Utbildningsminister Anna Ekström var en av talarna. Hon är också ansvarig för Förintelsekonferensen 2020. Foto: Stefan Persson
Sofie Bergkvist, utställningsproducent för det planerade utbildningscentret i synagogan, deltog på minnesstunden.
Nina Eilenberg Wemrin berättade om antisemitismen som hon som barnbarn till en överlevande utsatts för.

Hopp och varningsord under minnesstund

Malmö För 75 år befriades de sista 7 000 fångarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Svaga och sjuka fick till slut sin frihet. Men fler än en miljon judar mördades i lägret innan dess.
På måndagen högtidlighölls minnet av befrielsen, och av de sex miljoner judar som dog i förintelsen, i synagogan i Malmö.

– Vi är 400 personer här i kväll. Det är rekord, inledde Ana Katina, ordförande i judiska församlingen i Malmö, minnesstunden.
Under kvällen höll flera personer tal om det som hände under andra världskriget. Men mycket handlade också om tiden efter det och, inte minst, vad som händer i våra dagar. Hur historien är på väg att upprepa sig, om än i annan skepnad.
– Jag har en god vän, Hedi Fried, som känner igen sig i det hårdnande debattklimatet från hon var ung. Hon säger att hon ser en normförskjutning, en déjà vu-upplevelse som gör henne rädd.

Talaren bakom de orden är Anna Ekström (S), Sveriges utbildningsminister, som var inbjuden på minnesstunden. Kvinnan hon talar om, Hedi Fried, överlevde Auschwitz, och kritiserade nyligen att Sverigedemokraterna bjöds in till en minnesstund över förintelsen i riksdagen, som också den hölls i går.
”De överlevande måste nu förbereda sig för att möta representanter avlade av samma ideologier som deras föräldrars mördare”, skrev hon i Dagens Nyheter.
Nina Eilenberg Wemrin, barnbarn till en överlevande, berättar om hur antisemitismen ännu i dag, 75 år senare, påverkar också hennes liv som judinna.
– Min morfar Robert fick fly från nazisterna i Köpenhamn med fiskebåtar till Sverige. Han sa till mig att jag kommer att få uppleva påhopp för att jag är judinna. Jag trodde inte på det, säger hon.

Men morfadern fick rätt. När hon började skolan blev hon retad för att sin judiska tro.
– Första gången var i tredje klass när jag blev kallad jävla jude. Det var ganska lugnt i låg- och mellanstadiet. Men när jag började på högstadiet i Limhamn blev det värre. Då var Ny Demokrati stort och Vitt Ariskt Motstånd hade fler anhängare. På en fest i åttan hängde en nazistflagga på en vägg, berättar hon.
I sitt tal refererade Anna Ekström flera gånger till Nina Eilenberg Wemrins vittnesmål. Utbildningsministern berättade om flera satsningar på att komma till rätta med antisemitism. Bland annat ska flera högstadieelever åka på studiebesök till Auschwitz.
– Jag pratade med elever på S:t Petriskolan som varit där. De ser sig som vittnen med ansvar att berätta.

Dagens fråga

Är det rätt att företag i välfärdssektorn tar ut vinst?

Loading ... Loading ...