teckomatorp

Trångbodda Parkskolan ska äntligen byggas ut

Parkskolan i Teckomatorp ska äntligen byggas ut. Fler elever kommer till skolan som inneburit att situationen blivit allt mer akut.
Artikel teckomatorp Trångbodda Parkskolan i Teckomatorp ska byggas ut.Beslutet tog bildningsnämnden på sitt senaste möte och när allt står klart ska 300 elever få plats.

– Prognoserna visar på att antalet elever ökar de närmaste åren och därför måste något göras, säger nämndens ordförande Kim Hellström (S).

En ökad inflyttning är den största anledningen. Samma sak gäller för utbyggnaden av Söderåsbanan och trenden har varit uppåtgående ett bra tag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Uppåt på börsen – Electrolux vinnare

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen följer den tidigare utvecklingen på börserna i New York och i Tokyo och stiger i öppningshandeln. Efter tio minuter har OMXS-index ökat 0,5 procent.

Vitvarujätten Electrolux aktie lyfter 3,4 procent efter beskedet om att styrelsen lagt fram ett förslag om utdelningen till aktieägarna för räkenskapsåret 2019. Det ursprungliga utdelningsförslaget drogs in i slutet av mars.

Stenbecksfärens maktbolag Kinneviks aktie stiger 3,6 procent, mest av storbolagen. Medicinteknikkoncernen Getinge stiger 2,3 procent följt av gruvbolaget Boliden, upp 1,5 procent.

Det är övervägande små rörelser i storbolagens aktiekurser.

Utrikes

Fransk ilska över stängda barer

En man med en öl på en bar i Paris. Bilden är från i juni.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Utrikes
Utrikes Stängda barer och restauranger i Marseille och kortade öppettider i Paris är en del av nya restriktioner i Frankrike, när smittspridningen tar fart på nytt.
Åtgärderna väcker ilska och protester planeras under fredagen.

– Det råder ingen tvekan om att ni kommer att drabbas av konsekvenserna av dessa åtgärder, medger premiärminister Jean Castex under ett samtal med en restaurangägare i ett inslag i tv-kanalen France 2.

Regeringen har i veckan meddelat en rad nya åtgärder för att försöka bromsa smittspridningen. I Marseille råder nu "alerte maximale", den högsta varningsnivån, medan myndigheterna använder den nästa högsta för att beskriva läget i Paris och ytterligare tio städer.

Det innebär att allmänna sammankomster i samtliga de städerna har begränsats till tio personer och till 1 000 vid större idrotts- eller kulturevenemang.

I Marseille tvingas dessutom samtliga barer och restauranger stänga. I huvudstaden och de andra tio städerna, däribland Bordeaux and Lyon, måste krogarna stänga tidigare.

Marseilles borgmästare hävdar upprört att regeringen inte samrått med henne innan man beslutade om de strikta restriktionerna, och pekar på åtgärder som vidtagits lokalt.

– Varför dra åt tumskruvarna nu när våra siffror har förbättrats de senaste dagarna? säger Michele Rubirola till Franceinfo.

Bar- och restaurangägare, liksom andra näringsidkare i Marseille, planerar protester mot de nya åtgärderna under fredagen.

Inrikes

Tusentals i kö till att skriva högskoleprovet

Platserna till årets högskoleprov är färre än vanligt och de som önskar skriva provet får sätta sig i ett digitalt väntrum med en förhoppning om en plats till det eftertraktade provet.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Anmälan till högskoleprovet har öppnat och trycket i år väntas bli högre än vanligt.
Över 20 000 personer har satt sig i ett digitalt väntrum för att få en plats till det eftertraktade provet.

Det digitala väntrummet öppnade klockan 7 på fredag morgon och fram till klockan 8 hade 22 700 personer loggat in i förhoppning om att knipa en plats till provet, enligt Universitets- och högskolerådet (UHR). Alla som loggat in fick en köplats, som lottades ut, för att sedan kunna anmäla sig.

Det finns i år 27 600 platser till provet men ett könummer innebär dock inte en säkrad plats.

– Man är inte garanterad en plats för att man får ett könummer. En plats har du när du gjort klart din anmälan och det har du gjort när du har betalat anmälningsavgiften, säger Karin Andrén, vid UHR:s presstjänst.

Uppfylla kriterier

Man måste också uppfylla kriterierna för att få skriva provet – det vill säga att man inte skrivit provet tidigare och saknar ett giltigt provresultat till exempel.

Man kan även anmäla sig efter klockan 8, då hanteras man i tur och ordning efter att de som loggat in i väntrummet fått sina platser. Totalt stod runt 27 000 personer i kö strax efter åtta på fredagsmorgonen, enligt Peter Honeth, nationell provsamordnare.

– Det känns som förhållandevis hanterligt jämfört med vad man kunde ha befarat som allra värsta scenario, säger han till TT.

Kan man tänka sig skriva provet var som helst i Sverige ökar också chanserna, då platserna kan ta slut hos en provanordnare men finnas kvar hos en annan på en annan ort än där man helst vill skriva provet.

"För dem som behöver"

Kösystemet är en indikation på att UHR väntade sig ett högt söktryck, vilket inte är så konstigt med tanke på att det inte hölls något prov i våras och att antalet platser nu i höst är begränsat. Orsaken till detta är coronapandemin och risken för smittspridning.

Länge såg det ut som att det inte skulle bli något prov alls i år, men efter diverse turer bestämdes nyligen att max 27 600 personer får skriva provet söndag den 25 oktober.

UHR och Peter Honeth har uppmanat alla som kan vänta med att skriva provet att avstå denna gång, med tanke på att många väntas anmäla sig.

– Denna omgång är inte till för gymnasister i årskurs 1 och 2 som vill träna på provet, utan för dem som verkligen behöver, sade Peter Honeth tidigare i veckan.

Till det stora flertalet högskoleutbildningar råder dock inte konkurrens om platserna, utan alla med rätt behörighet kommer in.

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Kultur och nöje

Jan Lööf får hederspris

Jan Lööf. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren och illustratören Jan Lööf får Göteborgs filmfestival nya barn- och ungdomsfestival Prismas hederspris.

"Som regissör, tecknare, skådespelare och musiker har han skapat oförglömliga figurer och halsbrytande historier. 'Skrotnisse och hans vänner', 'Felix' och 'Tårtan' har kittlat fantasin hos generationer av unga", säger filmfestivalens konstnärlige ledare Jonas Holmberg i ett pressmeddelande.

Lööf är den andra mottagaren av priset sedan Prisma startades förra året. Årets festival äger rum på Draken i Göteborg och på sju andra platser i Västra Götaland 22–26 oktober.

Årets invigningsfilm blir "Nelly Rapp – monsteragent" i regi av Amanda Adolfsson.

Lagfarter SkD

105 kvadratmeter stort hus i Flyinge sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Srinivas och Dhana Veerla, 41 och 39 år, är nya ägare till huset på adressen Stockrosvägen 6 i Flyinge. Det 105 kvadratmeter stora huset är byggt 1962. Säljare är Optimal Living Susanne och Rickard Handelsbolag. Ägarbytet gjordes i september 2020 och priset blev 3 000 000 kronor.

För mindre än en månad sedan såldes ett annat hus alldeles i närheten, på Tulpanvägen 16. Där blev priset för ett något mindre hus, 99 kvadratmeter, 3 210 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Inrikes

Oklart om ny EU-politik ger fler asylsökande

Antal asylsökande till Sverige sedan år 2015.
Foto: Ingela Landström/TT
Inrikes
Inrikes EU-kommissionens nya förslag till ny asyl- och migrationspolitik kan både öka och minska invandringen till Sverige. Syskoninvandring kan öka den medan stramare gränskontroller kan leda till en minskning, enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag till ny asyl- och migrationspolitik reagerade Moderaterna och Sverigedemokraterna direkt och riktade kritik mot de nya undantagen från Dublinförordningen. M och SD anser att det kommer att drabba länder som Sverige som historiskt tagit emot många asylsökande hårt.

– Det är klart att om man utvidgar undantagen från nuvarande Dublinförordningen så är det någonting som förmodligen kommer att träffa länder med en tidigare stor invandring. Det är en enkel logik, säger Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket har ännu inte hunnit analysera EU-kommissionen förslag i detalj, men Mikael Ribbenvik säger att verket kan hantera de saker som hittills kommit fram.

Fler asylsökande

– Vi har ju redan den här typen av ansökningsprocess som beskrivs. Vi har en verksamhet som passar väl ihop med förslagen, så det är inget vi hoppar till för.

Hans uppfattning är att de utvidgade undantagen från Dublinförordningen kommer att öka antalet asylsökande till Sverige. Undantagen innebär att asylsökande ska kunna skickas vidare för prövning i länder där de har syskon, tidigare arbetat eller studerat. Idag krävs att make, maka eller barn finns i landet för att man ska skickas vidare.

– Men det finns ingen statistik på hur många asylsökande som har syskon i andra medlemsstater. En annan aspekt på detta är att man inte bara godtar om en person säger att han har jobbat i Sverige eller har sin syster här, utan han måste kunna visa det, säger Mikael Ribbenvik.

EU-kommissionen föreslår att registreringen vid första ankomsten till EU ska stramas upp med bland annat fingeravtryck och identitetskontroll.

– De stater som ligger främst i ledet ska få in alla som söker asyl. I dag ser det inte ut så. Tittar vi tillbaka i tiden är det ganska många som aldrig blivit registrerade, säger Mikael Ribbenvik.

För tidigt

Han pekar också på att många asylsökande, som registreras i exempelvis Grekland, i dag fortsätter till Sverige.

– De ska åka tillbaka till Grekland, men det blir ingenting, eftersom inte Grekland tar emot den. De följer inte dagens regelverk. En del av förslagen kan innebära att fler kommer till Sverige och en annan del av förslaget kan innebära färre. Hur det blir totalt sett är för alldeles för tidigt att säga, säger Mikael Ribbenvik.

Migrationsforskaren Joakim Ruist vid Göteborgs universitet tror inte att de föreslagna undantagen från Dublinförordningen kommer att öka invandringen till Sverige i särskilt stor utsträckning.

– Av allt att döma är det helt negligerbart. Av flera olika skäl. Det borde inte röra sig om särskilt många. En ganska stor del av dem som det rör sig om borde redan på egen hand ha sökt sig till ett land där de har ett syskon. Av allt att döma så kommer folk fortfarande ha ungefär samma möjligheter som i dag att gå under radarn och dyker upp i det land som de själva väljer, säger han.

Petronella Uebel/TT

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik säger att en del av EU-kommissionens förslag till ny asyl- och migrationspolitik kan innebära fler asylsökande, medan andra kan innebära färre. Arkivbild.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik säger att en del av EU-kommissionens förslag till ny asyl- och migrationspolitik kan innebära fler asylsökande, medan andra kan innebära färre. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Inrikes

Diabeteskomplikationer för miljarder varje år

Typ 2-diabetes, även kallad för vuxen- eller åldersdiabetes, beror oftast på insulinresistens. Diabetiker mäter ofta sockerhalten i blodet regelbundet. Arkivbild.
Foto: Joerg Sarbach/AP/TT
Inrikes
Inrikes Komplikationer av typ 2-diabetes kostar samhället över sju miljarder kronor varje år. Det visar världens största studie av diabeteskomplikationer.
Med små insatser kan man enligt forskarna spara hundratals miljoner.

Forskarna har följt närmare 400 000 svenskar som har typ-2 diabetes. Via olika register har de kunnat kartlägga patienternas komplikationer av sjukdomen och vilken effekt den får både på sjukhusekonomi och på samhällsekonomi.

Studien har i dagarna presenterats på den europeiska diabetesorganisationen EASD:s årliga kongress och i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

– Vad som gör den här studien unik är att vi har tagit med alla patienter i hela Sverige. Och vi har följt dem i 20 år. Det är den enda studien i sitt slag som är så stor och omfattande, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet.

Kopplat till komplikationer

I studien kan man konstatera att en fjärdedel av den totala sjukfrånvaron för personer med typ 2-diabetes kan kopplas direkt till komplikationer orsakade av sjukdomen. Det motsvarar en kostnad på 4,9 miljarder kronor per ett år.

– Vi var överraskade själva att det var en så stor komponent från den förlorade produktionen, säger Johan Jendle.

Därtill kommer kostnader för sjukhusvård av komplikationerna till följd av sjukdomen som står för 2,5 miljarder kronor. Bland de komplikationer som har samband med sjukdomen märks stroke och njursjukdomar. Totalt har forskarna studerat 21 olika komplikationer kopplade till typ 2-diabetes.

Totalt handlar det om över 7 miljarder kronor om året som komplikationerna kostar samhället. Men med förebyggande insatser anser forskarna att man kan minska kostnaderna.

– Minskar man komplikationerna med så lite som fem procent kan vi spara samhället 300 miljoner kronor per år, säger Johan Jendle.

Bristande samordning

Han förklarar att ett problem handlar om en bristande samordning mellan olika kostnadsställen.

– Man tittar till exempel på vad behandlingen med ett läkemedel kostar under en budget. Men man tar inte hänsyn till andra aspekter, till exempel kostnaden för komplikationer som uppstår tio år senare.

Enligt Johan Jendle kan det också handla om att använda nyare läkemedel och att tydligare satsa på förebyggande insatser.

– För mig är det oerhört viktigt att man inte bara kan göra en sak. När man behandlar diabetes ska man inte bara sänka blodsockret. Man måste också titta på att sänka blocktryck, blodfetter och framhålla man ska sluta röka, äta bättre och motionera mer. Det finns inga snabba genvägar.

Jonas Dagson/TT

Samhället kan med små insatser spara 300 miljoner kronor per år, säger professor Johan Jendler, en av forskarna bakom studien.
Samhället kan med små insatser spara 300 miljoner kronor per år, säger professor Johan Jendler, en av forskarna bakom studien.
Foto: Örebro universitet

FAKTA

Fakta: Diabetes typ 1 och typ 2

Man skiljer på två olika varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.

Typ 1-diabetes eller ungdomsdiabetes uppkommer när kroppens insulinproducerande celler dör/förstörs på grund av en autoimmun reaktion som får kroppens eget immunförsvar att förstöra dessa celler. Den som drabbas insjuknar ofta i ungdomen och blir beroende av dagliga injektioner av hormonet insulin för resten av livet.

Typ 2-diabetes, även kallad för vuxen- eller åldersdiabetes, beror i stället oftast på insulinresistens, det vill säga när kroppens celler inte kan tillgodogöra sig insulin, varvid symtom uppkommer som påminner om insulinbrist trots höga eller normala nivåer av insulin i blodet.

Ungefär 90 procent av alla diabetiker i Sverige lider av typ 2-diabetes.

Källa: Diabetesförbundet med flera

FAKTA

Fakta: Så har studien gjorts

Studien är den största i sitt slag med 392 200 svenskar med typ 2-diabetes och med en kontrollgrupp på 1,6 miljoner personer som inte har typ 2-diabetes.

Medelåldern var 63 år.

Data för dessa två grupper har samkörts på individnivå från nationella hälso-, socialförsäkrings- och socioekonomiska register och specialstuderats för året 2016.

Studien har genomförts av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, Lunds universitet, Örebro universitet, Karolinska institutet, Novo Nordisk Scandinavia och Novo Nordisk A/S, Søborg, Danmark. Studien finansierades av Novo Nordisk A/S, Søborg, Danmark, ett bolag som har intressen i ett av de läkemedel som tillhör den nya typen av preparat mot diabetes typ 2.

Källa: Studien

Inrikes

L-medlemmar kan få rösta om partiledare

Fredrik Malm (L). Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Liberalerna vill att partimedlemmarna ska få rösta när det är dags att utse en ny partiledare. Finns det två eller flera kandidater ska det alltid hållas en rådgivande omröstning, skriver riksdagsledamoten Fredrik Malm (L) på Svenska Dagbladets debattsida.

Fördelarna som partiet ser är bland annat att det personliga medlemsinflytandet stärks och att det blir mer meningsfullt att vara med i ett politiskt parti.

"Efter att en arbetsgrupp i partiet utrett frågan lägger nu partistyrelsen fram ett förslag som ska behandlas på Liberalernas partiråd nu i oktober", skriver Malm.

NÄSTA ARTIKEL