Recension

Essäsamling som ger djupa insikter

Jonathan Franzen. Pressbild
Artikel Recension Thomas Almqvist har läst Jonathan Franzens essäsamling Här slutar världens ände.

Sedan genombrottet 2001 med romanen Tillrättalägganden och efter succéer med romaner som Frihet och Renhet räknas Jonathan Franzen till USA:s mest framträdande författare. Han har gjort sig känd som en mycket duktig samhällsskildrare men är också en skicklig skildrare av relationer mellan människor.

På sätt och vis fortsätter han att odla 1800-talsromanens psykologiska och realistiska berättarkonst med självklara förebilder som Dickens och Balzac. För mig har han alltid varit en i ordets bästa mening underhållande författare. Hans efternamn är svenskt. Farfadern invandrade från Östergötland i slutet av 1800-talet. Trots de svenska rötterna fick Jonathan aldrig uppleva svensk kultur under uppväxttiden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över 100 miljoner smittade av covid

Empire State Building i New York lyste i rött den 19 januari som en del av uppmärksammandet att 400 000 människor i USA har dött till följd av covid-19. Totalt i världen har 2,1 människor dött.
Foto: Frank Franklin II/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världen har nu passerat över 100 miljoner konstaterat smittade av covid-19.

Sammanräkningar av siffror från världens nationella hälsomyndigheter tar den totala officiella siffran vid midnatt till 100 164 399, enligt Johns Hopkins-universitetet i USA.

USA är värst drabbat med nästan exakt en fjärdedel av alla rapporterade fall. Totalt i världen har drygt 2,1 miljoner människor dött till följd av viruset.

Utrikes

Brutaliteten i Belarus fortsätter obehindrat

En man bärs iväg i armar och ben vid en demonstration i Minsk, den 1 november i fjol. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Människor dödas, torteras, förföljs och förnedras av polismakten – men ingen ställs till svars. Protesterna fortsätter, men diktatorn sitter kvar.
Omvärlden måste göra något för att folket i Belarus ska få hjälp, larmar människorättsorganisationen Amnesty International.

Grupper av människor, på knä och med händerna mot väggen framför, blir slagna av poliser med tillhyggen. Andra tvingas sjunga regimens föredragna nationalsång medan de blir misshandlade. Förhållandena i ett skräckfängelse i Minsk vidimeras av filmklipp som spelats in utanför – människors skrik hörs tydligt ut på gatan.

Flera personer har blivit dödade i samband med demonstrationerna, där de få vittnen som finns berättar att de blivit misshandlade till döds eller oprovocerat ihjälskjutna.

Systemets våld under proteströrelsens framfart har skett oförblommerat på belarusiska gator, där mängder av människor blir ivägsläpade. Det som sedan sker bakom lyckta dörrar beskrivs i en växande hög av vittnesmål.

Står på led för att slå

Hundratusentals belarusier har deltagit i protesterna mot presidentvalet den 9 augusti, som omvärlden betraktar som klart riggat i diktatorn Aleksandr Lukasjenkos favör. I Amnesty Internationals senaste rapport av läget träder vittnen fram anonymt och berättar om regimens motreaktion.

En man berättar för Amnesty att han blev stoppad och gripen av poliser när han väntade på bussen i sin hemort Orsja, där han stått och betraktat en pågående demonstration. Han och en stor grupp demonstranter fördes till ett fängelse. Där beskriver han hur ett 50-tal poliser stod uppradade längs en korridor och slog de förbipasserande fångarna med batonger, en praxis som det vittnats om på flera håll.

En annan man berättar hur han blev plockad på gatan och förd till ett fängelse där många människor fick dela på små celler med få sängar, utan mat och med endast missfärgat vatten att dricka. Poliser uppges där ha använt elpistoler och de som skrek, grät eller bad om nåd "blev slagna ännu hårdare".

Vittnen: Sköts i huvudet

Vid det mest uppmärksammade dödsfallet hittills blev Minskbon Roman Bondarenko misshandlad av maskerade män på sin innergård och bortförd. Några timmar senare fördes han till sjukhus med skallskador som var såpass allvarliga att han avled.

Tusentals människor deltog vid Bondarenkos begravning, men fler dödsfall har skett, under mer eller mindre oklara omständigheter.

Redan dagen efter valet, den 10 augusti, dog Aleksandr Tarajkovskij vid en demonstration – enligt myndigheternas utsago för att något exploderat i hans händer. Filmklipp av händelseförloppet visade dock att Tarajkovskij i själva verket var tomhänt och blev skjuten i överkroppen av säkerhetsstyrkor.

Dagen därpå dödades Gennadij Sjutov i samband med en demonstration i staden Brest. Vittnen berättar för Amnesty hur han och hans vän stoppades av en grupp civilklädda poliser som frågade vem de röstat på, varpå Sjutov tvingades ned på knä och sköts med ett skott i bakhuvudet.

Polisens officiella bild är att en person skadats i samband med att en grupp demonstranter attackerat poliser. Det viktigaste vittnet – Sjutovs vän – flydde från platsen men greps några dagar senare. Han sitter fängslad och anklagas för att ha försökt mörda en polis.

Inga utredningar

Tusentals övertramp från myndigheternas sida har anmälts, men det finns inga uppgifter om att en enda anmälan har tagits vidare. Däremot sitter hundratals personer som demonstrerat fortfarande fängslade.

I en ljudinspelning som dök upp i mitten av januari hörs en person som pekas ut som en chef vid inrikesdepartementet ge direktiv om att använda olagliga våldsmetoder mot demonstranter. Denne säger bland annat att det inte kommer att beivras om poliser råkar döda någon.

Det råder total straffrihet för människorättsbrott som begås av myndighetens företrädare, enligt Amnesty, som kräver att det internationella samfundet använder allt möjligt inflytande för att få stopp på det som sker.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Belarusisk kravallpolis har radat upp människor mot en vägg i Minsk, den 8 november. Arkivbild.
Belarusisk kravallpolis har radat upp människor mot en vägg i Minsk, den 8 november. Arkivbild.
Foto: Handout via AP/TT
Minnet av den oppositionelle aktivisten Roman Bondarenko högtidlighålls i Minsk den 21 december, då det hade gått 40 dagar sedan han dödades. Arkivbild.
Minnet av den oppositionelle aktivisten Roman Bondarenko högtidlighålls i Minsk den 21 december, då det hade gått 40 dagar sedan han dödades. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Polismakten, som ibland är militärt uniformerad och ibland klär sig mer civilt, har gripit tusentals människor och fört bort dem i bussar. Här har en man på cykel stoppats i Minsk den 8 november, varpå han placeras i en sådan buss. Arkivbild.
Polismakten, som ibland är militärt uniformerad och ibland klär sig mer civilt, har gripit tusentals människor och fört bort dem i bussar. Här har en man på cykel stoppats i Minsk den 8 november, varpå han placeras i en sådan buss. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Hundratusentals belarusier har tagit strid med presidentvalet i augusti. Aleksandr Lukasjenko sitter kvar på sin post, där han suttit sedan 1994.
Hundratusentals belarusier har tagit strid med presidentvalet i augusti. Aleksandr Lukasjenko sitter kvar på sin post, där han suttit sedan 1994.
Foto: TUT.by/AP/TT

FAKTA

Fakta: Lukasjenkos Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Inrikes

Polisbilar skadade vid biljakt

Tre utryckningsfordon skadades i samband med en biljakt i Barkarby, norr om Stockholm. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Minst fyra bilar, varav tre var utryckningsfordon, skadades vid ett stoppförsök av en bil med stulna registreringsskyltar i Barkarby sent på tisdagskvällen, skriver polisen på sin hemsida.

