Trump undvek Clintons misstag

För att förstå konflikten mellan USA och Iran, och den tillspetsade situationen de senaste dagarna måste man gå tillbaka i historien. Ingen bättre vägvisare finns på svenska än den analys av Expressens Magda Gad som publicerades häromdagen.
Konflikten mellan de bägge länderna går tillbaka till 1953 när USA och Storbritannien medverkade till att störta den populära premiärministern Mohammad Mosaddeg för att denne nationaliserat oljeindustrin.
En annan viktig milstolpe var startandet av Shahen av Iran, ayatollornas maktövertagande och ockupationen av den amerikanska ambassaden av Iran, något som fortfarande skapar hämndlystnad i USA. Den djupgående konflikten har sedan lett till att USA tagit starkt parti för sunnimuslimerna, något som gjort Donald Trump till en hjälte i en del arabländer, och som lett till att han och andra presidenter så ensidigt lierat sig med Israel som utmålar Iran som sitt största säkerhetshot. Det är djupt olyckligt eftersom demokratirörelsen är mycket starkare i shiamuslimska Iran än i de sunnimuslimska länderna men motverkas av den senaste eskaleringen.

Den nu upptrappade situationen skall förstås mot bakgrund av terrordådet 2012 mot amerikanska byggnader i libyska Benghazi där bland annat den amerikanska ambassadören mördades.
I valrörelsen inför presidentvalet 2016 spelade den händelsen en stor och troligen avgörande roll när Hillary Clinton besegrades av Donald Trump. Det amerikanska utrikesdepartementet hade nonchalerat varningar från säkerhetstjänsterna om att den amerikanska representationen i Libyen inte var tillräckligt skyddad. Bland annat detta var centralt i kontroversen om Clintons hemliga e-post vid sidan av den hon hade som utrikesminister.
En amerikansk president har mycket makt, inte minst eftersom denne också är överbefälhavare. Men denne är också i händerna på försvarsmakten och underrättelsetjänsterna.

Det har framgått att underrättelsetjänsterna varnade president Trump för att den iranske generalen Soleimani planerade terrorattacker mot amerikanska anläggningar och soldater i Irak. I och med det var frågan i praktiken avgjord och Trump gav klartecken till att döda Soleimani. Inget alternativ fanns i sinnevärlden. Om Donald Trump hade ignorerat denna varning och sedan amerikansk militär dödats i terrorattacker så hade det kommande presidentvalet varit avgjort. Kritikerna hade omedelbart hävdat att han gjort samma misstag som Hillary Clinton. Troligen hade han tvingats avgå i förtid av det egna republikanska partiet. Det är den trista sanningen att en amerikansk president är närmast helt i händerna på det militära och säkerhetspolitiska etablissemanget. Manöverutrymmet är litet även om Donald Trump ändå gör sitt bästa för att hålla emot till exempel när han gick emot militärens krav på hämndaktioner efter drönare som angripit Saudiarabiska militäranläggningar.
Vad som är lika illa är att de amerikanska underrättelseorganen är urusla. Irakinvasionen var en direkt följd av missvisande information om att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. Troligen var även rapporterna om planerade iranska terrordåd grundlösa.

Dagens fråga

Har du en smarttelefon?

Loading ... Loading ...