lönnstorp

Äntligen får landsbygden fiber

Byggldare Marie Hafström, samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stfan Pettersson (M) och Pontus Borg, platschef tog första spadtaget på andraetappen och fiberutbyggnaden. foto: Roger Sunesson
Artikel lönnstorp Det har gått trögt, kritiken har varit frän, men nu ska ännu fler boende på landsbygden i Svalövs kommun få tillgång till fibertekniken.Andra steget till en fortsatt utbyggnad togs under onsdagen med ett första spadtag.

580 fastigheter kopplas till och senast sommaren 2021 ska hela arbetet som NCC utför stå klart.

– Det har varit svårare än vi tänkt oss. Mycket problem har dykt upp med tillståndshanteringen, men nu är det mesta klart och vi kan satsa som planerat, säger Gustav Ljungquist, projektledare IP-Only.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Hushållens lån växer i oförändrad takt

Hushållens lån hade en årlig tillväxttakt på 5,2 procent i augusti, vilket är en oförändrad nivå jämfört med månaden före. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

De svenska hushållens lån hade i augusti en årlig tillväxttakt på 5,2 procent. Det är en oförändrad takt jämfört med juli, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Ett år tidigare var tillväxttakten 5,0 procent.

Sammanlagt uppgick hushållens lån i augusti till 4 350 miljarder kronor. Det är en ökning med 14 miljarder jämfört med juli och en ökning med 218 miljarder jämfört med augusti 2019.

Hushållens bostadslån uppgick i augusti till totalt 3 566 miljarder kronor, en ökning med 11 miljarder jämfört med månaden före och en ökning med 183 miljarder jämfört med motsvarande månad i fjol.

Statistiken gäller hushållens lån hos banker och andra så kallade monetära finansinstitut (MFI).

Sport

Ryska skidskyttar frias av Cas

Ryska skidskytten Olga Viluchina har anledning att jubla igen, då hon friats av Cas och fått tillbaka sitt OS-silver från 2014. Arkivbild.
Foto: Lee Jin-man/AP/TT
Sport
Sport

Även de tre sista av de 31 ryska vinteridrottarna som överklagat sina livstidsavstängningar från OS, har friats av Cas, skriver idrottens skiljedomstol i ett pressmeddelande.

Det gäller skidskyttarna Olga Viluchina, Jana Romanova och Olga Zajtseva.

Men Cas friar inte Zajtseva från dopningsanklagelsen från OS i Sotji 2014, eftersom det finns bevis för att hennes dopningsprov bytts ut. Det innebär att hennes resultat i Sotji, inklusive det ryska stafettlagets, stryks.

Viluchina och Riomanova får tillbaka sina individuella OS-resultat från Sotji, där Viluchina tog OS-silver i sprint.

Internationella olympiska kommittén stängde av 31 ryska OS-deltagare i Sotji på livstid sedan dopningsskandalen kring vinterspelen 2014 visade på en omfattande och statsstödd rysk dopning.

I januari 2018 hävde Cas livstidsavstängningarna för 28 av dem, medan förhandlingarna för skidskyttetrion inte inleddes förrän senare.

Ekonomi

Uppåt på börsen – Electrolux vinnare

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen följer den tidigare utvecklingen på börserna i New York och i Tokyo och stiger i öppningshandeln. Efter tio minuter har OMXS-index ökat 0,5 procent.

Vitvarujätten Electrolux aktie lyfter 3,4 procent efter beskedet om att styrelsen lagt fram ett förslag om utdelningen till aktieägarna för räkenskapsåret 2019. Det ursprungliga utdelningsförslaget drogs in i slutet av mars.

Stenbecksfärens maktbolag Kinneviks aktie stiger 3,6 procent, mest av storbolagen. Medicinteknikkoncernen Getinge stiger 2,3 procent följt av gruvbolaget Boliden, upp 1,5 procent.

Det är övervägande små rörelser i storbolagens aktiekurser.

Utrikes

Fransk ilska över stängda barer

En man med en öl på en bar i Paris. Bilden är från i juni.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Utrikes
Utrikes Stängda barer och restauranger i Marseille och kortade öppettider i Paris är en del av nya restriktioner i Frankrike, när smittspridningen tar fart på nytt.
Åtgärderna väcker ilska och protester planeras under fredagen.

– Det råder ingen tvekan om att ni kommer att drabbas av konsekvenserna av dessa åtgärder, medger premiärminister Jean Castex under ett samtal med en restaurangägare i ett inslag i tv-kanalen France 2.