Polisen som följde efter bilen fick avbryta jakten när bilen körde in på E18 i fel körriktning.

Bilen kunde sedan stoppas en bit bort i ett handelsområde. Inga personer har behövt ambulanssjukvård. Föraren är misstänkt för trafikbrott samt för rattfylleri.

Sport

Jakobsson bakom Real Madrids segermål i 95:e

Sofia Jakobsson och Real Madrid vann mot Santa Teresa. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport

Real Madrid avgjorde ligamatchen hemma mot Santa Teresa i det allra sista anfallet. Sofia Jakobssons inlägg hittade Lorena Navarro Domínguez, som nickade in 1–0 i 95:e minuten.

Tidigare hade både Lorena och Jakobsson missat fina lägen att spräcka nollan i jakten på ett segermål, enligt Real Madrids hemsida. Kosovare Asllani spelade precis som Jakobsson från start, men byttes ut i 71:a minuten.

Segern var Real Madrids tredje raka och närmast väntar Barcelona borta på söndag.

Carl Göransson/TT

Sport

Newcastles kris växer – City ny serieledare

Newcastles Jonjo Shelvey illustrerar lagets tunga form.
Foto: Stu Forster/AP/TT
Sport
Sport Inte en seger sedan den 12 december. Newcastle sjunker allt djupare ner i fotbollsträsket efter ännu en förlust, 1–2 hemma mot Leeds, i Premier League.
Mycket högre upp i tabellen är Manchester City ny serieledare efter en utklassningsseger, 5–0 mot West Bromwich.
PREMIUM

Efter 2–1-segern mot just West Bromwich i början av december har Newcastle inte vunnit på elva matcher. Nio av dem har varit i Premier League, och efter tisdagens 1–2-förlust dras snaran åt kring tränaren Steve Bruce ytterligare.

– Den här ligan är krävande och under stundom grym. Jag vet inte om jag någonsin under de senaste 20 åren har upplevt en sämre svit, sade Steve Bruce till AFP efter matchen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

Regeringen vill öppna museum om Förintelsen

Stefan Löfven i Malmö synagoga på Förintelsens minnesdag 2016. Arkivbild.
Foto: Emil Langvad/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill inrätta ett självständigt museum om Förintelsen i Stockholm.
PREMIUM

Bedömningen är att museet ska kunna ta emot sina första besökare i juli 2022, skriver statsminister Stefan Löfven (S), utbildningsminister Anna Ekström (S) och kulturminister Amanda Lind (MP) på DN Debatt.

Frågan har varit uppe på dagordningen tidigare, bland annat i samband med Förintelsens minnesdag 2019 och som ett förslag från Förintelseöverlevaren Max Safir 2018. Han gick bort i juni 2020.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man till sjukhus efter mordförsök i Säffle

Polisen misstänker att en man i Säffle har utsatts för mordförsök. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 20-årsåldern har förts till sjukhus efter ett misstänkt mordförsök i Säffle på tisdagskvällen.

Polisen uppmärksammades på händelsen i samband med att mannen anträffades med skador vid halv tio-tiden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Regissören vill göra nya "Spy kids"-filmer

Carla Gugino, Antonio Banderas, Daryl Sabara och Alexa Vega spelade i originalfilmerna. Arkivbild.
Foto: Dimension Films
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Regissören Robert Rodriguez gjorde fyra filmer i "Spy kids"-serien mellan 2001–2011. Nu vill han starta upp på nytt och göra en så kallad reboot, med nya skådespelare i rollerna, rapporterar The Wrap.

Precis som i de första filmerna ska handlingen kretsa kring en familj där barnen upptäcker att deras föräldrar är hemliga agenter – för att sedan bli det själva. Huvudrollerna spelades av Carla Gugino och Antonio Banderas som föräldrarna Ingrid och Gregorio Cortez, medan Daryl Sabara och Alexa Vega spelade barnen Juni och Carmen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL