Personligt

En kille med hjärtat på rätt ställe

I sängen på sjukhuset ligger nyfödde Oskar med bland annat övervakningssladdar och sond. Foto: Privat
Personligt
Personligt Vi hälsar på ”Lilla familjen hjärta” på Alla hjärtans dag.

Helen Fingalsson

PREMIUM

– Om det var något vi visste, så var det att Oskar inte skulle födas med något fel på hjärtat, berättar Erika Mattisson som är mamma till sjuårige Oskar.

Vetskapen kom sig av att lille Oskar redan i magen genomgick en hjärtscreening eftersom hans pappa Daniel var ett hjärtebarn.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon använder naturen i terapin

Kvinna med anorak, mössa och ryggsäck, helt i blått, ute i vårsolig natur.
Therese Rosenkvist hittar själv kraft och avkoppling i naturen.
Fotograf: Caroline Stenbäck
Personligt
UTETERAPI. Therese Rosenkvist är övertygad om naturens helande kraft, att den kan vara ett medel för människor att må bättre. Nu har hon – eller snarare hennes projekt ”Häng med ut” – fått utmärkelsen ”Årets brobyggare” av tidningen Dagens medicin.

”Häng med ut” är ett projekt som startade i Sjöbo för tre år sedan och där Tomelilla och Ystad hakade på två år senare.

Det handlar om att erbjuda människor med psykisk ohälsa att komma ut i naturen, för att hitta sammanhang där de kan finna kraft och och kunskap och fungera ihop med andra människor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Mor och dotter på språng

Två kvinnor i träningskläder står på löparbanorna på  Lunds idrottsplats.
Annika Faager och Ann-Margret Friberg tränar regelbundet i Skrylle och - som här - på Lunds Idrottsplats.
Fotograf: Håkan Jacobsson
Personligt
Guldbehängda Vid veteran-SM i friidrott inomhus nyligen tog Ann-Margret Friberg och Annika Faager, mor och dotter, så många guldmedaljer – sammanlagt sju stycken, plus var sin silver – att det måste ha varit rena träningspasset att äntra prispallen så ofta.

Tävlingarna hölls i Malmö. Ann-Margret Friberg vann 800, 1 500 och 3000 meter för kvinnor över 70 år, Annika Faager segrade på samma sträckor, plus 400 meter, för kvínnor plus 40.

I dotterns fall var det knappast överraskande, eftersom hon faktiskt kom på sjätte plats på 1 500 meter på friidrotts-SM för seniorer i Karlstad i somras.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Folkmusiken är hennes filter

Brita Björs i fabriksmiljö, utomhus, med stor telfer i bakgrunden.
Brita Björs tänker inte alltid på att hon blandar genrer - det bara är så att folkmusiken är grunden i allt hon gör.
Fotograf: Håkan Jacobsson
Personligt
PRISAD Brita Björs har fått ta emot utmärkelsen Årets artist på Folk- och Världsmusikgalan - i motiveringen står bland annat att hon utmanar folkmusikens traditionella former:
– Det är inte alltid så medvetet - jag har bara en ganska fri inställning till min genre, säger hon.

Det kan till exempel yttra sig så att hon gör ett program med Beyoncé som utgångspunkt, som i föreställningen Folkmusikens Queen B, där hon tar utgångspunkt i megastjärnans person och musik – och låter det speglas i svenska folksånger.

– Det är väl på något sätt så när man är uppvuxen i en tradition, att man kan vara ganska fri i den.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Personligt

Nyfiken på nyfikna mesar

Anders Brodin är idrottsläraren som började forska om fåglar.
Fotograf: Peter Frodin
Personligt
FÅGELFRÄLST Talgoxar är kul fåglar, tycker Anders Brodin. De är intelligenta och har gott minne – därtill är de orädda och nyfikna och häckar i holkar, vilket gör dem förhållandevis lätta att studera. Nu presenterar Anders Brodin talgoxen i boken ”Smartast bland mesar”.

Nu har inte lanseringen av boken riktigt gått som det var tänkt. Den släpptes för ett par veckor sedan och Anders Brodin och hans bokförlag, Natur och kultur, hade lagt upp ett program med föredrag och boksigneringar lite varstans.

