Recension

En satir som prickar helt rätt

Thomasin McKenzie, Roman Griffin Davis, and Taika Waititi i en scen i Jojo Rabbit. Foto: Kimberley French/Fox Searchlight Pictures via AP
Artikel Recension Jojo Rabitt är politisk satir av den högre skolan skriver Roland Klinteberg.

När Mel Brooks med jämna mellanrum var här på 1970-talet i samband med någon av sina Det våras-filmer minns jag att Det våras för Hitler, eller Producenterna som den hette från början, kom upp på tapeten. Kunde man verkligen skämta om Hitler utan att skämmas? Mel Brooks svarade att kunde inte han som var jude göra det utan skam så kunde ingen. Charlie Chaplin gjorde som bekant det ultimata karaktärsmordet på Hitler i sin Diktatorn men Mel Brooks står inte långt efter.

Det har annars gjorts otaliga nidporträtt av Hitler i olika komedier och till och med Disneys Der Fuehrer’s Face har dragit sitt strå till stacken. Även Josef Stalin fick huvudrollen i en lysande satir, The Death Of Stalin som kom 2017, så visst kan man se världshistoriens mardrömsgestalter i en narrspegel.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Därför sprids protesterna mot polisvåld i USA

Demonstrationerna mot polisövervåld efter George Floyds död i Minneapolis i måndags har spridit sig till flera andra amerikanska städer. Här syns protesterare framför en brinnande bil i Los Angeles, fredagen 29 maj.
Demonstrationerna mot polisövervåld efter George Floyds död i Minneapolis i måndags har spridit sig till flera andra amerikanska städer. Här syns protesterare framför en brinnande bil i Los Angeles, fredagen 29 maj.
Fotograf: Christian Monterrosa
Utrikes
Utrikes Fallet med den svarte amerikanen George Floyd som dog efter ett brutalt polisingripande i Minneapolis har lett till omfattande protester och upplopp i USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, svarar på fem frågor om demonstrationerna.

TT: Det är inte första gången som en svart man dödas i samband med polisingripanden i USA. Varför har det blivit så omfattande protester just denna gång?

– Det finns en lång tradition av konfrontation, övervåld och spänningar mellan poliser och svarta män. Det går långt tillbaka i den amerikanska historien på olika sätt, det ligger alltid mycket starkt i bakgrunden, säger Dag Blanck.

I just Minneapolis har man haft ett antal liknande fall de senaste åren som kan ha påverkat, enligt Blanck.

– I något fall har polisen blivit dömd, i andra fall har polisen friats. Det har skapat väldiga spänningar och mycket diskussion, så det finns specifika förhållanden i Twin Cities (Minneapolis–Saint Paul) som kan förklara det här.

Utöver detta sticker Minnesota och Minneapolis ut på andra sätt, menar Blanck.

– Det har skett en ganska stor demografisk förändring och andelen svarta har ökat betydligt de senaste 10–20 åren. Så de här frågorna, som alltid har varit starkt närvarande i andra stora städer med stora minoritetsgrupper, har kommit upp på agendan på ett annat sätt i Minnesota, säger han.

– Samtidigt har Minnesota en tradition av att vara en progressiv delstat, inte minst vad gäller civila rättigheter och den traditionen konfronteras nu med någon sorts verklighet.

TT: Varför sprider sig demonstrationerna till andra städer?

– Det finns ett mönster av sådana här reaktioner. På 1960-talet talade man om de heta somrarna och många oroas över att det ska bli upplopp igen, som sprids till andra städer och tar fart med solidaritetshandlingar på andra ställen. Inte minst i dag med spridningen i sociala medier, säger Blanck.

– Bilderna (filmen som visar gripandet av George Floyd) påminde mig direkt om Rodney King i Los Angeles 1991, där man fick se fotografier som visade hur poliserna misshandlade honom. Det blir en väldigt stark medielogik som förstärker det här.

Misshandeln av Rodney King blev startskottet för de stora kravallerna i Los Angeles 1992, sedan de inblandade poliserna frikändes för misshandeln.

TT: Hur ska man förstå konflikten i grunden?

– Det handlar om relationen mellan den vita majoritetsgruppen och minoritetsgrupper, i det här fallet framför allt mellan svarta och vita. Den relationen, som går tillbaka till slaveriet, plågar fortfarande USA och problemen ligger som en skugga över landet. Det är något som USA hela tiden måste försöka hantera, säger Blanck.

TT: Hur kan man arbeta mot konflikterna?

– Det är oerhört svårt naturligtvis. På många ställen, bland annat Minneapolis, försöker man systematiskt förändra sammansättningen av poliskåren och anställa personer från minoritetsgrupper. Man försöker nå ut till de områdena, så att även de ska kunna känna sig delaktiga och känna att polisen även står på deras sida. Men det är inte lätt, eftersom spänningarna är så starka, säger Blanck.

Även den stora vapentillgången påverkar sannolikt, då det leder till spända situationer mellan polis och misstänkta, enligt Blanck.

TT: Hur långt kan demonstrationerna gå?

– Sådana här saker lever sitt eget liv. Till slut kommer det ju att ta slut, myndigheterna kommer att sätta ned foten. Men det säger något om spänningarna i det amerikanska samhället och betydelsen av den här dynamiken mellan svarta och vita i USA, säger Blanck.

– Det är nog lite svårt för oss som lever i ett land som inte alls är präglat av det på samma sätt att förstå.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Bakgrund: Uppmärksammade fall av polisvåld mot svarta i USA

George Floyds död i måndags är bara ett i raden av uppmärksammade fall i USA där polis använt övervåld mot svarta. Här är några av fallen de senaste åren.

Juli 2014: Eric Garner avlider i Staten Island i New York när polis griper honom och kopplar strypgrepp runt hans hals.

Augusti 2014: tonåringen Michael Brown skjuts ihjäl i Ferguson i Missouri, efter att polis misstänkt honom för cigarettstöld. Stora protester och kravaller utbryter.

April 2015: Walter Scott stoppas för ett trasigt bromsljus i staden North Charleston i South Carolina. Det slutar med att han blir skjuten i ryggen åtta gånger av en polis när han försöker springa därifrån.

Juli 2015: polisens dödskjutning av Sam DuBose i Cincinnati i Ohio får stor uppmärksamhet som ett exempel på övervåld med rasistiska undertoner i USA.

Juli 2016: Alton Sterling skjuts till döds av polis utanför en närbutik i Baton Rouge i Louisiana. En video visar hur två poliser trycker ner Sterling på marken innan en av dem skjuter honom fyra gånger, från nära håll.

Några dagar senare skjuts 32-årige Philando Castile ihjäl när han under en poliskontroll i Minneapolis i Minnesota sträcker sig efter sitt körkort.

September 2016: i staden Tulsa, Oklahoma filmas en dödsskjutning från en polishelikopter. I videon syns en 40-årig svart man med händerna i luften luta sig mot sin bil innan han skjuts av polis.

Mars 2018: Stephon Clark befinner sig i en äldre släktings trädgård i Sacramento i Kalifornien när han skjuts med 20 skott av polis, som tror att mannen bär ett vapen. Inget vapen hittas på platsen, bara en mobiltelefon.

April 2018: Polis i New York skjuter ihjäl en man i stadsdelen Brooklyn. I handen håller mannen ett rör som polisen misstänker kan vara ett skjutvapen. Fyra poliser avfyrar sammanlagt tio skott.

Under våren 2020 har flera fall där svarta far illa av vita polisers behandling väckt uppmärksamhet. I Kentucky tog sig exempelvis tre poliser i mars in i en svart kvinnas hem och sköt henne. I Georgia utredde polis och åklagare till en början inte det omskrivna fallet i februari, då en svart man sköts till döds under en joggingtur.

Utrikes

Rekordökning av nya covidfall i Indien

Indien rapporterar den högsta dagliga ökningen hittills i antalet nya fall av covid-19. Arkivbild.
Indien rapporterar den högsta dagliga ökningen hittills i antalet nya fall av covid-19. Arkivbild.
Fotograf: Mahesh Kumar A/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Indien rapporterar den högsta dagliga ökningen i antalet nya fall av covid-19, då 7 964 nya fall registrerades på lördagen. Ökningen sammanfaller med att landet på söndag planerar att häva den nationella nedstängningen av samhället. Men utvecklingen öppnar för premiärminister Narendra Modi att förlänga restriktionerna.

I ett öppet brev vädjar Modi till Indiens 1,3 miljarder invånare att följa reglerna för att stoppa spridningen av viruset. Han säger att det fortsatt är "en lång kamp" kvar för att stävja virusets framfart.

"Vårt land och vår stora befolkning med begränsade resurser är belägrat med problem", skriver premiärministern.

Enligt en talesperson för inrikesdepartementet kan nedstängningen komma att förlängas – men inget beslut har ännu fattats officiellt.

Indien har registrerat närmare 174 000 bekräftade fall av covid-19 och 4 971 dödsfall.

Hörby

Rådig nattpatrull upptäckte brand i rishög

Räddningstjänsten kunde släcka elden innan den spred sig vidare till den intilliggande skogsdungen.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Hörby
HÖRBY Hemtjänstens nattpatrull i Hörby kunde under natten upptäcka och larma om en brand i en rishög. – Det var väldigt värdefullt, säger Petra Geistrand, yttre befäl på räddningstjänsten i Höör/Hörby.

Lågorna från rishögen slog redan upp i trädkronorna på den intilliggande skogsdungen när hemtjänstens nattpatrull passerade vid fyratiden, natten till lördagen.

– Vi patrullerar ju över hela Hörby, så det var en ren händelse att vi såg det. Jag skymtade något och sa till min kollega att ”du får nog stanna och backa”, säger Elise Bogström.

Det som hon sett i ögonvrån första gången behövde inte ses länge till för att fattas beslut kring.

– Vi ringde larmcentralen som bad oss vänta kvar på platsen tills de kommit dit, säger Bogström.

Räddningstjänsten kom med två släckenheter, tre tankbilar och tre befälsbilar på utryckning. Insatsen pågick under fyra timmars tid innan siste man kunde avveckla.

– Sista timmen var det dock mest bevakning. Dessutom hade vi en grävmaskinist som fick komma och flytta på det som hade brunnit. Det blir mycket glöd under en sådan brand, och det kan annars ligga och glöda i flera timmar, säger Geistrand.

Fanns det spridningsrisk?

– Ja, om vi inte kommit snabbt till platsen hade det nog varit spridningsrisk. Det var ingen stor skogsdunge bakom, men det hade redan börjat ta sig lite i den när vi kom fram, säger Geistrand.

I detta fall gjorde de extra ögonen i natten att branden kunde begränsas någorlunda.

– Vi kör mellan vårdtagarna och har ett antal fasta besök på natten. Då ser vi ju väldigt mycket, säger Bogström.

Som får beröm av Petra Geistrand.

– Det var väldigt värdefullt att de såg och larmade. Rådigt gjort, säger hon.

Inrikes

Båt kantrade i Hornavan – en saknas

Det pågår en omfattande sökinsats efter en person som saknas efter att en båt kantrat i Arjeplogs kommun under lördagsmorgonen. Arkivbild.
Det pågår en omfattande sökinsats efter en person som saknas efter att en båt kantrat i Arjeplogs kommun under lördagsmorgonen. Arkivbild.
Fotograf: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes

En person saknas efter att en båt kantrat i Riebnesviken i Hornavan i Arjeplogs kommun. Larmet kom vid tio-tiden på lördagsmorgonen.

Det pågår just nu en räddningsinsats med polisens helikopter, fjällräddare och dykgrupp, som har kallats till platsen för att hitta den försvunna personen. Dit åker även räddningstjänst och ambulans.

– Man är på platsen och söker efter personen på vatten och land runt om i området, säger polisens presstalesperson Åsa Mjörndal.

Utrikes

Protester mot polisvåld sprider sig i USA

Poliser och demonstranter i Los Angeles på fredagen.
Poliser och demonstranter i Los Angeles på fredagen.
Fotograf: Ringo H.W. Chiu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Demonstrationerna, som bröt ut sedan den svarte amerikanen George Floyd dött under ett polisingripande, fortsätter att skaka USA. Protesterna har spridit sig till flera städer och fredagsnatten var en av de oroligaste i USA på åratal.

Efter tre nätter av våldsamma protester utlyste Minneapolis borgmästare Jacob Frey utegångsförbud för Minneapolis och Saint Paul på fredagskvällen. Men gatorna i de centrala delarna av båda städerna var vid 22-tiden på fredagen, lokal tid, fortsatt fyllda av demonstranter som krävde rättvis behandling av svarta amerikaner.

Att en av de poliser som misstänks för inblandning i George Floyds död har åtalats var inte nog för att stävja demonstranternas ilska, som kräver att samtliga fyra vita polismän som var inblandade i Floyds död grips.

En av demonstranterna, Naeema Jakes, säger att hon behöver vara ute på gatorna för att kunna möta poliserna på riktigt.

– De måste se in i mina ögon och känna hur jag känner. Det här är smärta, det här är sorg, säger hon till nyhetsbyrån AFP.

Utegångsförbudet gäller fram till klockan 6 på lördagsmorgonen och ska också gälla under natten till söndagen. Brott mot förbudet straffas med 90 dagars fängelse eller 1 000 dollar (närmare 9 500 kronor) i böter.

Händelsen filmades

Våldsamheterna i städerna bröt ut sedan George Floyd dog under ett polisingripande i måndags. Den polis som filmades då han under nästan nio minuter pressade sitt knä mot Floyds nacke greps i fredags och har åtalats för dråp alternativt vållande till annans död.

De andra tre poliserna som syns i videon har inte gripits, men enligt åklagaren Mike Freeman i Hennepin, det administrativa område där fallet prövas, utreds även deras roll i Floyds död. Samtliga fyra har fått sparken.

Tv-bilder visar bland annat hur flera bilar och sophögar har satts i brand på flera ställen i Minneapolis och utanför den polisstation som under natten till fredagen brann ner hördes hundratals demonstranter ropa "de kan inte gripa oss alla". Det ska även ha förekommit omfattande plundring i staden.

USA:s president Donald Trump har beordrat soldater att göra sig redo att gå in i staden. Trots oroligheterna uppges det dock ha varit lugnare i Minneapolis än föregående kvällar.

19-åring ihjälskjuten

Men ilskan har även spridit sig till flera andra städer i USA.

I bland annat Chicago och Memphis har stora demonstrationer anordnats. Även i Detroit har det varit protester och i samband med det sköts en 19-årig man ihjäl under oklara omständigheter. Enligt polisen ska någon ha skjutit från en bil mot folkmassan där mannen befann sig, skriver The Detroit News. Ingen är gripen.

I Atlanta samlades demonstranter utanför CNN:s huvudkontor där flera rutor förstördes. Där ska även polisbilar ha attackerats och satts i brand i samband med att protesterna urartade, enligt AFP.

I New York har minst en polis skadats i en mindre sammandrabbning med demonstranter och minst fem personer gripits.

Protester i Washington

I Indianapolis samlades ett demonstrationståg för att protestera mot dödandet av en annan svart man, 21-årige Dreasjon Reed, som sköts till döds av polis i staden i början av maj, rapporterar tidningen Indystar.

Även Washingtons gatubild har dominerats av demonstrationer. Där stängde särskilda polisen Secret service som en säkerhetsåtgärd av Vita huset. Under en timmes tid fick ingen komma in eller lämna området. Stängningen ska ha föranletts av att hundratals personer samlats utanför Vita huset och polis ingripit mot minst en demonstrant.

Kravallutrustad polis syntes under natten i flera andra städer, men trots det tog protester även fart i bland annat Los Angeles, Boston, Dallas, Las Vegas, Houston och Portland.

Martin Yngve/TT

Marc Skogelin/TT

Poliser drabbade samman med protestanter utanför CNN:s huvudkontor i Atlanta på fredagen.
Poliser drabbade samman med protestanter utanför CNN:s huvudkontor i Atlanta på fredagen.
Fotograf: Mike Stewart/AP/TT
Demonstrationer i Minneapolis under fredagen.
Demonstrationer i Minneapolis under fredagen.
Fotograf: Julio Cortez/AP/TT
Demonstrationerna mot polisövervåld spred sig till Detroit under fredagen.
Demonstrationerna mot polisövervåld spred sig till Detroit under fredagen.
Fotograf: Nicole Hester
Bilar sattes i brand i Atlanta i samband med de stora protesterna under fregaskvällen.
Bilar sattes i brand i Atlanta i samband med de stora protesterna under fregaskvällen.
Fotograf: Ben Gray

FAKTA

Bakgrund: Uppmärksammade fall av polisvåld mot svarta i USA

George Floyds död i måndags är bara ett i raden av uppmärksammade fall i USA där polis använt övervåld mot svarta. Här är några av fallen de senaste åren.

Juli 2014: Eric Garner avlider i Staten Island i New York när polis griper honom och kopplar strypgrepp runt hans hals.

Augusti 2014: tonåringen Michael Brown skjuts ihjäl i Ferguson i Missouri, efter att polis misstänkt honom för cigarettstöld. Stora protester och kravaller utbryter.

April 2015: Walter Scott stoppas för ett trasigt bromsljus i staden North Charleston i South Carolina. Det slutar med att han blir skjuten i ryggen åtta gånger av en polis när han försöker springa därifrån.

Juli 2015: polisens dödskjutning av Sam DuBose i Cincinnati i Ohio får stor uppmärksamhet som ett exempel på övervåld med rasistiska undertoner i USA.

Juli 2016: Alton Sterling skjuts till döds av polis utanför en närbutik i Baton Rouge i Louisiana. En video visar hur två poliser trycker ner Sterling på marken innan en av dem skjuter honom fyra gånger, från nära håll.

Några dagar senare skjuts 32-årige Philando Castile ihjäl när han under en poliskontroll i Minneapolis i Minnesota sträcker sig efter sitt körkort.

September 2016: i staden Tulsa, Oklahoma filmas en dödsskjutning från en polishelikopter. I videon syns en 40-årig svart man med händerna i luften luta sig mot sin bil innan han skjuts av polis.

Mars 2018: Stephon Clark befinner sig i en äldre släktings trädgård i Sacramento i Kalifornien när han skjuts med 20 skott av polis, som tror att mannen bär ett vapen. Inget vapen hittas på platsen, bara en mobiltelefon.

April 2018: Polis i New York skjuter ihjäl en man i stadsdelen Brooklyn. I handen håller mannen ett rör som polisen misstänker kan vara ett skjutvapen. Fyra poliser avfyrar sammanlagt tio skott.

Under våren 2020 har flera fall där svarta far illa av vita polisers behandling väckt uppmärksamhet. I Kentucky tog sig exempelvis tre poliser i mars in i en svart kvinnas hem och sköt henne. I Georgia utredde polis och åklagare till en början inte det omskrivna fallet i februari, då en svart man sköts till döds under en joggingtur.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Inrikes

Misstänkta för mordförsök i Skarpnäck släppta

De fem män som under fredagskvällen frihetsberövades, misstänkta för försök till mord efter att ha skjutit en 20-årig man i Skarpnäck, har under morgonen åter släppts på fri fot. Arkivbild.
De fem män som under fredagskvällen frihetsberövades, misstänkta för försök till mord efter att ha skjutit en 20-årig man i Skarpnäck, har under morgonen åter släppts på fri fot. Arkivbild.
Fotograf: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

De fem män som under fredagskvällen greps misstänkta för försök till mord sedan en 20-årig man skjutits i Skarpnäck har under morgonen släppts på fri fot.

– Det är åklagaren som tagit beslutet, så det vet vi inget mer om just nu. Men troligtvis beror det på att de inte uppfyller en tillräckligt hög misstankegrad för att kunna hållas frihetsberövade, säger polisens presstalesperson Anders Bryngelsson.

Larmet om att en man skjutits i benet i Skarpnäck i södra Stockholm kom vid 17.30 på fredagseftermiddagen. Den drygt 20-årige mannen fördes till sjukhus och hans skadeläge är oklart.

TT har sökt Åklagarmyndigheten.

Ekonomi

Första européerna släpps in i Kina

Två månader efter att ha stängt gränserna börjar Kina lyfta på sina restriktioner för utlänningar. Bild från Peking i slutet av april.
Två månader efter att ha stängt gränserna börjar Kina lyfta på sina restriktioner för utlänningar. Bild från Peking i slutet av april.
Fotograf: Mark Schiefelbein/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Två månader efter att ha stängt gränserna börjar Kina lyfta på sina restriktioner för utlänningar. På lördagen blev 200 i huvudsak tyska anställda de första européerna att släppas in i landet sedan stängningen. Ett flygplan från Lufthansa landade kort efter lunchtid på flygplatsen i Tianjin, sydost om Peking.

Gruppen, bestående av personer anställda på tyska företag i Kina samt deras familjer, testades för covid-19 efter landning och kommer få sitta i karantän i två veckor.

Ett andra flygplan väntas avgå från Frankfurt till Shanghai den 3 juni.

På fredagen meddelade även Peking att invånare från Singapore kommer att släppas in i landet i början av juni. Det gäller inledningsvis för sex städer och provinser i Kina.

Det var från Kina och staden Wuhan som coronaviruset först började spridas i slutet av 2019. Efter att ha fått kontroll på spridningen befarade Kina en andra smittovåg av importerade fall från andra länder och stängde därför gränsen i slutet på mars.

Utrikes

Eriksson: Trump använder WHO som ett slagträ

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) säger att USA:s brytning med WHO kan få allvarliga konsekvenser.
Biståndsminister Peter Eriksson (MP) säger att USA:s brytning med WHO kan få allvarliga konsekvenser.
Fotograf: Ali Lorestani/TT
Utrikes
Utrikes Sveriges biståndsminister Peter Eriksson (MP) befarar att fler länder kan komma att följa efter USA och lämna Världshälsoorganisationen WHO.
– Det är väldigt allvarligt och farligt, säger han.

Världshälsoorganisationen behövs – nu mer än någonsin, menar biståndsminister Peter Eriksson. Att USA:s president Donald Trump meddelat att landet bryter med organisationen gör honom därför "väldigt bekymrad".

– Vi behöver internationellt samarbete mer än någonsin, kanske mer än vad vi har gjort sedan andra världskriget, för att hantera de stora problem som vi har just nu, säger han.

Trump har riktat stark kritik mot WHO och menar bland annat att organisationen är för okritiskt inställd till Kina. Men brytningen handlar snarare om USA:s inrikespolitik, säger Eriksson.

– Relationen till Kina är en av de stora frågorna i USA. WHO används som ett slagträ i debatten inför presidentvalet.

"Oerhört destruktivt"

USA:s utträde är dessutom en pusselbit i ett större skeende, enligt ministern. Flera andra länder – han nämner Ryssland och Kina som exempel – har ledare som förespråkar nationalism snarare än internationellt samarbete.

– Det är väldigt allvarligt och farligt. Om vi inte står upp för det internationella samarbetet är varje land utlämnat till sig själv. Väldigt många fattiga och mindre länder har inte resurser för att klara av internationella utmaningar, såsom en pandemi, säger han och fortsätter:

– Det är oerhört destruktivt om stora länder, som också har en viktig roll i finansieringen, väljer att helt strunta i internationellt samarbete och bara går sin egen väg.

Spelar Kina i händerna

Ytterligare en konsekvens av Trumps beslut blir att man spelar Kina i händerna, enligt Eriksson. Ju fler länder som följer USA:s exempel och drar tillbaka sina resurser, desto mer inflytande får de icke-demokratiska länderna i organisationen.

– Om man som Trump säger att man vill minska Kinas inflytande är det ju inte rätt väg att gå. Tvärtom borde man vara mer aktiv och påverka de beslut som fattas där.

TT: Hur ser du på kritiken att WHO går i Kinas ledband?

– Man ska naturligtvis diskutera den typen av frågor. Men mitt i en global pandemi är fel tillfälle att dra undan resurser och hoppa av globalt samarbete. Det får göras utvärderingar efteråt, när den värsta krisen är över, säger Eriksson.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: Världshälsoorganisationen

Världshälsoorganisationen (WHO) är ett av FN:s fackorgan och har sitt säte i Genève, Schweiz.

WHO grundades 1948 och leds sedan 2017 av den etiopiske mikrobiologen och före detta hälso- och utrikesministern Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Organisationen har till uppdrag att övervaka det internationella hälsoläget, framför allt förekomsten av allvarliga sjukdomar och dess spridning. Epidemiska och endemiska infektionssjukdomar är ett prioriterat område.

WHO stödjer även fattiga länder i arbetet mot mödra- och barnadödlighet, samt koordinerar folkhälsoförbättrande åtgärder och hjälpinsatser i samband med hälsorelaterade kriser.

Källa: NE

NÄSTA ARTIKEL