Regeringen har i veckan meddelat en rad nya åtgärder för att försöka bromsa smittspridningen. I Marseille råder nu "alerte maximale", den högsta varningsnivån, medan myndigheterna använder den nästa högsta för att beskriva läget i Paris och ytterligare tio städer.

Det innebär att allmänna sammankomster i samtliga de städerna har begränsats till tio personer och till 1 000 vid större idrotts- eller kulturevenemang.

I Marseille tvingas dessutom samtliga barer och restauranger stänga. I huvudstaden och de andra tio städerna, däribland Bordeaux and Lyon, måste krogarna stänga tidigare.

Marseilles borgmästare hävdar upprört att regeringen inte samrått med henne innan man beslutade om de strikta restriktionerna, och pekar på åtgärder som vidtagits lokalt.

– Varför dra åt tumskruvarna nu när våra siffror har förbättrats de senaste dagarna? säger Michele Rubirola till Franceinfo.

Bar- och restaurangägare, liksom andra näringsidkare i Marseille, planerar protester mot de nya åtgärderna under fredagen.

Inrikes

Tusentals i kö till att skriva högskoleprovet

Platserna till årets högskoleprov är färre än vanligt och de som önskar skriva provet får sätta sig i ett digitalt väntrum med en förhoppning om en plats till det eftertraktade provet.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Anmälan till högskoleprovet har öppnat och trycket i år väntas bli högre än vanligt.
Över 20 000 personer har satt sig i ett digitalt väntrum för att få en plats till det eftertraktade provet.

Det digitala väntrummet öppnade klockan 7 på fredag morgon och fram till klockan 8 hade 22 700 personer loggat in i förhoppning om att knipa en plats till provet, enligt Universitets- och högskolerådet (UHR). Alla som loggat in fick en köplats, som lottades ut, för att sedan kunna anmäla sig.

Det finns i år 27 600 platser till provet men ett könummer innebär dock inte en säkrad plats.

– Man är inte garanterad en plats för att man får ett könummer. En plats har du när du gjort klart din anmälan och det har du gjort när du har betalat anmälningsavgiften, säger Karin Andrén, vid UHR:s presstjänst.

Uppfylla kriterier

Man måste också uppfylla kriterierna för att få skriva provet – det vill säga att man inte skrivit provet tidigare och saknar ett giltigt provresultat till exempel.

Man kan även anmäla sig efter klockan 8, då hanteras man i tur och ordning efter att de som loggat in i väntrummet fått sina platser. Totalt stod runt 27 000 personer i kö strax efter åtta på fredagsmorgonen, enligt Peter Honeth, nationell provsamordnare.

– Det känns som förhållandevis hanterligt jämfört med vad man kunde ha befarat som allra värsta scenario, säger han till TT.

Kan man tänka sig skriva provet var som helst i Sverige ökar också chanserna, då platserna kan ta slut hos en provanordnare men finnas kvar hos en annan på en annan ort än där man helst vill skriva provet.

"För dem som behöver"

Kösystemet är en indikation på att UHR väntade sig ett högt söktryck, vilket inte är så konstigt med tanke på att det inte hölls något prov i våras och att antalet platser nu i höst är begränsat. Orsaken till detta är coronapandemin och risken för smittspridning.

Länge såg det ut som att det inte skulle bli något prov alls i år, men efter diverse turer bestämdes nyligen att max 27 600 personer får skriva provet söndag den 25 oktober.

UHR och Peter Honeth har uppmanat alla som kan vänta med att skriva provet att avstå denna gång, med tanke på att många väntas anmäla sig.

– Denna omgång är inte till för gymnasister i årskurs 1 och 2 som vill träna på provet, utan för dem som verkligen behöver, sade Peter Honeth tidigare i veckan.

Till det stora flertalet högskoleutbildningar råder dock inte konkurrens om platserna, utan alla med rätt behörighet kommer in.

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Kultur och nöje

Jan Lööf får hederspris

Jan Lööf. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren och illustratören Jan Lööf får Göteborgs filmfestival nya barn- och ungdomsfestival Prismas hederspris.

"Som regissör, tecknare, skådespelare och musiker har han skapat oförglömliga figurer och halsbrytande historier. 'Skrotnisse och hans vänner', 'Felix' och 'Tårtan' har kittlat fantasin hos generationer av unga", säger filmfestivalens konstnärlige ledare Jonas Holmberg i ett pressmeddelande.

Lööf är den andra mottagaren av priset sedan Prisma startades förra året. Årets festival äger rum på Draken i Göteborg och på sju andra platser i Västra Götaland 22–26 oktober.

Årets invigningsfilm blir "Nelly Rapp – monsteragent" i regi av Amanda Adolfsson.

Lagfarter SkD

105 kvadratmeter stort hus i Flyinge sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Srinivas och Dhana Veerla, 41 och 39 år, är nya ägare till huset på adressen Stockrosvägen 6 i Flyinge. Det 105 kvadratmeter stora huset är byggt 1962. Säljare är Optimal Living Susanne och Rickard Handelsbolag. Ägarbytet gjordes i september 2020 och priset blev 3 000 000 kronor.

För mindre än en månad sedan såldes ett annat hus alldeles i närheten, på Tulpanvägen 16. Där blev priset för ett något mindre hus, 99 kvadratmeter, 3 210 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Oklart om ny EU-politik ger fler asylsökande

Antal asylsökande till Sverige sedan år 2015.
Foto: Ingela Landström/TT
Inrikes
Inrikes EU-kommissionens nya förslag till ny asyl- och migrationspolitik kan både öka och minska invandringen till Sverige. Syskoninvandring kan öka den medan stramare gränskontroller kan leda till en minskning, enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag till ny asyl- och migrationspolitik reagerade Moderaterna och Sverigedemokraterna direkt och riktade kritik mot de nya undantagen från Dublinförordningen. M och SD anser att det kommer att drabba länder som Sverige som historiskt tagit emot många asylsökande hårt.

– Det är klart att om man utvidgar undantagen från nuvarande Dublinförordningen så är det någonting som förmodligen kommer att träffa länder med en tidigare stor invandring. Det är en enkel logik, säger Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket har ännu inte hunnit analysera EU-kommissionen förslag i detalj, men Mikael Ribbenvik säger att verket kan hantera de saker som hittills kommit fram.

Fler asylsökande

– Vi har ju redan den här typen av ansökningsprocess som beskrivs. Vi har en verksamhet som passar väl ihop med förslagen, så det är inget vi hoppar till för.

Hans uppfattning är att de utvidgade undantagen från Dublinförordningen kommer att öka antalet asylsökande till Sverige. Undantagen innebär att asylsökande ska kunna skickas vidare för prövning i länder där de har syskon, tidigare arbetat eller studerat. Idag krävs att make, maka eller barn finns i landet för att man ska skickas vidare.

– Men det finns ingen statistik på hur många asylsökande som har syskon i andra medlemsstater. En annan aspekt på detta är att man inte bara godtar om en person säger att han har jobbat i Sverige eller har sin syster här, utan han måste kunna visa det, säger Mikael Ribbenvik.

EU-kommissionen föreslår att registreringen vid första ankomsten till EU ska stramas upp med bland annat fingeravtryck och identitetskontroll.

– De stater som ligger främst i ledet ska få in alla som söker asyl. I dag ser det inte ut så. Tittar vi tillbaka i tiden är det ganska många som aldrig blivit registrerade, säger Mikael Ribbenvik.

För tidigt

Han pekar också på att många asylsökande, som registreras i exempelvis Grekland, i dag fortsätter till Sverige.

– De ska åka tillbaka till Grekland, men det blir ingenting, eftersom inte Grekland tar emot den. De följer inte dagens regelverk. En del av förslagen kan innebära att fler kommer till Sverige och en annan del av förslaget kan innebära färre. Hur det blir totalt sett är för alldeles för tidigt att säga, säger Mikael Ribbenvik.

Migrationsforskaren Joakim Ruist vid Göteborgs universitet tror inte att de föreslagna undantagen från Dublinförordningen kommer att öka invandringen till Sverige i särskilt stor utsträckning.

– Av allt att döma är det helt negligerbart. Av flera olika skäl. Det borde inte röra sig om särskilt många. En ganska stor del av dem som det rör sig om borde redan på egen hand ha sökt sig till ett land där de har ett syskon. Av allt att döma så kommer folk fortfarande ha ungefär samma möjligheter som i dag att gå under radarn och dyker upp i det land som de själva väljer, säger han.

Petronella Uebel/TT

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik säger att en del av EU-kommissionens förslag till ny asyl- och migrationspolitik kan innebära fler asylsökande, medan andra kan innebära färre. Arkivbild.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik säger att en del av EU-kommissionens förslag till ny asyl- och migrationspolitik kan innebära fler asylsökande, medan andra kan innebära färre. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
NÄSTA ARTIKEL