Sådant är det inte tal om i tider av coronakris.

Upptagen

Kanske han inte hade haft tid ändå. När tidningen pratar med honom har han fullt upp med att omarbeta sin undervisning, nu när det inte längre får ske några föreläsningar på universitetet.

– Jag är huvudlärare för tre kurser. Jag måste lägga om dem till webkurser – utan förvarning.

– Till exempel måste alla föreläsningar spelas in.

Hur man ska göra med alla övningar är en annan fråga att ta sig an.

Hamstring

Anders Brodin är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Han har forskat mycket kring fåglars hamstringsbeteende; det finns flera arter – exempelvis talltitan – som gömmer undan frön och annat för att ha till hands när vintern kommer. Hur i fridens dar kommer de ihåg var de gömt dem?

På senare år har han, skriver han på universitetets hemsida, forskat mycket kring fåglars kognition, det vi ofta kallar intelligens, Hur läraktiga de är, hur de anpassar sig till nya förutsättningar och så vidare.

FAKTA

Namn: Anders Brodin

Ålder: 64 år

Yrke: Biolog, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.

Familj: Fru, två barn

Bor: Lägenhet på Linero i Lund.

Intressen: Fåglar, älgjakt, fiske, att snickra.

Aktuell: Har just kommit ut med ”Smartast bland mesar”, en bok om talgoxen (Natur och kultur).

Anders Brodin har ägnat sig en hel del åt vad som brukar kallas universitetets tredje uppgift. De två första är att forska och undervisa, den tredje att föra ut sin framforskade kunskap till samhället i stort.

– Jag har hållit ganska mycket föredrag på bibliotek och andra ställen. Så började folk fråga mig om jag inte kunde skriva en bok.

Talltita

I den vevan var det också en redaktör på förlaget Natur och kultur som efterlyste populärvetenskapliga böcker från forskarna i Lund.

Han tyckte talgoxen kunde vara bra i en huvudroll.

– Fast egentligen är ju talltitan den mes jag kan mest om.

Det var nämligen den arten han studerade när han forskade för sin doktorsavhandling. Han ville veta mer om hur deras hamstringsbeteende, hur de kunde lägga undan tiotusentals frön och larver och sedan hitta dem igen när vintern kom.

Lättforskade

– Men jag har mer och mer glidit över på talgoxar – de är mycket roligare.

Bland annat deras nyfikenhet och oräddhet gör dem jämförelsevis lätta att observera och göra försök med.

Talgoxen finns ju också i människans närhet på ett helt annat sätt än talltitan, och det är också något att ta hänsyn till när man vill hitta läsare till en bok. Folk har redan en relation till den.

Dialekten avslöjar att Anders Brodin kommer från Stockholmstrakten. Han växte upp i Nacka och började tidigt med fågelskådning.

Idrott

Ett annat intresse var friidrott, med löpning 400 meter som specialitet, och det var det som ledde honom in på hans första yrke, som idrottslärare i Nacka.

– Men jag tycket att det blev lite enahanda. 1989 sade jag upp mig.

Då hade han börjat läsa biologi och gick vidare till att forska i ämnet. Studieobjekten var alltså talltitor.

Kanada

1994 doktorerade han vid Stockholms universitet och sedan följde ett par års vidare forskning i Vancouver och Toronto i Kanada, fortfarande på mesar.

1998 fick han jobb som teoretisk ekolog vid Lunds universitet och där är han numera alltså professor.

Han är också Lundabo, efter att ha bott några år i Höör.

Mitt i Sverige

Bland sina fritidsintressen räknar han upp att fiska, att snickra och jaga älg. Allt det kan han syssla med på och kring sin gamla släktgård.

– Den ligger halvvägs mellan Östersund och Sundsvall, nära Sveriges geografiska mittpunkt.

Där finns också talltitor att hålla koll på i en helt annan omfattning än i trakterna kring Lund.

Matningar

Men det finns faktiskt ganska bra talltitemarker i nordöstra Skåne. Där håller Anders Brodin igång ett tiotal matningar, inte för att han håller på med något speciellt forskningsprojekt, utan mera för att han vill att talltitorna ska tycka att det är ett bra ställe att leva på, så att de finns kvar där om han någon gång skulle få för sig att studera dem igen.

Det är inte så betungande; det räcker att göra en påfyllningsrunda ett par gånger om året.

Därtill har han 5-6 matningar i Höörtrakten och några i Lund; dit kommer mest entita, talgoxe och blåmes.

Vanlig skådning

På senare år har han också tagit upp den ”vanliga” fågelskådningen igen.

– Det är något helt annat än att syssla med fåglar vetenskapligt, säger han.

– Som fågelskådare vill man ut och se många olika fåglar, gärna lite ovanliga. Som forskare kollar man på samma individ, om och om och om igen.

– När jag var yngre åkte jag runt på alla rariteter som rapporterades. Sedan kommer ju en period med familj och barn.

Larm

Men sedan barnen vuxit till sig har han kunnat unna sig att resa runt igen; fågelskådare har ett internt larmsystem där de delar med sig av sina upptäckter.

Anders Brodin har, när detta skrivs, 414 arter på sin lista över fågelarter han har sett i Sverige. Den vidimerar för övrigt det han säger om att han börjat fågelskåda mer intensivt igen på senare år.

Tornuggla

Ett par dagar innan den här intervjun gjordes var han i Malmö, där det – på en skola i Rosengård, av alla ställen – upptäckts en tornuggla. Det har blivit en drömart för svenska fågelskådare – förr häckade den i Skåne, men det är länge sedan, och nu syns den här ytterst sällan.

Och Anders Brodin må ha flyttat till staden Lund, men han bor i dess östra utkant, och har naturupplevelser på promenadavstånd.

Till exempel med talgoxar.

Närbild på Anders Brodin framför en imposant byggnad.
Anders Brodin. Fotograf: Peter Frodin
Anders Brodin står bland sommargröna lövträd och tittar på fåglar på en fröautomat.
Anders Brodin forskar kring fåglars beteende, och speciellt kul tycker han att talgoxen är. Nu har han kommit ut med boken Smartast bland mesar. Fotograf: Peter Frodin

Personligt

En berest politiker

Pehr-Ove Pehrson
Personligt

Pehr-Ove Pehrson, länge framträdande politiker i Höör, har avlidit, 74 år gammal.

Han var född i Landskrona, därav hans kärlek till svartvitrandiga Landskrona BoIS. Hans far var urmakare; själv valde han att studera ekonomi och hade hunnit påbörja doktorandforskning när han bestämde sig för att i stället låta sin reslust styra yrkesvalet. Han öppnade eget i resebranschen och arbetade själv som guide, blev auktoriserad guide i både Italien och på Gotland.

Höör blev hans hemort förhållandevis sent; han flyttade dit från Lund 1990.

Han engagerade sig i kommunpolitiken i sin nya hemort, för Moderaterna. När han blev kommunalråd 1999 gjorde han sig av med sitt reseföretag.

Han var kommunalråd fram till 2010, fick ge sig när en annan moderat gjorde honom rangen stridig.

Året efter lämnade han politiken, men återkom 2014, nu för Liberalerna, där han så småningom blev ordförande.

Han var också ordförande i Höörs försköningsförening.

Personligt

En hängiven skytt

Hugo Ahlberg var en skicklig och hängiven skytt.
Personligt

Som tidigare meddelats har Hugo Ahlberg, Asmundtorp, lämnat oss i en ålder av drygt 95 år.

Hugo föddes och växte upp på en gård i Åstorpstrakten. Hans håg stod inte till lantbruk, så efter genomgången folkskola började han som lärling i en smedja ochbilverkstad nära hemmet.

När det blev tid att ta körkort rådde gengastider och de första fem åren av bilkörning var det med gengas. Hugo var en av de sista som hade handfast erfarenhet av montering och reparationer av gengasutrustning och dessutom flerårig vana vid körning med gengas.

På femtiotalet fick Hugo anställning på Carl Philips bilfirma i Landskrona, där han vidareutbildade sig till bilelektriker. I denna tidsperiod byggde han det hus i Asmundtorp som han sedan bodde i livet ut.

Senare följde anställning som verkmästare vid Hugo Perssons Bil i Teckomatorp, där han även var delägare. Här var han verksam till sin pensionering, men delvis även efter.

Hans stora fritidsintresse var skytte. Han var tillsammans med några kamrater i Asmundtorp med och startade upp den sovande Tågarps Skytteförening i mitten av 50-talet, och här var han var den stora eldsjälen.

Under en lång följd av år tillhörde han den yppersta Sverigeeliten i såväl gevärs- som kpistskytte. Bland annat vann han Svenska Dagbladets riksomfattande tävling i gevär med 250 poäng av 250 möjliga.

Till detta kan läggas otaliga segrar i förbundsmästerskap, regionala och lokala tävlingar.

Hugo var även under många år styrelseledamot i både Helsingborg/Landskrona skyttekrets och Malmöhus läns Skytteförbund.

Hugos tid och kraft räckte även till för Hemvärnet. Under många år var han ställföreträdande chef för Rönneberga hemvärnsområde. Här engagerade han sig naturligt nog i skytteutbildningen, vilket resulterade i att Rönneberga hade de bästa skyttarna i nordvästra Skåne.

Hugo hade höga förväntningar på sin omgivnin,g och om man inte levde upp till dessa kunde man få höra repliker som ”han brugar ente allvar” eller ”det bler ju ente ti nåd”.

Hugo sörjs närmast av hustrun Elsie, dottern Annika samt barnbarn och barnbarnsbarn.

Han sörjs även av en stor krets av skyttevänner och hemvärnsvänner. Vi minns alla Hugo som en man med stor resning och som en genuin hedersman.

Jörgen Bergstrand

Landskrona Hemvärnsförening

Claes Rosenberg

Skytterörelsen

Personligt

Han får fira 90 utan kalas

Personligt
Inställt Bert-Eric Svensson började sin nästan halvsekellånga bana som kommunpolitiker i ett parti, fortsatte i ett annat – från vilket han kastades ut och blev politisk vilde innan han återvände till det första.

– Det var trevligt att vara med i politiken; jag träffade många trevliga människor, säger han.

Bert-Eric Svensson hade verkligen sett fram emot sitt 90-årskalas. Han hade bokat lokal och förplägnad för ett drygt 40-tal gäster.

Men det gick med den som med så många andra fester i coronavirusets tidevarv – den fick ställas in

– Det är ju inget att göra åt, konstaterar han. Kanhända kan jag ha det lite senare i stället.

Bert-Eric Svensson minns för övrigt, apropå coronaviruset, att han morfar berättade att han hade legat slagen av spanska sjukan i två veckor när den härjade och dödade miljontals människor världen runt, mot slutet av och strax efter det första världskriget.

Av samma skäl som sätter stopp för kalaset gör vi den här intervjun per telefon, i stället för att sitta och talas vid på tu man hand.

Numera bor Bert-Eric Svensson i allra som centralaste Hörby. Han har, så att säga, närmat sig så sakteliga.

– Jag är född i Färlöv, berättar han.

Det ligger lite nordväst om Kristianstad. Hans far var inspektor på en större gård där.

Hörde bombplan

Men han kom att växa upp lite längre västerut, i trakten av Linderöd, där hans föräldrar kom att arrendera en gård.

Mot slutet av det andra världskriget hörde och såg Bert-Eric Svensson varje kväll hur brittiska bombplan flög till och från Tyskland, har han berättat tidigare i Skånska Dagbladet.

– De gick vid halv niotiden och brukade komma tillbaka cirka en och en halv timme senare.

Natten mot den 30 augusti 1944 verkade dock något vara fel med ett av planen som just passerat söderut:

– Efter bara 20 minuter kom det tillbaka. Det hade blivit beskjutet och vände över Östersjön och kom in på svensk mark. Jag såg en ljuskägla som dök ner mot Svensköp.

Det blev en förfärlig smäll när flygplanets bomblast detonerade; Bert-Eric Svensson kände marken skaka flera kilometer därifrån.

Dagen därpå begav sig han och hans far till platsen och tittade; en stor krater hade bildats där planet slagit ner.

Representerade Moderaterna

Festplatsen Liarumsskogen låg på gårdens ägor och därför hade Bert-Eric Svensson fritt inträde när det anordnades dans där i veckosluten. Det var på så sätt han träffade sin fru Göta, som för övrigt är från Önnestad, inte så långt från Färlöv.

De gifte sig 1955 och skaffade en gård på ett 40-tal tunnland i Dala, någon mil söder om Hörby. Bert-Eric Svensson berättar att det innebar en ordentlig omställning för hans fru, som tidigare hade arbetat med att laga och severa skolmat i Önnestad och var van att ha mycket folk omrking sig på dagarna. Nu blev det en annan omgivning och en annan typ av arbete, men det var hon inte främmande för; han berömmer henne som arbetskamrat.

- När vi köpte gården hade vi mjölkdjur, berättar Bert-Eric Svensson och säger att när de stod inför en krävande investering i utrustning så valde de att gå över till köttdjur i stället.

Dala ligger i vad som då var Bjärsjölagårds kommun, och det var där han 1959 gjorde entré i kommunalpolitiken. Han representerade Högerpartiet, som sedermera bytte namn till Moderata samlingspartiet och numera heter Moderaterna.

1974 försvann Bjärsjölagård som egen kommun; den delades upp och den del som Bert-Eric Svensson bodde i tillhör sedan dess Hörby.

Där fortsatte han som politiker.

– Jag var ordförande i skolstyrelsen i tre valperioder, berättar han och säger att just skolfrågorna var de han var mest intresserad av som politiker, mycket för att han då kom i kontakt med väldigt många människor; föräldrar, barn, skolledare och lärare.

1985 lade han av med politiken, eftersom han hade problem med hälsan.

1992 var han tillbaka igen. Nu representerade han Hörbypartiet, skapat i Sjöbopartiets efterföljd.

Skar sig med partiet

Han har i en tidigare intervju i Skånskan berättat att han inte var speciellt förtjust i Sjöbopartiets inställning i invandrarfrågan, men att man när man bildade Hörbypartiet kom överens om att ta avstånd från främlingsfientlighet. Men han antyder att det nog var lite halvhjärtat på en del håll.

Partiet var till en början framgångsrikt. Bert-Eric Svensson satt i kommunfullmäktige och socialnämnden.

Men 2004 skar det sig ordentligt; partiet tyckte att han agerade mot deras tagna beslut, själv menade han att han tvärtom gjorde som det var bestämt.

Resultatet blev att han uteslöts ur partiet; han vägrade dock att lämna sina poster i kommunala organ, där han fortsatte som så kallas politisk vilde.

Skånska Dagbladet skrev mycket om det skeendet när det begav sig, som tidningens arkiv vittnar om.

Till slut, berättar Bert-Eric Svensson, lyssnade han till lockrop från Moderaterna och återvände till sitt ursprungliga parti.

Det var för ungefär tio år sedan som han och hustrun Göta flyttade till lägenheten i Hörby centrum. Innan dess hade de bott några år i villa i tätortens östra del.

Sedan en tid bor hans Göta på Solbacken, ett vårdboende.

– Jag tycker att det går bra. Hon trivs där.

Men han tycker att det är tråkigt att han inte får hälsa på henne just nu, ett försiktighetsmått som vidtagits på äldreboenden för att hålla coronaviruset borta.

– Det går ju bra att prata i telefon. Men det är inte det samma.

Annars tycker Bert-Eric Svensson om att gå en runda på byn.

– Det är skoj att träffa på gamla bekanta.

FAKTA

Bert-Eric Svensson

Yrke: Pensionerad lantbrukare

Familj: Hustrun Göta, en son, en dotter, tre barnbarn.

Bor: Lägenhet i centrala Hörby.

Intressen: Har verkat i kommunpolitiken i nästan ett halvt sekel.

Aktuell: Fyller 90 år den 25 mars.

Personligt

Han tycker om alla växter

Bengt Mårtensson i ett växthus fullt av färg.Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Personligt Bengt Mårtensson har pratat blommor i tv-program som Gröna rum, Söderläge och Sköna söndag. Han tycker om alla växter och säger att det inte finns några fula blommor – och inga vackra heller. Bara olika smak,

Coronaviruset tvingar många att lägga om sina planer. Till exempel skulle Bengt Mårtensson fira sin 70-årsdag med en fest i Hannover. Hans fru, som kommer från Tyskland, har släkt där nere och fyller också jämnt den 20 maj.

– Vi hade hunnit väldigt långt i planeringen, berättar han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL