Personligt

Ola Magnell är död

Foto: Ralph Bretzer
Personligt
Personligt Artisten, trubaduren, låtskrivarten, poeten Ola Magnell har avlidit, 74 år gammal.
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon har forskat om varför man kastar yxan i sjön

Kvinnlig arkeolog på knä på en grävplats.
Numera gräver Åsa Berggren inte så ofta själv, utan fungerar för det mesta som projektledare.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Malmö
Lund
Staffanstorp
Stipendiat I årtusenden sänkte människor saker i sjöar och träsk, både sådant vi förstår var värdefullt för dem, som fint arbetade yxor, och sådant vi har svårt att förstå värdet av. Arkeologen Åsa Berggren, en av årets Nils Karlebystipendiater, har forskat om en sådan våtmark och försökt förstå varför de här våtmarksoffren gjordes.
Att förstå ett sammanhang ger för övrigt en större kick än att hitta föremål, tycker hon.

Härom veckan kungjordes att Åsa Berggren är en av två som får årets Nils Karlebystipendium. Det har instiftats för att främja forskning om skånsk kultur och historia.

Det vanliga är ju att man söker ett stipendium och i ansökan berättar vad man ska använda pengarna till. Men så var det inte i det här fallet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon vill skapa en geopark i Skåne

Närbild på kvinna i skuggig bäckravin, sommar.
Emma Rehnström växte upp alldeles i närheten av Fågelsångsdalen, som fått ge namn åt en geologisk epok..
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Lund
Prisad – Tänk att stå i en dal utanför Lund och göra en fantastisk resa i tid och rum. Det är jättekul att undervisa och ta med andra på den resan.
Emma Rehnström har av sina kollegor utsetts till Årets geolog i Sverige, för - som det uttrycks i motiveringen - sin förmåga att göra geologin populär för en vidare krets. Nu arbetar hon för att förverkliga Skåne som geopark.

Emma Rehnström föreslår att vi träffas Fågelsångsdalen utanför Södra Sandby. Där finns skifferlager, så pass lättavlästa att Sandby faktiskt har fått ge namn åt en hel geologisk period, som inträffade för ungefär 458-453 miljoner år sedan.

Det bestämdes 2015; Sandbian heter perioden internationellt, det vill säga på engelska. På svenska heter den helt enkelt Sandby.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Vill ta reda på vad landskapet kan ge

Karen Lagercrantz, juni 2020
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Hörby
Sjöbo
Bok Vilken roll - eller vilka roller - kan landskapet spela och hur kan vi använda oss av ELC, den europeiska landskapskonventionen, när vi planerar framtidens samhälle? Det är en fråga som Karen Lagercrantz vill belysa med boken ”Landskapets betydelse - ELC och Est som inspiration för ett hållbart landskap”.
Själv kan hon tänka sig att tro på dem som säger att människan trivs bäst i ett skogsbryn.

– Det här är lite av det jag jobbade med innan jag gick i pension, förklarar Karen Lagercrantz.

Som har räknat ut att det här måste vara hennes 16:e bok.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

En resande ordförande som måste vara stilla

Kortkllippt, leende man i blå kavaj och vit skjorta, uppknäppt i halsen.
Matz Nilsson hade varit rektor i Lund och utbildningsdirektör i Malmö innan han blev ordförande för skolledarfacket.
Foto: Martin Lindeborg
Personligt
Malmö
Lund
Berest Matz Nilsson är inte van att vara så stilla som han måste vara nu: - Jag är nog en av de fackförbundsordförande som reser mest, säger han.

Matz Nilsson är sedan 2012 ordförande för Sveriges Skolledarförbund, som organiserar i huvudsak rektorer och andra skolledare, under högskolenivå. Det är ett heltidsjobb, som han alltså i mångt och mycket tillbringar på resande fot.

– Jag vill vara ute och lära mig, se hur det är att vara rektor och skolledare. Det är väldigt skiftande förutsättningar som råder på olika ställen i det här stora landet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Han startade Eslövs färd mot toppen

85-årig leende man håller upp ytterdörren till sitt hem.
Horst Friemer är Eslövsbo sedan 1964.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Eslöv
Sport
Eslöv När Horst Friemer blåste nytt liv i bordtennisen i Eslövs AI 1970 anade han knappast att det i förlängningen skulle leda till att klubben blev dominerande i Sverige. Fast när det skedde hade han själv lämnat allt ansvar - elitidrott och allt vad det innebär av pengahantering är inte hans grej: - Jag ville jobba med breddidrott.

Horst Friemer berättar hur det gick till. EAI hade en bordtennissektion, men det hände att lagen uteblev från matcher, lämnade walk over.

– Jag var kassör i EAI:s huvudstyrelse och såg hur det kom in avgifter för att vi lämnat walk over.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Därför ska du investera i ett trygghetslarm

Minifinder.se Trygghetslarm är en produkt som blir allt vanligare på marknaderna världen över, inte minst i de länder där antalet äldre ökar och där det finns en stor oro för personliga intrång eller övergrepp. Med tanke på att ett trygghetslarm är ett slags individuellt larm som fästs på en viss person kan man med ett sådant få akut hjälp vid behov, till exempel om du ramlat. Alla kan få nytta av att investera i ett trygghetslarm för en säkrare vardag!

Vad är ett trygghetslarm?

Ett trygghetslarm är en säkerhetsprodukt som har utvecklats för att människor i olika åldrar ska ges möjligheten att skapa en tryggare vardag. Trygghetslarm är en typ av individuellt larm som är kopplat till en viss användare, och som i sin tur är kopplat till en larmcentral eller trygghetsjour.

Tanken med produkten är att de som känner sig vara i en riskzon, till exempel äldre eller de som bor i ordinära boenden, ska ges möjligheten att direkt kunna larma vid akuta ärenden. Det kan vara allt från att en äldre person har ramlat till att en utsatt person blivit utsatt för ett personligt intrång. Konceptet bygger på att användaren ska få en tryggare vardag med hjälp av det individuella larmet!

Trygghetslarm blir allt vanligare

Det är ett faktum att både tillverkning och användning av trygghetslarm blir allt vanligare, och att exempelvis många äldreboenden inkluderar de smarta säkerhetsprodukterna i sitt system för de äldre.

Trots ett större intresse för trygghetslarmen i sig så är det många kommuner och landsting som upplever att framförallt deras äldre och de olika äldreboendena inte får tillräckligt med hjälp när det kommer till just socialtjänstinsatser och olika hjälpmedel, där insatsen för trygghetslarm minskat.

De individuella larmen har tagit sig in på de olika marknaderna och har även fått ett någorlunda uppskjut inom de olika sociala tjänsterna, men det är ändå inte tillräckligt för att alla ska kunna få den hjälp de behöver utefter sina specifika behov.

Larmen skapar en tryggare vardag

Den påtagligt minskade användning av trygghetslarm inom bland annat äldrevården har gett starka effekter på såväl de arbetande som de äldre, som faktiskt är de som blir lidande av den bristfälliga insatsen. Med tanke på att trygghetslarmen i de allra flesta fall är uppkopplade till en operatör finns det också risker för att de slutar fungerar vid avbrott.

Framförallt de äldre människorna känner sig i många fall otroligt beroende av sina trygghetslarm, och i och med att de vänjer sig vid det faktum att de alltid bär med sig sitt trygga larm precis intill sig så kan ett icke fungerande larm vara riktigt läskigt. Ett avbrott kan därmed göra att de äldre blir ängsliga, och även vårdpersonalen får större orosmoment då de äldre inte har samma tillgång till att kunna larma direkt.

Underlättar för vårdpersonal

Ett trygghetslarm kan verkligen skapa en tryggare vardag, och motsatsen gäller då om de inte fungerar eller ens existerar från första början. Inte bara kan ett trygghetslarm skapa en tryggare och säkrare vardag för speciellt utsatta personer, utan de möjliggör också att patienter kan få bästa möjliga vård i tid.

I och med att trygghetslarmen möjliggör för vårdpersonal och andra arbetande inom socialtjänsten att hålla betydligt bättre koll på sina patienter, däribland äldreboenden inräknat, kan denna säkra uppfinning också bidra till förbättrad vård. Trygghetslarm kan lösa många problem och öppna nya dörrar för att öka kvalitén på vårdsektorn.

En trygg framtid med trygghetslarm

Med andra ord kan vi sammanfatta det som att trygghetslarm är en riktigt smart lösning som kan skapa en tryggare och säkrare vardag för alla människor som är i behov av lite extra uppsikt och omsorg. Så länge personen själv kan kontrollera det och har möjligheten att larma vid akuta ärenden kan det underlätta väldigt.

Trygghetslarm kan användas av alla som har ett behov av det, inte minst för att lösa många problem inom vården. Kanske är det nyckeln till en tryggare framtid, och framförallt en möjlig nyckel till att framtidens sjukvård ska kunna bli så mycket bättre på alla olika sätt!

Personligt

Vilda växter är hans arbete och fritid

59-årig man  i shorts, kortärmad tröja och mössa knäböjer på en blomsteräng.
Botanikprofessor Stefan Andersson har återuppväckt sin barndoms upptäckarglädje.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Lund
Växtvän. Professor Stefan Andersson har efter år som forskare, med fokus på blommors evolution hittat tillbaka till hur det en gång började - han beger sig ut, nyfiken på vilka växter han kan hitta.

En söndag - oftast den tredje - i juni har utnämnts till Vilda växters dag, ett nordiskt initiativ som är menat att fästa uppmärksamheten på den vilda floran och på dess behov.

För Stefan Andersson är de vilda blommorna både arbete och fritid. Han är professor i biologi på Lunds universitet, forskar kring växters evolution och anpassningsförmåga.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Bytte balettscenen mot en roll som lärare

Blond kvinna, sommarklädd i vita byxor och sandaler, cerise blus, sittande på lekredskap på skolgård.
Lena Bank har tillbringat sitt lärarliv på Höjaskolan i Malmö.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
MALMÖ/SKANÖR När hon tvingades sluta med dansen förstod Lena Bank inte vad som skulle kunna få henne att uppleva den där gnistan igen. Hon fann den i en ny roll, som lärare: - Jag får den när jag ser att elever plötsligt förstår.

Vi träffar Lena Bank på Höjaskolan i Malmö, där hon arbetar sedan 1987 och där hon tänker fortsätta jobba något år till.

Själva intervjun har vi redan gjort per telefon, nu träffas vi utomhus för att ta bilder - det är så vi för det mesta gör nu i coronatider.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon har äntligen hittat vad hon vill göra

Isabella Obreja
Isabella Obreja trivs med att ha fullt upp, hon jobbar på intensiven och driver eget företag.
Foto: Linnea Nybogård
Personligt
Personligt Isabella Obreja växlar mellan sitt liv som undersköterska och att driva sitt eget företag. Hon får energi av att ha fullt upp och hjälpa människor.

Isabella Obrejas kunder kommer från de flesta kommuner i Skåne.

– Nu på senaste har jag fått fler kunder i Hörby, det är lite märkligt. Egentligen har jag inte gjort så mycket reklam för mig, det känns kul.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL