Låt inte Posten få sänka pressen

Postnord har eko­no­miska pro­blem. Det har fram­gått tyd­ligt av rap­por­te­ringen i pressen de senaste dagarna. Med hän­vis­ning till ekonomin har Postnords led­ning nu be­gärt till­stånd av rege­ringen att få gå över till tredagarsdistribution av brev. Det är inte läng­re över natt, ens på två dagar, som brev ska le­ve­reras. Nu vill posten kun­na vänta tre dagar med att bära ut ett brev. Syf­tet är att kun­na gå över till varannandagsutdelning av post i delar av landet (läs lands­bygden).

För den van­lige brev­skri­va­ren har det kan­ske inte så stor be­ty­del­se. Men på lands­bygden har brev­bä­ra­ren fort­fa­ran­de en större be­ty­del­se än som brev­le­ve­ran­tör. Många brev­bä­ra­re känner ett so­ci­alt an­svar och noterar om posten inte är in­hämtad på ett par dagar och kan slå larm om att kan­ske nå­got har hänt med en en­sam­bo­en­de gam­mal män­ni­ska.
Det är inte hel­ler bara brev som delas ut. I glesbebodda om­rå­den delas lo­kal­tid­ningen ofta – och allt of­tare – ut av brev­bä­ra­ren. Att tid­ningen kommer på ef­ter­mid­dagen till många är ett pro­blem. Om den inte ens skulle komma var­je dag skulle många se ser­vi­cen som helt un­der­må­lig och sluta pre­nu­me­rera.

Tid­nings­branschen har de senaste dryga tio åren haft en eko­no­miskt myc­ket tuff ut­veck­ling. An­nons­in­flö­det hade dit­tills varit tyd­ligt kon­junk­tur­be­ting­at, och 2008 var det hög­kon­junk­tur. Där­för var 2008 ett eko­no­miskt bra år för tid­ningarna.
Men där­ef­ter har an­nons­vo­lymerna gått rakt ned­åt. Fram till 2018 hade dags­pressens an­del av reklam­in­täkterna hal­verats, och i ab­so­luta tal minskat med mer än 40 pro­cent. I hu­vud­sak är det stora nät­ak­törer som Goo­gle och Face­book som tagit över an­nonserna.
Efter­som an­nonserna ofta stått för mer än hälften av lo­kal­tid­ningarnas in­täkter är det inte svårt att för­stå att det lett till eko­no­miska svå­rig­heter för tid­nings­fö­re­tagen.
Sam­ti­digt har an­talet pre­nu­me­ranter minskat. Inte lika dras­tiskt, men även läs­ningen av ny­heter sker i allt större ut­sträck­ning på nätet – på gra­tis­sajter el­ler på tid­ningarnas webb­platser. Att få nät­pub­li­cer­ingen fullt fi­nan­sierad har dock ingen lo­kal­tid­ning lyc­kats med. Fort­fa­ran­de är det den tryckta tid­ningen som ger pressen hu­vud­delen av in­täkterna.

Men de minskande upp­la­gorna har gjort dis­tri­bu­tionen av var­je tid­ning dyrare, för sträckan att köra är un­ge­fär den­sam­ma även om bara hälften så många tid­ningar delas ut.
En stat­lig ut­red­ning fö­re­slog för ett par år se­dan att Posten skulle få två dagar på sig att dela ut brev med syf­tet att kun­na sam­ordna brev- och tid­nings­utde­lning i större ut­sträck­ning – ge­nom att breven delades ut ti­dig mor­gon istäl­let på dagen. Då skulle den dubbla bil­kör­ningen av tid­nings­ut­de­la­re och brev­bä­ra­re kun­na und­vikas. Men så har det inte blivit. Breven delas ut en dag senare, men tid­ningarna körs i huvudsak fort­fa­ran­de ut se­pa­rat.

Varannandagsutdelning på landsbygden skulle för många lo­kal­tid­ningar kun­na bli ”droppen” som skulle tvinga fram en ned­lägg­ning av tid­ningen. Det skulle strida mot statens mål att främja mång­fald i ny­hets­rap­por­te­ringen.
Det är ett starkt skäl för rege­ringen att säga nej till varannandagsutdelning av brev och istäl­let sti­mu­lera sam­dis­tri­bu­tion av post och dags­tid­ningar.

Dagens fråga

Är du rädd för att åka utomlands på grund av Coronaviruset?

Loading ... Loading ...