Opinion

Vi är för många

Överbefolkningen hotar vår framtid på många områden.
Opinion
Opinion Nyligen presenterade sig ett nytt nätverk
– Population matters Sweden
– med flera framstående personer från forskarsamhället och samhällslivet.

Nyligen presenterade sig ett nytt nätverk – Population matters Sweden – med flera framstående personer från forskarsamhället och samhällslivet. Bland de som ingick finns bland annat ekonomiprofessorn Magnus Henrekson, professorn i industriell organisation Christian Berggren, tidigare ambassadören Karl-Erik Norrman och matematikern Louise Jonsson. Budskapet från deras sida var att en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik måste bygga på att vi håller tillbaka befolkningsökningen.

Det är ett faktum att bakom alla de stora hot som mänskligheten står inför så finns den växande överbefolkningen. Klimatuppvärmningen, de giftiga utsläppen i naturen från industrin, matbristen globalt, transportsektorns utsläpp, bristen på rent vatten, sinande naturresurser, hotet om pandemier; alla har de gemensamt att de förvärras genom den snabba befolkningsökningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Trygghet är ett ansvar för oss alla

Den nya anstalten i Trelleborg är en viktig del i arbetet för fler platser och för ett tryggare samhälle. Det skriver Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Det råder akut platsbrist i svenska häkten och anstalter. 2000 nya platser ska därför skapas i hela landet, bland annat i Trelleborg. Om vi vill ha ett tryggare samhälle måste vi ta gemensamt ansvar, skriver Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Svensk kriminalpolitik har under de senaste åren präglats av straffskärpningar och stora satsningar på brottsbekämpning. En följd av detta är ett kraftigt ökat klientinflöde till Kriminalvården. Vi följer löpande hur många intagna som vid ett givet tillfälle upptar en plats, den så kallade beläggningen. Statistiken från förra året visar att beläggningen i häkten och anstalter var högre under varenda månad 2019 jämfört med samma månader 2018. För första gången på 15 år översteg medelbeläggningen också antalet tillgängliga platser - det fanns med andra ord fler intagna än ordinarie platser. Under 2020 har det höga beläggningstrycket fortsatt, och vi ser inga tecken på nedgång. Överbeläggningen får en rad allvarliga konsekvenser. Intagna får dela rum och gemensamhetsutrymmen användas som bostadsrum. Möjligheterna att placera och flytta klienter efter individuella risker och behov minskar, och säkerheten riskerar att påverkas negativt. Slitaget blir större än vanligt, samtidigt som möjligheterna att stänga avdelningar för underhållsarbete försvåras avsevärt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Låt patienten välja i ett nödläge

Opinion
Opinion

Någonstans inne i huvudet på de flesta av oss, i alla fall de som är över 50, finns funderingar kring skeendet om vi själva drabbas av coronaviruset. Sjukvården skall normalt hålla sig till det som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men när det gäller detta virus står läkarvetenskapen på en rätt osäker grund. Traditionell IVA behandling är ingen garanti för överlevnad ens hos rätt friska.

Runt om i världen pågår ett intensivt arbete med att hitta motmedel eller vaccin. Själv tror jag det är mer sannolikt hitta läkemdel som raderar ut coronaviruset än ett vaccin. Att vi ännu efter 45 år inte har ett vaccin mot hiv visar hur komplext jakten på nya vaccin kan vara, i synnerhet som coronaviruset tycks förändras under tidens gång.

Rätt ofta dyker det upp nyheter om att någon medicin eller metod har gett positiva resultat; remdesivir, klorokin, blodplasma, blodförtunnande och något slags cocktail av läkemedel mot MS, HIV och Hepatit, enligt läkare i Hongkong. Problemet är att det fortfarande är experiment. Eftersom vetenskapen inte har säkra svar tycker jag man som patient skall ha rätten att utsätta sig för den risk som en inte helt säker utprovad metod kan innebära och därmed friskriva sjukvården från ansvar. Nöden har helt enkelt ingen lag.

Lars J Eriksson

Opinion

Vänd på alla stenar

Regeringens pressträff om Coronakommission.
Foto: ALI LORESTANI/TT
Opinion
Opinion

Igår kom besked, en Coronakommission tillsätts för att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa virusutbrottet och dess effekter. Den ska också beskriva hur smittan spridits, i synnerhet på landets äldreboenden. Den sistnämnda uppgiften är också den som skall utvärderas först, vilket är mycket bra, eftersom det är där den svenska strategin kraschlandat.

Coronakommissionens anslag är brett vilket också speglas i dess sammansättning. Ordförande blir den erfarna juristen Mats Melin, justitieråd, fd chefsJO och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen. Vid sin sida får han ledamöter som representerar vård, nationalekonomi och krishantering. Uppdraget skall vara slutfört i februari 2022.

Den svenska coronastrategin har varit ett misslyckande med över 5300 döda, vilket placerar vårt land i en skrämmande världstopp i dödlighet tillsammans med Brasilien som till skillnad mot Sverige är ett mycket fattigt land med inte alls våra vårdresurser. USA brukar också lyftas fram som hårt drabbat, men i relation till folkmängden motsvarar landets dödstal 3.800 döda i Sverige.

Vi har ännu inte facit av coronapandemin. Oro finns för en andra våg av smitta och död när alltfler länder öppnar upp sina samhällen. Men Sveriges dödstal kommer inte som genom ett trollslag att försvinna. Även om vi inte har facit är det högst osannolikt att andra länder kommer ikapp oss. Idag vet man att mycket hårda restriktioner bromsar nya utbrott, sådant som t.ex fått Storbritannien att stänga ner staden Leicester.

Men frågan är om en Coronakommission av det slag som tillsätts kommer att räcka. Smittspridningen och avsaknaden av tydlig strategi och handlingskraft väcker frågor om den svenska stats- och samhällsorganisationen. Igår hävdade medicinprofessorn Martin Ingvar att vi har ett systemfel där det kommunala självstyret har varit ivägen för en effektiv bekämpning av coronasmittspridningen, ett Fawlty tower där det skylls på personalen och inte ledningen. Systemet med regioner som styr över sjukvården har också visat brister när det gäller samordning mellan stat- och sjukvården. Ingen har facit men alla stenar måste vändas i den utredningsprocess som nu sätts igång.

Lars J Eriksson

Opinion

Faller MP offer för migrationen?

org-4faab905-ee0f-4db4-a600-7e2af0337efc.jpg
Opinion
Opinion

Arbetet i den migrationspolitiska kommittén närmar sig slutet och tonläget trissas upp kraftigt. Tanken är att ett förslag ska vara klart i augusti och det pågår nu intensiva förhandlingar mellan partierna. Socialdemokraterna lär ha presenterat sitt förslag för de andra partierna och har suttit i förhandlingar med de borgerliga partierna under fredagen, något som upprört regeringskollegan Miljöpartiet.

Migrationsfrågorna skär genom blocken och det är kanske inte konstigt att partierna träffas i ovanliga konstellationer. En ambition lär vara att hålla SD utanför överenskommelsen, men som förslagen låter hittills kommer nog SD att vara nöjda.

Miljöpartiet är med rätta oroliga över hur deras regeringspartner agerar, men ambitionen i kommittén har ända från början varit att nå en ”bred” överenskommelse så det kan knappast komma som en överraskning för MP. Deras låga siffror i opinionsmätningar gör förstås oron större. Den senaste mätningen visar att de ligger en bra bit under fyraprocentsspärren. Partiet lär ha haft krismöten i helgen och våndas över hur mycket regeringsmakten ska vara värd. Samtidigt påverkar coronakrisen samhället. En regeringskris i detta läge riskerar att slå mot MP ännu mer, men samtidigt är risken att deras sympatisörer straffar dem om de inte lyckas hålla humanitetens flagga högt när det gäller migrationen. Så partiet sitter onekligen i en besvärlig rävsax.

Socialdemokraterna är också delade avseende hur hårda man ska vara i migrationspolitiken, men partiet har en kultur att motståndare håller sig relativt lugna. Riksdagsledamoten från Skåne, Rikard Larsson, är deras man i kommittén och har det nog hett om öronen. Hittills har dock den hårdföra delen av partiet kommandot.

Frågan är hur Centerpartiet agerar. Partiets ingång är att en bred överenskommelse är viktig, men frågan är hur långt man är berett att gå. Det är oroväckande signaler från ett parti som under 2010-talet legat nära MP i migrationsfrågor. Anhöriginvandring och volymmål är det som striden verkar stå om.

Opinion

Almedalen som Fågel Fenix?

org-3d835928-0831-43c4-a86b-0b05623bd4ce.jpg
Opinion
Opinion

Sommaren 1968 talade Olof Palme från ett lastbilsflak i Visby, ett spontant initiativ som blev starten till det som senare blev politikerveckan i Almedalen. Under årens lopp har veckan vuxit och på 2000-talet har antalet arrangemang ökat kraftigt. Trängseln på Hästgatan i Visby har stundtals varit närmast olidlig, priserna på mat och dryck likaså, för att inte tala om priserna på boende. Här har VD-ar på stora företag tvingats sova på soffan för dyra pengar, för att inget annat fanns att tillgå.

Tanken var förstås att den här veckan skulle se likadan ut som alla andra år, men coronaviruset satte käppar i hjulet. Region Gotland som är huvudarrangör tvingades kasta in handduken och inget av de politiska partierna kunde förstås säga emot. Så gotlänningarna får ha sin stad i lugn och ro, möjligen ihop med några turister som vågat sig dit.

Under årens lopp, i takt med Almedalsveckans expansion av antalet arrangemang, har vissa förfasat sig och kritiserat de höga kostnader som politiker och företag skaffar sina organisationer genom att åka till Almedalen. Pandemin ger en möjlighet till eftertanke och omtag. Det har måhända blivit för stort, men samtidigt, vem avgör det? Det finns uppenbarligen ett behov av att mötas och kanske blir detta ofrivilliga pausår självreglerande?

Det finns alternativa möjligheter och föredömligt nog har det malmöbaserade företaget Altitude Meetings tagit till nya metoder. De arrangerar möten och diskussioner kring olika teman under hela veckan, men digitalt och kostnadsfritt. I stället för att de politiska partierna har varsin dag upplåter Altitude Meetings dagarna åt olika teman under namnet #iställetföralmedalen. Man kan välja att koppla upp sig i realtid eller se diskussionerna senare. Man missar förstås det informella pratet och de spontana mötena som är fördelen med Almedalsveckan, men det är gott nog att samhällsviktiga frågor lyfts fram på ett intressant sätt.

Coronakrisen har medfört påtvingade förändringar inom arbetsliv och politik. Det demokratiska arbetet behöver utvecklas och då kan det digitala mötet vara väl så bra. Då kan alla som önskar vara med och inte bara de som har råd att åka till och bo i Visby under Almedalsveckan.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Opinion

Friare hyressättning

Fattiga hushåll kommer inte ha råd att bo dyrt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Sverige har ända sedan 80-talet haft en bostadspolitisk kris. Den har drivits fram av flera orsaker. En är att unga människor har lämnat landsbygd och mindre städer och sökt sig till storstadsregionerna och de regionala centralorterna, ofta sådana med ett universitet eller en högskola. En annan orsak är att Sverige haft en mycket omfattande invandring, enbart de senaste tjugo åren ungefär en miljon människor. Bostadsbyggandet har inte skett i en takt som kunnat möta dessa två kraftfulla strukturförändringar av samhället. Men bostadsbristen har också förstärkt problemen för ekonomiskt svaga grupper, vi har fått en strukturell bostadslöshet med människor som inte har sociala problem men är till korta i konkurrensen om ett boende.

Dessutom har hyresvärdarna, såväl de privata som de allmännyttiga, skärpt kraven på de boende. Utan fast jobb eller någon som kan gå i borgen är det dåliga förutsättningar få ett permanent boende.

I debatten har det länge framförts olika förslag. Dit hör tanken på social housing billiga bostäder för ekonomiskt svaga grupper - och marknadshyror som skall driva bort pensionärsänkorna från billiga hyresrätter i innerstäderna samt leda till fri hyressättning i nyproduktionen. Inget av detta är en lösning om det inte byggs fler bostäder. Problemet är att nyproduktionen har hyror som inte fungerar för de som köar för en bostad.

I går blev det klart att regeringen och stödpartierna enats om att tillsätta en utredning som skall utvärdera ett system med lägeshyror. Kortfattat innebär det att låga hyror i attraktiva innerstäder skall kunna höjas, eller i klartext vill man driva bort pensionärsänkorna som bort stort och billigt. Problemet är att om deras hyror höjs så har inte de som köar för en bostad råd att betala. Men utred gärna. Slutsatsen kommer ändå att bli att det måste byggas mer och billigare. Där borde kommunerna via allmännyttan kunna gå före eftersom lönsamheten är god för fastighetsbolag.

Opinion

Ge Anita Lindblom statlig konstnärslön

Opinion
Opinion

Nyligen kunde vi läsa nyheten om hur flera kulturpersonligheter som uppbär den statliga konstnärlön som delas ut till förtjänta personer har miljonförmögenheter. Det är inget stort problem och det handlar inte om mycket pengar för staten, men möjligen kunde man dela upp denna hedersbetygelse i en hederstitel och en penningsdel som behovsprövas.

I går kunde vi också läsa nyheten om hur några kända artister med miljonförmögenheter t.ex Jill Johnson som har ett bolag med tillgångar på 10 miljoner tilldelas särskilt coronastöd för artister.

Utdelningen av kulturstöd till kända artister verkar ske på lättsinniga grunder. Varför denna generositet till de som redan har?

En av de på sin tid mest kända artisterna finns inte med bland de som får statlig konstnärslön. Ändå var hon under en period på 1960- och 1970-talet en av de främsta sångerskorna. Jag tänker förstås på Anita Lindblom som hade dunderhiten Sånt är livet, men också en rad andra uppskattade låtar.

Hon lämnade Sverige kring 1980 efter ett trassligt förhållande med boxaren Bosse Högberg, konflikt med skattemyndigheterna och en tvist med en flyttfirma. Enligt vad som är känt lever hon ytterst fattigt i Sydfrankrike och har ibland beskrivits som en rättshaverist.

Idag vid 82 års ålder borde svenska staten förära henne hedersbetygelsen och tilldela den statliga konstnärslönen på strax under 20.000 kronor mer månad. Det är hon värd för sina insatser för svenskt musikliv.

Lars J Eriksson

Opinion

Äldre kan inte vänta

Varför många äldre dött måste utredas snabbt.
Varför många äldre dött måste utredas snabbt.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Opinion
Opinion Vi vet inte när coronaepidemin ebbar ut. Handlar det om månader, år eller kanske tio år. Buden är många. Därför kan vi inte sitta och vänta på ett facit och först därefter utvärdera vad som gick fel.

Att dödligheten varit mycket hög bland äldre på äldreboenden och som varit vårdtagare inom hemtjänsten vet vi. Vi vet också att det inte är något vi är ensamma om. Andelen av de coronadöda som är äldre är hög även i andra länder.

Det har funnits drag av syndabockstänkande i debatten. En del har pekat ut privatiseringarna inom äldrevården, trots att de undersökningar som gjorts talar för att dödligheten varit lite högre på de kommunala boendena.

Andra har hävdat att det handlar om låg kompetens hos en del av personalen och att systemet med timanställda gjort att de vårdberoende äldre haft alltför många som vårdat dem och därmed kunnat sprida smittan mellan vårdtagare.

Det finns också det som hävdar att resurserna till äldreomsorgen blivit alltför små. Men det är ett påstående på bräcklig grund. Enligt Sveriges kommuner och landsting har äldreomsorgskostnaderna för de över 65 ökat med 45 procent i löpande priser och med 60 procent för åldersgruppen över 80.

En misstanke som ligger nära till hands är att gruppen över 80 inom äldrevården idag är mycket skör och därför löper stor risk för att avlida i en så svår virusinfektion som den coronaviruset orsakar.

Sanningen närmast kommer förmodligen den som idag drar slutsatsen att vi vet alltför lite varför vi fick så hög dödlighet bland de äldre åldersgrupperna. Vi behöver mer kunskap. En coronakommission skall tillsättas och vara klar före nästa val. Det är bra att den tillsätts. Men eftersom vi nu har en pandemi som kan pågå oavbrutet lång tid kan slutsatser behöva dras snabbare. För även om tusentals äldre dött så får vi varje dag, vecka, månad och år nya åldringar som är 80 plus och utgör en högriskgrupp. De har inte tid vänta på slutsatser och lösningar till år 2022.

NÄSTA ARTIKEL