kunder nappar på erbjudandet, berättar frisören Fanny Ponce, här med kunden Evelina Salomonsson.
Fotograf: Robin Fagerman
Inrikes
Inrikes När virusrädslan tömmer butikerna gäller det att tänka nytt. Ett motdrag kan vara att flytta ut försäljningen på trottoaren, något som provas i flera svenska städer.
I Borås går det också att få håret klippt ute i friska luften.

– Vi har haft jättestor efterfrågan på det, säger Liza Hermansson, ägare till frisörsalongen Familjen Sandwall i Borås.

Utanför salongen finns en uteservering som den här våren lånar ut en liten del av sin serveringsyta. Några restaurangbord har plockats bort för att ge plats åt frisörstol, speglar, fönar och lite hårprodukter.

– Det är ingen skillnad alls, man gör ju samma saker, men tvättar inte håret på kunderna. De kommer med tvättat hår, säger frisören Fanny Ponce.

I Borås har ett tiotal butiker också flyttat ut försäljningen på gatan. Idén kläcktes inom Borås City, ett centrumbolag som arbetar för en levande stadskärna – ett uppdrag som i virustider fått en ny innebörd när stadskärnorna blivit historiskt tomma på folk.

– Vi vill pusha våra verksamheter att utnyttja den här möjligheten och bidra till ett livligare centrum och att gatan fylls med andra saker. Det är ju mindre folk i omlopp, säger Caroline Wallin, cityledare i Borås.

Snabb process

I Kalmar har ett hundratal butiker hakat på trenden, berättar centrumutvecklare Lisa Söderholm. Där sker utomhusförsäljningen på fredagar och lördagar.

Även Helsingborg är på gång. Kommunen låter butikerna utan avgift använda trottoaren utanför de kommande fem månaderna. Tillstånd måste fortfarande sökas hos kommunen och polisen, men kommunen hjälper till och lovar en snabb process.

– Min tanke är att du skapar en trevlig miljö i city, lite som man brukar uppleva det när man åker över till Helsingör i Danmark, säger Hanna Candell, vd för Helsingborg City.

Coronakrisen har stärkt samarbetet mellan butiker och restauranger i stadskärnan, tycker hon.

– Det har aldrig gått så snabbt att genomföra idéer. Saker som man gått och funderat på under lång tid kan vara på plats på en vecka.

Björn Bergman, vd för Svenska stadskärnor, konstaterar också att behovet av att snabbt ställa om lett till en sällan skådad kreativitet.

Gemensamma lösningar

Kommunerna låter gymnasieelever hämta skollunch på restauranger och utbudet av hämtmat har exploderat. Krogar som egentligen konkurrerar, hittar helt plötsligt nya gemensamma leveranslösningar.

Vissa butiker erbjuder kunderna att lämna beställningar i förväg och får sedan varorna levererade i bagageutrymmet när de kommer med bil till butiken.

– Det finns en oändlig mängd kreativa tankar och idéer, frågan är bara hur långt det räcker, säger Björn Bergman.

Han är övertygad om att det som sker nu kommer att leda till en bestående förändring.

– Det kommer aldrig att bli business as usual igen, utan det här kommer att förändra våra beteenden.

– Butiker som tidigare inte varit digitala eller känt en viss osäkerhet tvingas nu att agera väldigt kraftfullt på nätet. Har man väl kommit över den spärren tror jag att man börjar se möjligheter också faktiskt, att förbättra sitt kunderbjudande och utöka sin produktportföljd.

Opålitligt väder

I Borås som var tidigt ute med utomhushandel konstaterar Caroline Wallin att de små butikerna har varit mer snabbfotade än de som ingår i större kedjor.

Att butikerna har mindre personal än vanligt på grund av korttidspermittering kan göra det svårare att erbjuda försäljning utomhus.

Och så är ju det svenska vädret som det är. Vissa dagar är det svårare att använda utomhusmiljön än andra. I Östersund var det tänkt att utomhusförsäljningen skulle dra igång under fredagen.

– Nu dumpade det ju ner två decimeter snö här i natt, men vi har sex–sju aktörer som har sagt att de ska flytta ut, säger Calle Hedman, Destination Östersund.

Polisavgiften kvar

Han tror att utomhusförsäljning kan vara ett viktigt drag, särskilt för de små butikerna. Även i Östersund avstår kommunen från att ta ut markhyra, men polisens avgift på 800 kronor för att få tillstånd finns kvar. Det är provocerande, anser Calle Hedman, som tycker att det skulle vara möjligt för Destination Östersund att söka ett gemensamt tillstånd för hela gågatan.

– Butikerna ska alltså betala 800 kronor när de inte ens vet om de hinner sälja för 800 kronor innan de eventuellt går under. Det sticker lite i ögonen på många, säger han.

Cecilia Klintö/TT

Utomhusklipp är en av många idéer som kläckts till följd av coronaläget.
Utomhusklipp är en av många idéer som kläckts till följd av coronaläget. Fotograf: Robin Fagerman
Frisören Fanny Ponce, här med kunden Evelina Salomonsson, klipper hår ute i det fria.
Frisören Fanny Ponce, här med kunden Evelina Salomonsson, klipper hår ute i det fria. Fotograf: Robin Fagerman
Utanför salongen finns en uteservering som den här våren lånar ut en liten del av sin serveringsyta. Några restaurangbord har plockats bort för att ge plats åt frisörstol, speglar, fönar och lite hårprodukter.
Utanför salongen finns en uteservering som den här våren lånar ut en liten del av sin serveringsyta. Några restaurangbord har plockats bort för att ge plats åt frisörstol, speglar, fönar och lite hårprodukter. Fotograf: Robin Fagerman
NÄSTA ARTIKEL