Höör

Utförde kontroller i Munkarp

Höör
Höör munkarp I fredagens tidning berättade vi om oron som många bybor i Hallaröd och Munkarp känner angående korsningen på väg 13 i höjd med Munkarp.

I fredagens tidning berättade vi om oron som många bybor i Hallaröd och Munkarp känner angående korsningen på väg 13 i höjd med Munkarp. Detta efter att en ny trafikolycka inträffat i veckan. Genom åren har flera allvarligare olyckor skett i korsningen. Sent i torsdags eftermiddags vid klockan 16.35 och en halvtimme framåt genomförde polisen hastighetskontroller i korsningen. Resultatet blev att en förare åkte dit för fortkörning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Protester mot kyrkans planerade stenbrytning

Stanstorpsbon Claes Fransén är kritisk till Lunds domkyrkas planerade stennedbrytning i Stanstorpsgraven. - Så sent som i helgen pratade jag med en granne som också var mycket orolig. Vi håller nu på att sätta samman en namninsamling, berättar Claes Fransén.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Stanstorp Kyrkan har pratat om att en begränsad mängd sandsten ska brytas ur Stanstorpsgraven till kommande reparationer av Lunds domkyrka. När projektet nu gått ut på samråd oroas flera bybor över omfattningen i projektet.
- Jag hade inte brytt mig om det var några få stenar som skulle plockas ut men det här är ju gigantiskt, säger Claes Fransén som bor ett stenkast från Stanstorpsgraven.

Det är indiansommar i Stanstorp och ett lugn råder över idyllen på Karl Johans väg där cirka tio hushåll har sina bostäder.

Sten behövs till kommande reparationer

Ett lugn som möjligen är bedrägligt. Inom en snart framtid kan tunga lastbilstransporter vara en vanlig syn på grusvägen samtidigt som lyftkranar och andra större arbetsmaskiner kommer att finnas en bit bort i Stanstorpsgraven.

För tre år sedan offentliggjorde Lunds domkyrka att man åter ville bryta sandsten i Stanstorpsgraven. Sten som behövs till kommande reparationer av den berömda kyrkan.

Fick en smärre chock

När domkyrkokamreraren Mats Persson för tre år sedan pratade om en begränsad mängd sten var inte Stanstorpsbon Claes Fransén bekymrad. När han tidigt på året läste samrådshandlingarna från konsulten Sweco fick han en smärre chock.

– Man baxnar ju av storleken på projektet. De får gärna plocka några stenblock. Det är det enorma projektet jag vänder mig mot, säger Claes Fransén när vi möts ute i Stanstorp.

Lunds domkyrka är till stora delar byggd med sandsten från Höör, bland annat från täkten kallad Stanstorpsgraven som är den plats där kyrkan vill återuppta brytningen.

500 ton ligger löst

Sandstenen ska främst användas för reparationer av domkyrkan men eventuellt också till andra skånska kyrkor som också byggts med sandsten. Totalt vill domkyrkan ta upp 10 500 ton sandsten varav cirka 500 ton redan är losstaget bergmaterial.

Stanstorpsgraven ligger i ett område som betraktas som natur- och kulturlandskap i Höörs kommuns översiktsplan vilket generellt betyder att den lantliga karaktären ska upprätthållas.

Naturvårdsverket klassar området som ett riksintresse för naturvård och den gamla stentäkten klassas som en kulturhistorisk lämning med ett antikvariskt värde. Dock anser inte myndigheten att platsen har ett skydd enligt kulturmiljölagen.

Stanstorpsgraven har tidigare använts för att gräva ut sandsten till domkyrkan. Nu vill kyrkan använda platsen på nytt trots att flera grannar börjat protestera mot vad man menar är en ny industri.
Foto: Tobias Lagerholm

Claes Fransén som är uppväxt i Stockholm och bott många år i Frankrike köpte gården i Stanstorp för 23 år sedan. Sen dess har han blivit kvar.

”Omfattningen motsvarar en sjättedels domkyrka”

– Jag är ingen miljönörd. Men jag tycker inte om att kyrkan gått in i det här projektet med falska förespeglingar. Man har pratat om en begränsad mängd sten när det i själva verket handlar om 10 500 ton. Lunds domkyrka är byggd med 67 000 ton sandsten. Detta motsvarar en sjättedels domkyrka och det är ingen begränsad mängd i min värld, säger Claes Fransén samtidigt som vi promenerar upp till Stanstorpsgraven.

– Det blir lyftkranar och stora maskiner dagligen i den här lilla idyllen som det ändå är, säger Claes Fransén som också försökt lyfta frågan med vägföreningen.

”Kan inte ha det behovet”

Enligt samrådsunderlaget kommer totalt cirka 2 000 tunga fordon att passera hushållen på Karl Johans väg medan projektet pågår. Frågan är hur den lilla grusvägen kommer att klara belastningen.

– Det är klart att bullernivån är en faktor. Det låter rätt bra bara man slipar gatsten. Hur blir det här? Har vi oväsen att vänta dag ut och dag in?, frågar sig Claes Fransén.

Domkyrkan menar att de behöver bryta ut den här mängden för kommande behov. Har du någon förståelse för deras projekt?

– De kan inte ha ett behov av 10 500 ton. Det är ju nästan så att de skulle kunna bygga en ny kyrka. Har konsulten som ansvarar för samrådet beaktat platsen och hur vi som bor här påverkas? Har kyrkan gjort det?

Brytningen ska ske i etapper

Samrådsmötet som skulle hållits i våras ställdes in på grund av pandemin. Ny deadline för att lämna synpunkter är fredagen 2 oktober.

Claes Fransén undrar också hur lång tid som stenbrytningen i Stanstorp beräknas pågå. En uppgift som saknas i underlaget. Där står istället att stenbrytningen ska ske i olika etapper som beräknas spridas ut under flera år.

– Hur kunde att ”kyrkan skulle hit och hämta lite sten” utvecklas till detta jätteprojekt, säger Claes Fransén.

FAKTA

Lunds domkyrka

Lunds domkyrka är en av Sveriges främsta sevärdheter och har fascinerat besökare sedan 1100-talet. Varje år besöks kyrkan av över 700 000 människor och cirka 90 000 personer firar gudstjänst i kyrkan årligen. Domkyrkan är till stora delar byggd med Höörsandsten från ett specifikt område (Stenskogen). Bland annat har stenen utvunnits från en äldre täkt kallad Stanstorpsgraven. Nu avser Lunds domkyrka som äger marken att återuppta brytning av sandsten inom detta område. Källa: Swecos samrådsunderlag.

Höör

”Vi behöver sten med jämna mellanrum”

Domkyrkokamrerare Mats Persson menar att domkyrkans planerade uttag av sandsten i Stanstorp är motiverat.
Foto: Claes Hall
Höör
Stanstorp/Lund Grannarnas protester till trots. Domkyrkokamreraren Mats Persson försvarar beslutet som finns att återigen bryta sandsten i Stanstorpsgraven. Stenen behövs för Lunds domkyrkas fortsatta efterlevnad.

Lunds domkyrka köpte marken i Stanstorp för 50 år sedan just med det här ändamålet, berättar Mats Persson.

– Den förvärvades en gång i tiden för att säkra möjligheten att hitta rätt sten till domkyrkan. Platsen har legat stilla sedan dess samtidigt som det händer med jämna mellanrum att man behöver sandsten. Nu ser vi behovet, säger Mats Persson.

Samråd krävs för tillstånd

För att kunna sätta igång behövs ett tillstånd av länsstyrelsen. Och för att få ett tillstånd behövs ett samrådsförfarande där grannar och länsstyrelse får tycka till. Det är det som just nu sker.

– Alla ska få yttra sig, säger Mats Persson.

Du har i en tidigare intervju med Skånska Dagbladet pratat om att en begränsad mängd sandsten skulle plockas ut och att grannarna inte behövde oroa sig. 10 500 ton låter inte som en begränsad mängd. Hur pass omfattande är den här stenbrytningen?

– Man får komma ihåg att alla 10 000 ton sten inte går att använda. Cirka 60 procent av det vi plockar upp är så kallad skrotsten som inte går att använda.

– Sen kommer vi ta ut stenen under en begränsad tid. Det kommer ske vid olika tillfällen och endast under vinterhalvåret. Men mellan varje tillfälle kommer verksamheten ligga nere. Det här blir ingen stenbrytningsindustri. Sen förstår jag att grannarna reagerar, säger Mats Persson.

En fråga som just nu diskuteras är hur Karl Johans väg kommer att påverkas av de tunga transporterna.
Foto: Tobias Lagerholm

Domkyrkokamreraren berättar att ingen bearbetning av materialet kommer att ske på platsen. Istället kommer sandstenen transporteras bort från området och sedan omhändertas.

Hur lång tid beräknar ni att vara i Stanstorp för det här uttaget?

– Det kan jag inte svara på innan länsstyrelsen sagt sitt. Det här samrådet får förlöpa först. Men vi kommer som sagt inte bryta sten under sommarhalvåret, säger Mats Persson.

Men vet du inte i dag hur lång tid som ni beräknar att vara där?

– Nej, inte i det här skedet.

En populär naturstig kallad Brottets bana är anlagd strax intill Stanstorpsgraven. Kommer den att påverkas av stenbrytningen?

– Nej, den påverkas inte.

Bergtäkten där ni vill arbeta är klassad som en kulturhistorisk lämning som anses ha ett antikvariskt värde. Hur lämpligt är det att påbörja ett nytt projekt på den platsen?

– Jag kan inte värdera det. Men det vi gör nu är också industrihistoria. Om 200 år kan frågor ställas hur man tänkte när vi bröt sten. Sen själva huggroparna där stenhuggare manuellt stod och bröt sten kommer vi låta vara.

Hur kommer de mindre vägarna i området klara av de tunga transporterna som kan bli 2 000 till antalet?

– Det beror lite på transporternas storlek och annat. Jag har kontakt med vägföreningen i området och vi kommer självklart ta vårt ansvar, säger Mats Persson.

Om allt går i lås. När tänker ni börja med stenbrytningen i Stanstorp?

– När behovet uppstår. Mer än så kan jag inte säga.

Höörs kommuns kanslichef Gunilla Dencker Skog är den som haft hand om ärendet för kommunens räkning. Hon gick inte att nå för en kommentar på tisdagen.

Stiltje råder i Stanstorpsgraven. Frågan är hur länge?
Foto: Claes Hall

Höör

Byte av skyltar kan kosta 200 000

Diskussionen går vidare om hur man bör behandla trafiken på riksväg 13 mellan Höör och Hörby. Lokalpolitikerna ser gärna att vägen snarast byggs om till en så kallad två plus ett-väg med mitträcke liknande vägen på bilden. Men Trafikverket vill inte ge något sådant löfte trots att en ombyggnad finns med i den regionala transportinfrastrukturplanen.
Foto: JOHAN NILSSON / TT
Höör
Höör/Hörby Trafikverket håller fast vid att det behövs en hastighetssänkning på riksväg 13 mellan Höör och Hörby även om vägsträckan på sikt görs om till en två plus ett-väg. Det meddelar Andreas Roth som är samhällsplanerare på Trafikverket.

Det var i förra veckan som Höörs kommunalråd Johan Svahnberg (M) och oppsitionspolitikern Stefan Lissmark (S) uttalade kritik mot Trafikverket. Detta eftersom myndigheten planerar att sänka hastigheten från 90 till 80 på riksväg 13 mellan Höör och Hörby.

”Försvåra inte för bilpendlare”

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Tjörnarpsbuss begär mer tid

Höör
Höör/Tjörnarp Bussbolaget Tjörnarpsbuss begär ytterligare tid för att klara ut sin ekonomiska situation. Det visar en inkommen handling till tingsrätten i Lund.

Skånska Dagbladet har tidigare berättat att Tjörnarpsbuss är satta under rekonstruktion i hopp om att klara av att betala sina skulder.

Vill ha ytterligare tre månader på sig

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Konflikt mellan grannar avgörs i domstol

Ordföranden i tillstånds- och tillsynsnämnden Camilla Kampf (M) menar att det är viktigt att ge stöd till tomtägare som vill bygga hus på ett mer modernt sätt. Det återstår att se om mark- och miljödomstolen tycker samma sak.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Höör Väster Ett välplanerat drömhus som står på styltor? Eller ett opassande högt hus där det blir stor insyn in till närmaste grannen? Nu ska mark- och miljödomstolen avgöra frågan.

Efter flera besök på tomten vid Ernst Nils väg och Alve Nils väg och studier av gällande detaljplan slog paret som är skrivna i Trelleborg till och köpte den knappt 1 200 kvadratmeter stora tomten sommaren 2018.

Vill bygga hus på styltor

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Höör

Nya regler för skolplacering på gång

Om antalet sökande till en skola är fler än antalet lediga platser kommer ett antal urvalskriterier att användas.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Höör
Höör Höörsbor med barn som ska börja förskoleklass eller högstadiet i kommunal skola hösten 2021 kan inte längre vara helt säkra på att deras förstahandsval av skola går i uppfyllelse.
– Den absoluta majoriteten kommer att få sina önskemål tillgodosedda, säger Jörgen Ekman (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden (BUN).

På sitt senaste sammanträde fattade BUN beslut om att införa kriterier för skolplacering till kommunens förskoleklasser och årskurs sju.

– Den stora skillnaden är att vi inför rangordnade önskemål till förskoleklass och årskurs 7. Vi har tidigare haft principen att man får sina barn placerade där man önskar, men nu har vi kommit i en situation där vi har kapacitetsbrist på vissa skolor medan vi på andra skolor har utrymme att fylla på med fler elever, säger Jörgen Ekman.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Får bygglov för byggt pannrum

Höör
Fogdarp Ägarna till Elisefarms golfklubb får bygglov för ett pannrum som man redan byggt. Det står klart efter ett beslut i tillstånds- och tillsynsnämnden.

– Det här är ett ärende som dragit ut på tiden och jag vet faktiskt inte varför det gjort det. Man har byggt på prickad mark och det finns lite stenrös i närheten.Framförallt byggde man utan bygglov, säger Camilla Kampf (M), ordförande i tillstånds- och tillsynsnämnden.

I efterhand har det visat sig brandskyddsdokumentationen är helt i sin ordning och kommunens miljöinspektör har heller inget att erinra.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

1800-tals hus får byggas till

Höör
Gamla Torg Ska en gammal skolbyggnad från 1842 få byggas till med en redskapsbod för ved och en uteplats? Ja, det tycker tillstånds- och tillsynsnämnden i Höör som beviljat bygglov för åtgärden.

Det handlar om ett gammalt hus som efter att det varit skollokal fungerade som ullspinneri från 1874 och flera decennier framåt.

Det blev Höörs första spinneri som påminner om Höörs äldre industriella arv. Om detta kan man läsa i kommunens kulturmijöprogram där man menar att huset har en stor betydelse för hur den gamla kyrkbyn en gång såg ut.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL