Det sista de behövde

Det sista de panikslagna amerikanska demokraterna behövde inför det kommande valet var en rösträkningsskandal. Ändå är det där vi befinner oss efter att valresultatet i Iowa:s interna primärval blev för svårt att räkna. Kanske är det en app som inte har fungerat: märkligt nog har beskeden om vad som hänt varit vaga. I skrivande stund vet vi bara att vi ingenting vet. Teknisk oheld, som danskarna skulle ha sagt.

Jag har länge tyckt det är roligt med amerikansk politik: det finns en yvig, teatralisk känsla över den. Skillnaderna mot svensk politik är tillräckligt stora för att det ska kännas intressant, men inte så så stora att det känns omöjligt att förstå resonemangen eller kandidaternas motivation. Intresset börjar dock alltmer ersättas av frustration och uppgivenhet.

Bernie Sanders har utropat sig till vinnare i Iowa, trots att rösträkningen inte fungerat. Förmodligen var det korkat gjort. Om man bortser från problemet med att han inte kunde besegra Hillary Clinton förra rundan är det enormt problematiskt att hans första (eventuella) seger kom efter röstsjabbel. Jag menar inte att Sanders röstfuskade, utan att hans meningsmotståndare kan hävda det för att misstänkliggöra honom – även om motsatsen bevisas. Sanningen har inte värderats högt i de två senaste amerikanska valrörelserna och det finns ingen anledning att misstänka att den skulle göra det nu.

Som svensk är det lätt att frustreras av det amerikanska röstsystemet. Både Iowa-röran och det förra valet illustrerar problemen med inte ha ett konsekvent, lätträknat system och att inte registrera alla som väljare.
Hade USA gjort det mindre krångligt att rösta (dessutom krångligt på ett sätt som får det att se ut som om man diskriminerar mot fattiga och afroamerikaner) hade Hillary Clinton varit president och USA förmodligen inte befunnit sig mitt i ett (misslyckat) impeachmentförfarande mot en tafsande skattesmitare till lögnare som inte skulle klara ett kartprov över USA.
Clinton är långt från felfri, men hon fick tre miljoner röster mer än Trump i det förra valet. Kostnaden för att ha en demokrati som ger vissa väljare tre gånger så mycket makt är den nationella splittring en president som Trump orsakar.

Som liberal med motsatta åsikter till Sverigedemokraterna tycker jag att det är tråkigt att de nått så stora framgångar i opinionen och tror inte att de skulle göra ett bra jobb i regeringsställning. Men om Jimmie Åkesson blir statsminister kan man som svensk väljare i alla fall trösta sig med att han valdes med hjälp av ett proportionerligt valsystem, av en majoritet, eller i alla fall av så pass många att det verkade logiskt att han fick bilda regering. I USA förväntas väljarna acceptera att någon som få röstade på styr landet.

Många anser att Bernie Sanders är den demokratiska kandiaten som kan besegra Trump. Men han har lite eller inget stöd hos afroamerikanska väljare som traditionellt setts som en nyckelgrupp för att demokraterna ska kunna vinna val. Det blir upp till Sanders att bevisa att en demokrat kan vinna nomineringen och presidentposten utan afroamerikanskt väljarstöd.

Dagens fråga

Är du rädd för att åka utomlands på grund av Coronaviruset?

Loading ... Loading ...