Sedan öppnandet i Italien trätt i kraft på onsdagen kom det besked från grannlandet Österrike. Landgränserna till Liechtenstein, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland och Ungern är öppna utan karantän eller kontroller från och med torsdagen. Men just för det hårt coviddrabbade Italien bibehålls restriktioner för resandet tills vidare, meddelar utrikesminister Alexander Schallenberg i Wien.

Förhoppningen med Italiens öppnande är att turismen ska hjälpa till att bygga upp ekonomin, som har drabbats hårt sedan landet stängde ner för tre månader sedan på grund av coronapandemin.

Populära turistattraktioner som lutande tornet i Pisa och Colosseum i Rom har redan slagit upp portarna för besökare. Italienska Alessandra Grimaldi fanns i den grupp om 14 personer som var först in när amfiteatern i Rom öppnade igen i måndags.

– Vi är den vackraste staden i världen. Och nu har vi möjlighet att besöka platser på ett annorlunda sätt, vi är så få här nu så vi kan njuta mer, säger hon till The Guardian.

Nya fall dagligen

Snart kan folkmyllret alltså vara tillbaka på gatorna i Italien, som vanligtvis brukar välkomna över 60 miljoner utländska besökare om året. Men samtidigt finns farhågor för att turisterna inte vågar komma dit.

– Kom till Kalabrien. Det finns bara en risk: att du blir tjock, sade regionens guvernör Jole Santelli till nyhetsbyrån AFP i söndags med anledning av den förestående öppningen.

Men hotellreceptionisten Alessandra Conti på Albergo del Senato nära Pantheon i Rom säger att det fortfarande kommer in många avbokningar för i sommar.

– Vi hoppades få se lite rörelse från och med i dag, men vi har inga utländska turister inbokade den här veckan eller nästa, säger hon under onsdagsmorgonen till AFP.

Varmt välkomnande

Även reserestriktionerna inom landet upphävs i dag, men begränsningar för exempelvis museer och stränder kan skilja sig mellan regionerna.

Italien var det första landet i Europa som drabbades hårt av coronavirusets spridning. I början av mars infördes en omfattande nedstängning, och sedan dess har smittotalen minskat drastiskt. Fortfarande rapporteras dock hundratals nya fall dagligen, framför allt i Lombardiet i landets norra delar.

Enligt officiella siffror har fler än 33 000 människor i Italien avlidit som en följd av coronapandemin.

Utrikesminister Luigi Di Maio har lovat ett varmt välkomnande för utländska turister, och har planerat in resor till Tyskland, Slovenien och Grekland för att övertyga länderna om att det är säkert att besöka Italien i sommar.

Flygtrafik tillåts stegvis, och sker till en början till och från storstäderna Milano, Rom och Neapel.

Alltför många har behövt dö alltför tidigt, och Sverige borde ha gjort mer för att stoppa virussmittan redan från början. Det säger statsepidemiolog Anders Tegnell till Sveriges Radio Ekot.

– Skulle vi stöta på samma sjukdom, med precis vad vi vet om den i dag, tror jag att vi skulle landa i att göra mittemellan det som Sverige gjorde och det som resten av världen gjort, säger han till Ekot och konstaterar att det finns förbättringspotential i det Sverige gjort.

Men mer exakt vilka åtgärder som skulle ha vidtagits kan han inte säga. Det är svårt att veta vad som hade effekt i de länder som satte in fler åtgärder, förklarar han.

– Det vore bra att veta mer exakt vad man ska stänga ner för att hindra smittspridningen bättre, säger Anders Tegnell.

Tegnell säger att det bland annat är de höga dödstalen som fått honom att tänka om, och han medger att för många fått dö för tidigt i Sverige.

Ingen plötslig insikt

Däremot, säger han till TT, handlar det självkritiska inte om någon plötslig insikt.

– Intervjun blev lite vinklad, eller de valde att tolka mina citat så. Men man ska vara självkritisk. Det är bra, men jag är inte mer självkritisk nu än jag varit tidigare. Självfallet hade vi inte gjort precis på samma sätt om vi då visste allt det vi vet i dag. Det hade ju varit konstigt. Men så är det alltid när man ser tillbaka i backspegeln.

TT: Vad hade vi gjort annorlunda, i så fall?

– Det betyder förmodligen att vi hade gjort något mer, och att alla andra hade gjort något mindre, exempelvis vad gäller skolstängningar.

Mer testning

TT: Vad hade vi gjort mer av?

– Det hade varit bra med mer testning, framför allt kring äldreboendena.

TT: Borde Folkhälsomyndigheten ha hanterat kommunikationen med äldreboendena annorlunda?

– Det är inte vi som lägger uppdrag på äldreomsorgen, men det är klart att Sverige hade kunnat agera annorlunda. Det här med situationen inom äldreomsorgen är ju ingen ny fråga.

TT: Många kopplar Sveriges höga dödstal till vårt val av strategi, hur ser du på det?

– Det är en svår fråga. Även länder som haft en total lockdown har haft många fall inom äldreomsorgen.

Konjunkturkänsliga industribolag finns bland de största vinnarna av storbolagen.

Verkstadskoncernen Sandviks aktie lyfter drygt fyra procent efter en höjd köprekommendation.

Bilsäkerhetsföretaget Autoliv ökar 3,6 procent följt av kullagertillverkaren SKF, upp 3,2 procent och vitvarujätten Electrolux, plus 3,1 procent.

Utanför listan med de mest omsatta aktierna lyfter detaljhandelskedjan Clas Ohlson cirka sju procent efter sin rapport som visade en minskad förlust under fjärde kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår, jämfört med motsvarande period förra året.

Aktier inom resesektorn stiger efter bekräftelsen att Tyskland lyfter sin reseavrådan för samtliga EU-länder samt Storbritannien, Norge, Liechtenstein och Schweiz från den 15 juni. Flygbolaget SAS aktie stiger 2,6 procent.

Bland förlorarna finns hygienbolaget Essity och skogskoncernen SCA, ner 1,6 respektive en procent.

I den senaste Pisaundersökningen, som genomfördes 2018 och presenterades i december i fjol, fick de svenska eleverna högre poäng i alla tre ämnen – läsförståelse, matematik och naturvetenskap – jämfört med 2015. Sverige placerade sig därmed genomgående över OECD-snittet.

Men enligt Expressen har en stor mängd elever med utländsk bakgrund felaktigt gallrats bort från att skriva provet. Dessutom har Skolverket gjort beräkningar på felaktig grund i sitt försök att kartlägga felets omfattning.

Enligt de internationella reglerna får nyanlända elever, som undervisats i sitt nya lands språk mindre än ett år, undantas från Pisaprovet. Men enligt Expressen har de svenska skolorna plockat bort en större andel elever med svaga språkkunskaper än vad det fanns nyanlända 15-åringar i skolan vid provtillfället. När Skolverket sedan kartlade hur många elever med utländsk bakgrund som felaktigt plockats bort ur Pisa-urvalet gjordes detta på felaktig grund, skriver tidningen.

"Oerhört graverande"

Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad reagerar starkt på Expressens uppgifter.

– Det är oerhört graverande om uppgifterna stämmer, säger han till TT.

– De uppgifter som framkommit om hur man exkluderar elever vid provtillfället väcker ett antal frågor, att inte enbart nyanlända med kort tid sållats bort utan en bredare elevgrupp. Självklart måste utbildningsministern och Skolverket förtydliga hur underlaget arbetats fram och om det påverkar de slutsatser som regeringen dragit av den senaste Pisamätningen, säger Haddad.

Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin reagerade över de svenska siffrorna redan när Pisaresultaten kom i december förra året.

– Jag ställde exakt de här frågorna redan då. Det var 25 procent som inte skrev provet. 11 procent hade exkluderats och 13, 5 procent av dem som skulle skriva provet var frånvarande. Men Skolverket hävdade redan då att man följde OECD:s regler, säger hon till TT.

– Vi har stora bekymmer med att det är så många elever som går ut utan godkända betyg. Vi behöver diskutera vad vi ska göra åt det, och då gör vi oss en björntjänst om vi gömmer undan resultaten, säger Axén Olin.

Både hon och Roger Haddad kräver att Skolverkets generaldirektör och utbildningsminister Anna Ekström (S) kallas till utbildningsutskottet.

Ser inga fel

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger sig dock vara trygg med att Skolverket gjort rätt och ser ingen anledning att gå igenom metod och resultat igen.

– De människor som kan detta bäst finns på Skolverket och jag är trygg med att de gjort det de ska och gjort det rätt och riktigt, säger han till TT.

Peter Fredriksson har under morgonen haft ett internt chefsmöte för att stämma av uppgifterna i Expressen. Enligt honom har inget framkommit som får myndigheten att revidera sina tidigare slutsatser.

– Det är naturligtvis tråkigt att myndighetens kompetens och ansvarstagande ifrågasätts. Men jag förstår att Expressens artikel väcker frågor. Jag hoppas att vi kan svara så att vi lugnar politiker och skolväsendet, genom att säga att vi följer regelverket och att OECD godkänt de svenska resultaten, säger Fredriksson.

Han säger också att han skulle välkomna en extern granskning:

– Det jag kan tycka i dagsläget är att det är viktigt att få bekräftat att Skolverket inte gjort något fel. Vi ser inget behov av att gå igenom våra resultat en gång till, men eftersom det finns ett ifrågasättande kan det finnas anledning att en annan aktör tittar på Skolverkets hantering. Det har jag verkligen inget emot.

Region Skåne ska provta allt mer för covid-19 och framför allt ska det öka i storstadskommunerna Malmö och Helsingborg.

– Allt för att undvika sjukdom och att vi får in det här på våra äldreboenden. För det är äldreboenden i Skåne som har varit skillnaden mot Stockholm och Sörmland, säger regiondirektör Alf Jönsson på en pressträff i Malmö.

Regionen har påbörjat provtagning av personer som jobbar i vissa samhällsviktiga sektorer. I nuläget erbjuds poliser och personal inom räddningstjänst att testa sig vid symtom.

Totalt har 206 människor avlidit i sviterna av covid-19 i Skåne, enligt Region Skånes statistik från onsdagen. Antalet patienter som vårdas på skånska sjukhus uppgår till 83 personer, varav 16 i intensivvård. Antalet konstaterade fall med covid-19 i Skåne uppgår till 1 851.

– Nationellt sett ligger vi fortfarande på en väldigt låg nivå, säger smittskyddsläkaren Eva Melander.

Dödsolyckan med ett ultralätt flygplan utanför Borås kan komma att utredas av Statens haverikommission (SHK). En första bedömning görs nu av en utredare på myndigheten.

Två män omkom när planet störtade mellan två villatomter på tisdagskvällen.

Haverikommissionen tar normalt inte upp olyckor med ultralätta flygplan. Men SHK kan själv besluta om undantag.

– Det kan finnas säkerhetsvinster med att utreda en sån här händelse. Vi tittar då efter om det finns nån generell brist, eller nåt generellt systemfel, som vi skulle kunna plocka upp i samband med utredningen, säger Helene Arango Magnusson, utredningsordförande på SHK.

Olyckan utreds också av polisen, som tagit flygplanet i beslag för en teknisk undersökning.

Orsaken till haveriet är hittills okänd. Planet tillhörde en lokal flygklubb.

Elva sökte, sju av de unga studerande med rötter i Svedala har tilldelats årets stipendier från Nils och Maja Fredrikssons stiftelse.

Kommunstyrelsen har i egenskap av förvaltare och styrelse för Nils och Maja Fredrikssons stiftelse fördelat 69 500 kronor som stipendier för yrkesutbildning för 2020.

Tre ingenjörsstudenter

Oscar Bengtsson, Lund får stipendiet för studier till civilingenjör, industriell ekonomi, vid Lunds tekniska högskola. Där studerar även stipendiaterna Eric Nielsen och Frida Knutsson från Svedala, men med inriktning på bioteknik.

Musik och bakverk

Övriga stipendiater som får ett tillskott för studier är Frida Hellmark, Svedala, som läser till arkitekt på De Meontfort university i Storbritannien, Rebecca Malmgren som studerar Pastry and chocolate artes vid Cezar Ritz colleges, Victor Hallbeck, Malmö, som studerar på till ämneslärare i musik vid Malmö musikhögskola, Hilda Johansson, Svedala, som pluggar på juristprogrammet vid Uppsala universitet.

Bosatta fel

Sju av de elva ansökningar som kom in har beviljats stipendium med 9 928 kronor vardera. De övriga fyra som fick avslag uppfyllde inte villkoret att ha varit folkbokförd inom gamla Svedala församling eller för att

Skådespelerskan Inga Edwards är död. Hon avled på tisdagen på ett hospice i Stockholm, skriver Göteborgs-Posten.

Inga Edwards gjorde sin första filmroll i Olle Hellboms film ”Raggare!” 1959. Hon var därefter tongivande i den fria grupp i Lund, som sedan utvecklades till teatergruppen och proggbandet Nationalteatern. Tillsammans med dåvarande maken Folke Edwards spelade hon en avgörande roll i beslutet att flytta teatergruppen från Lund till Göteborg, där gruppen mellan åren 1969 till 1972 skapade elva pjäser.

Under senare år medverkade Inga Edwards i tv-serier och filmer som ”Gyllene år” 1975, ”Tryggare kan ingen vara...” 1984 , Harry & Sonja” 1996 – och senast i ”Wallander – fotografen” från 2006. 2010 medverkade hon även i teateruppsättningen "Metallflickan" på Teater Galeasen i Stockholm.

Inga Edwards blev 82 år.