Skurup

Hus på 115 kvadratmeter från 1973 sålt i Skurup

Artikel Skurup Daryoush Karimi, 38, och Narges Safaei, 35, har köpt huset på Andreasgatan 2 i Skurup av säljaren Anita Ek.
PREMIUM

Daryoush Karimi, 38, och Narges Safaei, 35, har köpt huset på Andreasgatan 2 i Skurup av säljaren Anita Ek. Köpesumman blev 2 320 000 kronor och de nya ägarna tog över huset i januari 2020. Huset är 115 kvadratmeter stort och byggdes 1973.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen en fastighet, på Järnvägsgatan 13A. Priset blev där 1 550 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

P2 gör podd om Beethoven

Ludwig van Beethoven hyllas hela hösten i P2. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

I år skulle den tyske tonsättaren Ludwig van Beethoven ha fyllt 250 år. Det uppmärksammas hela hösten i Sveriges Radio P2, som bland annat lanserar "Beethovenpodden" den 25 september.

Podden, ledd av Bodil Asketorp och Jack Lantz, släpps i sammanlagt tolv avsnitt.

Under hösten uppmärksammar P2 också kompositören i dokumentären ”Minnen av Beethovens violinkonsert” av Anton Karis. I "Klassiska konserten i P2" spelas bara verk av Beethoven på söndagar. Den 13 december blir det Beethoven-special i "Musikrevyn" och den 17 december avslutas firandet när P2 viger hela dagen åt Beethovens musik.

Utrikes

Rymdstation tvingades väja för rymdskrot

Den internationella rymdstationen ISS har tvingats väja för resterna av en gammal japansk raket. Arkivbild.
Foto: Nasa TV/AP/TT
Utrikes
Utrikes Astronauterna på den internationella rymdstationen ISS har tvingats göra en undanmanöver för att inte krocka med skrot från en gammal raket, meddelar den amerikanska rymdstyrelsen Nasa.

Det var under tisdagen som ryska och amerikanska flygledare tillsammans fick justera rymdstationens omloppsbana för att undvika kollisionen. Rymdskrotet passerade endast 1,4 kilometer från ISS, uppger Nasa.

De tre astronauterna ombord, två ryssar och en amerikan, var under manövern beredda på att evakuera i en rymdfarkost, i fall det skulle bli nödvändigt.

Rymdskrotet är resterna av en japansk raket från 2018, som förra året bröts i 77 delar, säger astronomen Jonathan McDowell på Twitter.

ISS cirkulerar runt jorden på 42 mils höjd, med en fart på över 27 000 kilometer i timmen, vilket gör att även små partiklar kan göra stor skada om de kommer i vägen för rymdstationen.

De senaste 20 åren har enligt Nasa 25 liknande väjningsmanövrar genomförts och troligtvis kommer dessa att bli fler, i takt med att jordens omloppsbana fylls med rester av gamla satelliter och raketer. Nasa passar därför på att uppmana till bättre hantering av skrotet i rymden.

Kultur och nöje

Prinsparet stödjer pjäs om ungas nätvardag

Om ungas vardag online – och om att det finns hjälp att få – handlar en ny teaterpjäs. Arkivbild.
Foto: Erik Nylander/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Hur är det att leva med många kontakter på nätet men ändå känna sig ensam? Om unga människors liv online handlar en ny teaterföreställning som får urpremiär den 28 september i Göteborg.

"Om jag säger något blir det bara värre" utgår från autentiska och anonyma berättelser från #viberättar, ett initiativ från Prins Carl Philips och prinsessan Sofias stiftelse och en sajt där barn och unga kan berätta om saker de varit med om nätet. Teater Fryshuset har tillsammans med stiftelsen producerat föreställningen som nu ska spelas runt om i landet för niondeklassare och gymnasieelever.

"Vi har många gånger fått ont i magen av de berättelser vi fått ta del av men också stärkts av tanken att detta är vårt sätt att kunna hjälpa till och stärka barnen kring att de har rättigheter och att det finns hjälp att få", säger Emil Rosén Adsten på Teater Fryshuset i ett pressmeddelande.

Utrikes

Hårdare restriktioner – i väntan på ett vaccin

Storbritannien inför en rad nya restriktioner för att hejda spridningen av det nya coronaviruset. Utöver de som redan finns. Bland annat skärps kraven på munskydd. Därutöver måste barer, pubar och restauranger stänga redan klockan tio på kvällen.
Foto: Frank Augstein
Utrikes
Utrikes Precis som många andra europeiska länder skruvar nu även Storbritannien åt sina virusrestriktioner. Enligt professor Johan Giesecke försöker länderna hålla nere smittspridningen så mycket som möjligt – i väntan på ett vaccin.
– Det anser jag är en farlig strategi, säger han.

Inget nattliv efter klockan tio, strängare krav på munskydd och ännu högre böter för den bryter mot reglerna. Det är några av de restriktioner som Storbritannien nu inför för att hindra att smittspridningen ökar ytterligare. Åtgärder som läggs ovanpå de som redan finns, som att det är förbjudet för fler än sex personer att umgås samtidigt.

Därutöver vill man att så många som möjligt arbetar hemifrån. Detta i ett land där man för inte så länge sedan uppmanade människor att gå tillbaka till arbetet.

Till en början ska de nya restriktionerna gälla i sex månader, samtidigt som premiärminister Boris Johnson inte utesluter ännu hårdare åtgärder längre fram, om smittspridningen inte går ner.

Danmark, Norge, Tyskland och Frankrike har också skärpt sina förhållningsregler.

Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke ser de plötsliga förändringarna som en direkt följd av de nedstängningar som genomfördes tidigare i år.

I väntan på vaccin

– Jag har hela tiden sagt att europeiska länder var väldigt snabba med att stänga ner, samtidigt som det fanns mycket lite diskussioner om vad man skulle göra sedan. Viruset kommer inte att försvinna. Det finns en risk att man får hålla på så här, öppna och stänga om vartannat, säger han.

Det var i måndags som den brittiska regeringens vetenskapliga rådgivare varnade för en skenande smittspridning med tiotusentals nya fall varje dag om inget görs. I dag fördubblas smittspridningen i Storbritannien var sjunde dag, enligt experterna.

– Om det fortsätter så kommer vi att ha någonstans runt 50 000 nya fall och runt 200 dödsfall per dag i mitten av oktober, sade den brittiska regeringens vetenskapliga rådgivare, Patrick Vallance, på en presskonferens igår.

Enligt Johan Giesecke försöker flera länder nu att hålla nere smittspridningen till dess att ett fungerande vaccin kommer.

– Uttalat eller outtalat, men det är vad de försöker göra och det anser jag är en farlig strategi.

TT: Varför då?

– För att det inte är säkert att det kommer ett vaccin. Men jag kan ha fel. Det kanske kommer ett jättebra vaccin som man hinner tillverka tio miljarder doser av till påsk.

Bara början

TT: Du låter skeptisk?

– Jag tror att det här kommer att hålla på länge. Vi är fortfarande bara i början. Vi kommer att få mindre utbrott kring vilka det kommer att ske smittspårning. Sen blir det lugnare, men efter ett par veckor är det dags igen, och så kommer det att hålla på.

Sverige kan ha en fördel, menar han, eftersom vi har haft samma restriktioner hela tiden.

– Det har nog gjort att vi inte ser samma ökning just nu, även om jag inte vågar uttala mig om hur det blir här.

TT: Varför inte då?

– Det kan mycket väl komma en ökning här också. Det är för tidigt att säga. Det här coronaviruset har överraskat oss förut. Vi måste vänta minst ett år innan vi jämför olika länder, men jag anser fortfarande att vi i Sverige gjorde rätt, även om vi borde ha tagit hand om de gamla och sköra bättre.

Johan Nilsson/TT

Sjöbo

Full styrka när fullmäktige möts efter sommaren

Fullmäktigesal, med  bord för presidiet och längst till vänster en talarstol med Sjöbos kommunvapen på.
Foto: Lennart Larsson
Sjöbo
SJÖBO Politikerna i fullmäktige vill fortsätta att vara full styrka. I kväll samlas 49 politiker, tjänstemän och kanske en och annan åhörare på biograf Flora.

– Jo, det kommer en bit över 50 personer. Men eftersom vi i presidiet sitter så långt ifrån så anser jag att vi inte räknas. Vi har dukat som vanligt, med gott om plats. Man sitter på varannan plats och den som sitter bakom sitter med förskjutning med en plats. Längst bak är det plats till allmänheten och pressen, säger fullmäktiges ordförande Thomas Quist (M).

Under våren har fullmäktigemötena på grund av coronarestriktioner varit halverade. Endast 25 av de 49 ledamöterna har mötts i sessionssalen på kommunhuset.

Men när budgeten skulle tas i juni ville partierna vara full styrka och mötet flyttades till den större Florabiografen.

Förlust

Full styrka vill man vara även i kväll.

– Jag gav gruppledarna i uppdrag att förhandla om hur många de ska vara. Det har vi sagt vi ska ta upp innan varje fullmäktige. Vissa partier upplever att de ligger på en brytpunkt, förlorar mandat och får inte den procentuella representation de ska ha om vi bara är 25 stycken. Och det kan inte jag ha någon synpunkt på. Detta är en frivillig sak vi gör med tanke på coronapandemin och dess regler.

– Men vi har sagt att ersättare som inte tjänstgör inte ska närvara. Vi kan däremot inte utesluta allmänheten, det får vi inte. Då är Florabiografen tyvärr just nu den enda möjliga. Vi har diskuterat Färsingaskolan aula men den är inte lika stor.

Mer på tv

Budgetfullmäktige var det första i Sjöbo som sändes ut som webb-tv på nätet.

Det kommer att bli fler sändningar. Men inte i år, det finns det inte pengar till.

– Om man ska göra det på det sättet det gjordes sist så kostar det ungefär 10 000 per fullmäktige. Och det finns det inte utrymme för i budgeten, säger Thomas Quist.

Kan klara det själv

Så mycket kostar det ungefär om man ska köpa in tjänsten. Men kommundirektör Karina Hansson är övertygad om att kommunen kan klarar filmandet med egen teknik framöver.

– Vi har kunnigt folk i huset, säger hon.

Digital närvaro

Men innan kamerorna sätts upp ska det ske andra saker. Fullmäktigemötena ska digitaliseras och förhoppningsvis förenklas. Upprop och närvarokoll på papper försvinner. Istället registreras politikerns närvaro när hen slår på sin padda.

– När man loggar i kommer det att synas på en skärm. Likadant blir det vid voteringar, de kommer också att ske digitalt.

Tekniken håller på att handlas upp.

– Vi kommer att installera den under hösten, lite pö om pö.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Skurup

Elever bygger sitt eget klassrum - utomhus

En lärare och fyra elever.
Foto: Catharina Nilsson
Skurup
Skurup Andraårseleverna på bygginriktningen mark- och anläggning är glada. Solen skiner och hela dagens ska spenderas på körgård 4. Körgård 4 ligger i utkanten av Dalaled och är som en sorts klassrum, fast utomhus, där skolarbetet resulterar i riktiga anläggningsarbeten.
– Det är det här vi vill göra, säger eleven Jamie Jäderström.

Körgård 4 ligger strax efter 90-graderskurvan i Dalaled i riktning mot Skivarp, på höger sida. Där, bakom en gammal vägstation som har tillhört Vägverket, har elever på Nils Holgerssongymnasiet anlagt körgården med tillhörande redskaps- och arbetsbod. Skolan har fått låna marken kostnadsfritt av den lokala företagaren Bösarps grus- och torrbruk sedan ett par terminer tillbaka, men det är först till denna höst som arbetsboden är på plats och kan tjäna som teorisal, om behov skulle uppstå vid dåligt väder. Ström kommer snart att dras till boden och eleverna förbereder själva marken där en toalett ska placeras.

– Vi ska fortsätta med plattsättningen i dag, berättar markanläggningseleven Rasmus Olsson och fortsätter:

– Det är roligt att vara ute och röra på sig.Tre dagar i veckan har vi varit här och byggt.

Under första året av utbildningen på byggprogrammet får eleverna gå igenom olika moment. Under andra året får både elever som går transport- och byggprogrammet pröva sina färdigheter rent praktiskt i projekt som blir bestående, och används av eleverna själva på ägarens mark. Det är eleverna som har mätt ut var plintarna skulle stå för att placera arbetsboden, elever som har gjort upphöjningen mellan vägstationen och boden och lagt sten och satt stängsel. Självklart har de varit med och anlagt körgården som tidigare var full med gräs, berättar yrkeslärare Anders Jagerstam:

– Vi har också dragit dagvattenledningar, säger han och pekar på rör som sticker ut ur leran. Där i slänten mellan arbetsbod och den stora körgården ska eleverna anlägga en visningsträdgård.

– Vi har snackat om en damm, som leder till en annan damm, och att smäcka upp en massa buskar, träd och murar, berättar eleven Kim Antonius.

Tidigare använde Bösarps grus och torrbruk marken till upplag för sitt material. Men framöver kommer eleverna husera här och gräva upp underlaget och hantera olika massor i realistiska miljöer.

– Vi är glada att skolan vill vara hos oss. För oss är det viktigt att marken utnyttjas på ett bra sätt, säger Leo Larsson som är vd på Bösarps Grus och torrbruk, vars företag har bidragit med ett mångårigt upplåtande av olika marker för skolans användning.

Yrkeslärare Anders Jagerstam är smått lyrisk:

– Eleverna får sikta, bygga vägar, förflytta material. Hantera material och få materialkännedom, allt det vi har i undervisningen i maskinförarutbildningen och en stor del av det som ska göras i anläggningsutbildningen, säger han och fortsätter:

– Vi har möjlighet att gräva med maskiner, göra ledningsbyggnad, vägbyggnad, grundläggning till hus, mätteknik, stensättning och anläggning av grönytor till viss del.

Rasmus Olsson förbereder för att ta grävmaskinen i bruk på körgård 4, Nils Holgerssongymnasiet.
Foto: Catharina Nilsson
Två män.
Jörgen Hagefjord, intendent på Nils Holgerssongymnasiet och Leo Larsson, vd på Bösarps grus och torrbruk ute vid körgård 4 i Dalaled, på företagets mark.
Foto: Catharina Nilsson
Tre män tittar på en körgård.
Leo Larsson, vd på Bösarps grus och torrbruk, tillsammans med Anders Jagerstam, yrkeslärare på bygginriktningen på Nils Holgerssongymnasiet samt intendent Jörgen Hagefjord.
Foto: Catharina Nilsson
Tre män utomhus.
Leo Larsson, vd på Bösarps grus och torrbruk, tillsammans med intendent Jörgen Hagefjord och yrkeslärare Anders Jagerstam.
Foto: Catharina Nilsson

Höör

Protester mot kyrkans planerade stenbrytning

Stanstorpsbon Claes Fransén är kritisk till Lunds domkyrkas planerade stennedbrytning i Stanstorpsgraven. - Så sent som i helgen pratade jag med en granne som också var mycket orolig. Vi håller nu på att sätta samman en namninsamling, berättar Claes Fransén.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Stanstorp Kyrkan har pratat om att en begränsad mängd sandsten ska brytas ur Stanstorpsgraven till kommande reparationer av Lunds domkyrka. När projektet nu gått ut på samråd oroas flera bybor över omfattningen i projektet.
- Jag hade inte brytt mig om det var några få stenar som skulle plockas ut men det här är ju gigantiskt, säger Claes Fransén som bor ett stenkast från Stanstorpsgraven.

Det är indiansommar i Stanstorp och ett lugn råder över idyllen på Karl Johans väg där cirka tio hushåll har sina bostäder.

Sten behövs till kommande reparationer

Ett lugn som möjligen är bedrägligt. Inom en snart framtid kan tunga lastbilstransporter vara en vanlig syn på grusvägen samtidigt som lyftkranar och andra större arbetsmaskiner kommer att finnas en bit bort i Stanstorpsgraven.

För tre år sedan offentliggjorde Lunds domkyrka att man åter ville bryta sandsten i Stanstorpsgraven. Sten som behövs till kommande reparationer av den berömda kyrkan.

Fick en smärre chock

När domkyrkokamreraren Mats Persson för tre år sedan pratade om en begränsad mängd sten var inte Stanstorpsbon Claes Fransén bekymrad. När han tidigt på året läste samrådshandlingarna från konsulten Sweco fick han en smärre chock.

– Man baxnar ju av storleken på projektet. De får gärna plocka några stenblock. Det är det enorma projektet jag vänder mig mot, säger Claes Fransén när vi möts ute i Stanstorp.

Lunds domkyrka är till stora delar byggd med sandsten från Höör, bland annat från täkten kallad Stanstorpsgraven som är den plats där kyrkan vill återuppta brytningen.

500 ton ligger löst

Sandstenen ska främst användas för reparationer av domkyrkan men eventuellt också till andra skånska kyrkor som också byggts med sandsten. Totalt vill domkyrkan ta upp 10 500 ton sandsten varav cirka 500 ton redan är losstaget bergmaterial.

Stanstorpsgraven ligger i ett område som betraktas som natur- och kulturlandskap i Höörs kommuns översiktsplan vilket generellt betyder att den lantliga karaktären ska upprätthållas.

Naturvårdsverket klassar området som ett riksintresse för naturvård och den gamla stentäkten klassas som en kulturhistorisk lämning med ett antikvariskt värde. Dock anser inte myndigheten att platsen har ett skydd enligt kulturmiljölagen.

Stanstorpsgraven har tidigare använts för att gräva ut sandsten till domkyrkan. Nu vill kyrkan använda platsen på nytt trots att flera grannar börjat protestera mot vad man menar är en ny industri.
Foto: Tobias Lagerholm

Claes Fransén som är uppväxt i Stockholm och bott många år i Frankrike köpte gården i Stanstorp för 23 år sedan. Sen dess har han blivit kvar.

”Omfattningen motsvarar en sjättedels domkyrka”

– Jag är ingen miljönörd. Men jag tycker inte om att kyrkan gått in i det här projektet med falska förespeglingar. Man har pratat om en begränsad mängd sten när det i själva verket handlar om 10 500 ton. Lunds domkyrka är byggd med 67 000 ton sandsten. Detta motsvarar en sjättedels domkyrka och det är ingen begränsad mängd i min värld, säger Claes Fransén samtidigt som vi promenerar upp till Stanstorpsgraven.

– Det blir lyftkranar och stora maskiner dagligen i den här lilla idyllen som det ändå är, säger Claes Fransén som också försökt lyfta frågan med vägföreningen.

”Kan inte ha det behovet”

Enligt samrådsunderlaget kommer totalt cirka 2 000 tunga fordon att passera hushållen på Karl Johans väg medan projektet pågår. Frågan är hur den lilla grusvägen kommer att klara belastningen.

– Det är klart att bullernivån är en faktor. Det låter rätt bra bara man slipar gatsten. Hur blir det här? Har vi oväsen att vänta dag ut och dag in?, frågar sig Claes Fransén.

Domkyrkan menar att de behöver bryta ut den här mängden för kommande behov. Har du någon förståelse för deras projekt?

– De kan inte ha ett behov av 10 500 ton. Det är ju nästan så att de skulle kunna bygga en ny kyrka. Har konsulten som ansvarar för samrådet beaktat platsen och hur vi som bor här påverkas? Har kyrkan gjort det?

Brytningen ska ske i etapper

Samrådsmötet som skulle hållits i våras ställdes in på grund av pandemin. Ny deadline för att lämna synpunkter är fredagen 2 oktober.

Claes Fransén undrar också hur lång tid som stenbrytningen i Stanstorp beräknas pågå. En uppgift som saknas i underlaget. Där står istället att stenbrytningen ska ske i olika etapper som beräknas spridas ut under flera år.

– Hur kunde att ”kyrkan skulle hit och hämta lite sten” utvecklas till detta jätteprojekt, säger Claes Fransén.

FAKTA

Lunds domkyrka

Lunds domkyrka är en av Sveriges främsta sevärdheter och har fascinerat besökare sedan 1100-talet. Varje år besöks kyrkan av över 700 000 människor och cirka 90 000 personer firar gudstjänst i kyrkan årligen. Domkyrkan är till stora delar byggd med Höörsandsten från ett specifikt område (Stenskogen). Bland annat har stenen utvunnits från en äldre täkt kallad Stanstorpsgraven. Nu avser Lunds domkyrka som äger marken att återuppta brytning av sandsten inom detta område. Källa: Swecos samrådsunderlag.

Höör

”Vi behöver sten med jämna mellanrum”

Domkyrkokamrerare Mats Persson menar att domkyrkans planerade uttag av sandsten i Stanstorp är motiverat.
Foto: Claes Hall
Höör
Stanstorp/Lund Grannarnas protester till trots. Domkyrkokamreraren Mats Persson försvarar beslutet som finns att återigen bryta sandsten i Stanstorpsgraven. Stenen behövs för Lunds domkyrkas fortsatta efterlevnad.

Lunds domkyrka köpte marken i Stanstorp för 50 år sedan just med det här ändamålet, berättar Mats Persson.

– Den förvärvades en gång i tiden för att säkra möjligheten att hitta rätt sten till domkyrkan. Platsen har legat stilla sedan dess samtidigt som det händer med jämna mellanrum att man behöver sandsten. Nu ser vi behovet, säger Mats Persson.

Samråd krävs för tillstånd

För att kunna sätta igång behövs ett tillstånd av länsstyrelsen. Och för att få ett tillstånd behövs ett samrådsförfarande där grannar och länsstyrelse får tycka till. Det är det som just nu sker.

– Alla ska få yttra sig, säger Mats Persson.

Du har i en tidigare intervju med Skånska Dagbladet pratat om att en begränsad mängd sandsten skulle plockas ut och att grannarna inte behövde oroa sig. 10 500 ton låter inte som en begränsad mängd. Hur pass omfattande är den här stenbrytningen?

– Man får komma ihåg att alla 10 000 ton sten inte går att använda. Cirka 60 procent av det vi plockar upp är så kallad skrotsten som inte går att använda.

– Sen kommer vi ta ut stenen under en begränsad tid. Det kommer ske vid olika tillfällen och endast under vinterhalvåret. Men mellan varje tillfälle kommer verksamheten ligga nere. Det här blir ingen stenbrytningsindustri. Sen förstår jag att grannarna reagerar, säger Mats Persson.

En fråga som just nu diskuteras är hur Karl Johans väg kommer att påverkas av de tunga transporterna.
Foto: Tobias Lagerholm

Domkyrkokamreraren berättar att ingen bearbetning av materialet kommer att ske på platsen. Istället kommer sandstenen transporteras bort från området och sedan omhändertas.

Hur lång tid beräknar ni att vara i Stanstorp för det här uttaget?

– Det kan jag inte svara på innan länsstyrelsen sagt sitt. Det här samrådet får förlöpa först. Men vi kommer som sagt inte bryta sten under sommarhalvåret, säger Mats Persson.

Men vet du inte i dag hur lång tid som ni beräknar att vara där?

– Nej, inte i det här skedet.

En populär naturstig kallad Brottets bana är anlagd strax intill Stanstorpsgraven. Kommer den att påverkas av stenbrytningen?

– Nej, den påverkas inte.

Bergtäkten där ni vill arbeta är klassad som en kulturhistorisk lämning som anses ha ett antikvariskt värde. Hur lämpligt är det att påbörja ett nytt projekt på den platsen?

– Jag kan inte värdera det. Men det vi gör nu är också industrihistoria. Om 200 år kan frågor ställas hur man tänkte när vi bröt sten. Sen själva huggroparna där stenhuggare manuellt stod och bröt sten kommer vi låta vara.

Hur kommer de mindre vägarna i området klara av de tunga transporterna som kan bli 2 000 till antalet?

– Det beror lite på transporternas storlek och annat. Jag har kontakt med vägföreningen i området och vi kommer självklart ta vårt ansvar, säger Mats Persson.

Om allt går i lås. När tänker ni börja med stenbrytningen i Stanstorp?

– När behovet uppstår. Mer än så kan jag inte säga.

Höörs kommuns kanslichef Gunilla Dencker Skog är den som haft hand om ärendet för kommunens räkning. Hon gick inte att nå för en kommentar på tisdagen.

Stiltje råder i Stanstorpsgraven. Frågan är hur länge?
Foto: Claes Hall
NÄSTA ARTIKEL