Personligt

Bakom fotovästen klappade ett varmt hjärta

Jörgen Johansson blev 50 år gammal.Foto: Stefan Sandström
Personligt
Personligt När man som skrivande reporter på Norra Skåne ryckte ut tillsammans med fotografen Jörgen Johansson, visste man inte alltid, vad som skulle hända.

Vi gjorde många jobb tillsammans under flera år. Jörgen och jag trivdes mycket bra ihop, trots att vi på många sätt var ganska olika som personer.

Varje gång hade vi en speciell samverkan. Hade vi ute på fältet kommit en bit från varandra – Jörgen var ju snabbare än jag – tänkte vi på samma sätt, trots att vi inte kunnat prata med varandra.

”Jörgen. Fick du bilden?”

”Nilsson! Vad tror du?”

I samma ögonblick lyfte han ut kameran en bit från kroppen, liksom för att göra en liten markering, att allt var klart.

”JJ”, som vi ofta sade, var en av Sveriges allra snabbaste pressfotografer, när det gällde att hinna få fram kameran, ta bilden och sedan direkt spana in nästa motiv.

Han lekte med barnen, nojsade med tonåringarna, pratade vardagsliv med de vuxna och tog alla äldre på allvar. Det var inte svårt att älska Jörgen Johansson.

Ibland kunde han verka lite tuff, men bakom fotovästen eller jackan klappade ett varmt hjärta.

Vid millennieskiftet för 20 år sedan jobbade Jörgen och jag. Vi fick en kort instruktion av chefen Yngve Sunesson. Sedan fick vi använda dagen, kvällen och delar av natten till, att efter egna planer, ta fram bilder och texter till flera sidor i Norra Skåne.

Nu under nyårsafton kom dessa minnen från 1999 över mig. Hur vi försökte ”täcka” så mycket som möjligt med bara två man. Så roligt det kunde vara på jobbet.

Det behövdes bara en lätt blinkning med ena ögat för att ”JJ” skulle upptäcka, att det från ett träd gick att fotografera – helt lagligt – in i stora salen vid Lunds tingsrätt. Innanför satt Ulf Olsson, som dömdes för två mord.

Denna bild prisades sedan som Sveriges bästa i sin klass, när Pressfotografernas klubb hade sin stora tävling.

Jörgen Johansson började egentligen som skrivare, innan han blev känd fotograf, musiker med mera. Pennan och gitarren släppte han aldrig.

Vi är många som sörjer vår vän Jörgen Johansson. Han kommer aldrig att bli glömd.

Personligt

Hon vill göra skillnad med juridik

23-åriga Julia Klingberg i långt blont hår och rosa kappa på trappan till Dunkers kulturhus i Helsingborg.
Julia Klingberg vill se kvinnor ta mer plats i näringsliv och politik.
Fotograf: Håkan Jacobsson
Personligt
Uppmärksammad Julia Klingberg vill använda juridiken för att skapa ett jämställt, mer rättvist samhälle. Hon vill rita om kartan när det gäller juridisk rådgivning, göra den mera lättillgängliga och billigare.

Julia Klingberg, 23 år, är en av de nominerade till Kompassrosstipendiet, som varje delas ut till unga ledare.

Uppmärksamhet har hon fått förut. Som när hon som 18-åring blev yngst i Sverige att sitta i kommunfullmäktige.

Det var i Höganäs, och hon representerade moderaterna.

- Jag engagerade mig i politiken när jag var 13 år. Jag såg hur stödet för Sverigedemokraterna växte, så jag gick med i Moderata Ungdomsförbundet, för det var de som var den starkaste rösten mot SD då.

Inspirerande lärare

Julia Klingberg berättar att hennes intresse för omvärlden hade fått näring av en samhällslärare, som tog fram berättelser om människorna bakom siffrorna, till exempel när det gäller Förintelsen.

Hon fann det politiska klimatet hårt, speciellt som hon som både ung och kvinna hade extra mycket att kämpa emot,

- Många kallade mig oerfaren.

Reagerade mot hat

Men visst, säger hon, hon kände att man ändå lyssnade på vad hon hade att säga. Hon drev frågor om integration, hon debatterade mot tiggeriförbud, engagerade sig för flyktingar - det var just den här perioden som den stora flyktingvågen kom. Hon reagerade på den främlingsfientlighet, ibland rent hat, hon upplevde.

Hon bearbetade moderata partikamrater om att inte samarbeta med Sverigedemokraterna.

FAKTA

Profilen

Namn: Julia Klingberg

Ålder: 23 år

Yrke: Juridikstuderande, driver Juristbyrån Businify.

Bor: Lägenhet i Lund

Intressen: Jämställdhet, rättvisefrågor, vill verka för att kvinnor ska nå ledande positioner och engagera sig, både inom politik och näringsliv.

Aktuell: En av tio nominerade till årets Kompassrosstipendium.

Hon fick stipendium, som innebar att hon kunde tillbringa ett år på en skola i USA. Det gjorde hon i Kingston i Pennsylvania. Hon beskriver det som ett av Donald Trumps starkaste fästen; hon tog illa vid sig av de påhopp som hans motkandidat till presidentposten, Hillary Clinton, fick utstå.

Likaså berördes hon av det bemötande en vän fick efter att ha kommit ut som homosexuell.

Hon beskriver året i USA som formativt för henne.

Debattglad

Åter i Sverige började hon studera juridik vid Lunds universitet 2017. Debattlysten till sin natur blev hon snabbt engagerad som krönikör i studenttidningen Lundagård, Hon blev också chefredaktör för de juridikstuderandes egen tidning.

Partipolitiken har hon lämnat. När hon kom hem från USA och fick se hur Anna Kindberg Batra manövrerades bort som ledare för Moderaterna bestämde hon sig för att avsäga sig alla politiska uppdrag.

- Mitt engagemang har flyttats till mitt företag.

Bröstbild på 23-åriga Julia Klingberg i långt blont lockigt hår och rosa kappa.
Julia Klingberg har lämnat partipolitiken och engagerar sig i samhället genom sitt företag i stället. Fotograf: Håkan Jacobsson

Bland annat för att juridikstudierna har gett henne ett nytt perspektiv. Hon menar att jurister har ett stort ansvar när det gäller att skapa ett rättvist samhälle, som respekterar enskilda människors fri- och rättigheter.

Tillgänglighet

Hon har gett sitt företag namnet Businify. Hon vill skapa nya vägar till juridisk rådgivning, göra den mindre kostsam och tillgänglig för fler.

- Precis som nya nischbanker utmanar storbankerna så tror jag samma förändring sker i juristbranschen, där de stora byråerna ofta har en väldigt föråldrad affärsmodell.

- Jag ser juridiken som ett medel för att kunna påverka och förändra samhället, säger Julia Klingberg, som har ett år kvar på sina studier.

Hemmastudier

Just nu är det inga föreläsningar på Juridicum i Lund. Studenterna får jobba hemifrån; för Julia Klingberg gör det för tillfället inte så stor skillnad, eftersom hon håller på med en uppsats och skulle ha jobbat mycket på egen hand i vilket fall som helst.

Det här är fjortonde året som Stiftelsen Ungt Ledarskap delar ut sitt Kompassrosstipendium. Det ska premiera ett extra modigt, omtänksamt och handlingskraftigt ledarskap

En mängd personer har föreslagits till priset och efter en urvalsprocess, bland annat bestående av intervjuer, återstår nu tio personer, från hela landet, som representerar olika typer av verksamheter.

En ung man står i träningskläder på en badmintonplan, inomhus.
Albatim Vejseli från Landskrona är också kandidat till Kompassrosstipendiet. Fotograf: Foto: Stiftelsen Ungt Ledarskap

Albatim Vejseli, 21-åring från Landskrona, är en annan skåning som nominerats tiil stipendiet. Han är verksam i Landskronas särskilt utsatta områden, där han också växt upp. Han jobbar i organisationen Cityidrott, vars verksamhet han själv deltog i som barn.

Albatrim Vejseli drivs av att hjälpa andra människor och brinner för att jobba med barn och unga. Han har som mål att vara en god förebild, och ge tillbaka till barn och unga i det samhället han själv växt upp i. Som ledare är han glad, inkluderande, omtänksam och utåtriktad, står det i en presentationen från Stiftelsen Ungt Ledarskap.

Stipendiet är på 50 000 kronor och varje år är det mellan tre och fem personer som får det; pengarna ska användas till personlig utveckling och ledarskapsutveckling.

Julia Klingberg vill inte prata om vad hon skulle använda pengarna till, eftersom hon inte vet om hon ens får dem.

Det viktigaste

- Det är inte viktigt att få pengarna. Det viktigaste är uppmärksamheten för mitt arbete och de värderingar jag står för, säger hon.

Vilka årets Kompassrosstipendiater blir offentliggörs den 20 april. Prisceremonin på kungliga slottet i Stockholm - det är kungen som överlämnar stipendiet - får dock vänta tills coronakrisen är överstånden.

Personligt

Hon använder naturen i terapin

Kvinna med anorak, mössa och ryggsäck, helt i blått, ute i vårsolig natur.
Therese Rosenkvist hittar själv kraft och avkoppling i naturen.
Fotograf: Caroline Stenbäck
Personligt
UTETERAPI. Therese Rosenkvist är övertygad om naturens helande kraft, att den kan vara ett medel för människor att må bättre. Nu har hon – eller snarare hennes projekt ”Häng med ut” – fått utmärkelsen ”Årets brobyggare” av tidningen Dagens medicin.

”Häng med ut” är ett projekt som startade i Sjöbo för tre år sedan och där Tomelilla och Ystad hakade på två år senare.

Det handlar om att erbjuda människor med psykisk ohälsa att komma ut i naturen, för att hitta sammanhang där de kan finna kraft och och kunskap och fungera ihop med andra människor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Mor och dotter på språng

Två kvinnor i träningskläder står på löparbanorna på  Lunds idrottsplats.
Annika Faager och Ann-Margret Friberg tränar regelbundet i Skrylle och - som här - på Lunds Idrottsplats.
Fotograf: Håkan Jacobsson
Personligt
Guldbehängda Vid veteran-SM i friidrott inomhus nyligen tog Ann-Margret Friberg och Annika Faager, mor och dotter, så många guldmedaljer – sammanlagt sju stycken, plus var sin silver – att det måste ha varit rena träningspasset att äntra prispallen så ofta.

Tävlingarna hölls i Malmö. Ann-Margret Friberg vann 800, 1 500 och 3000 meter för kvinnor över 70 år, Annika Faager segrade på samma sträckor, plus 400 meter, för kvínnor plus 40.

I dotterns fall var det knappast överraskande, eftersom hon faktiskt kom på sjätte plats på 1 500 meter på friidrotts-SM för seniorer i Karlstad i somras.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Säkert onlinespel - hur casinon håller dig trygg på nätet

Casinofeber De flesta har råkat ut för osäkra webbsidor online, men när det gäller spel på casino online har säkerheten kommit långt under de senaste två decennierna. Inte bara har kvaliteten och utbudet förbättrats, utan även många andra aspekter. Ända sedan det första online-casinot lanserades 1995 har en av de största frågorna varit en effektiv säkerhet online.

Vi vet alla att onlinevärlden inte är säker. Det finns alltför många historier om hur webbplatser har hackats och privata uppgifter spridits. Brottsliga hackare kan samla på sig alla slags detaljer som rör privata bankkonton, lösenord och inloggningsuppgifter. Oskyddade webbplatser är ofta benägna att ha och sprida virus, malware, trojaner, spionprogram och många andra skadliga dolda filer. Sådana filer är designade att förstöra din dator (eller mobila enhet), hacka hela din samling säkra lösenord, få tillgång till dina personliga uppgifter så att de kan ta över allt du gör online.

Vågar man registrera sig på ett casino?

Det skulle också vara ganska lätt att anta att hela casinospelsindustrin online är utsatt för samma risker vad gäller säkerheten, och ha liknande skräckhistorier om medlemmar som förlorat sitt konto och all bankinformation kommit i händerna på fel personer. Och vore det så, så skulle ingen våga anmäla sig eller skapa ett konto på ett casino online. Men casinobranschen är ju en av de snabbast växande det senaste decenniet, och miljontals människor världen över loggar in och spelar online varje dag.

Man kanske blir förvånad över att höra det,  men casinoindustrin online är faktiskt en av de säkraste branscherna på hela internet. Faktum är att många av branschens största onlinecasinon kan erbjuda mer sofistikerade säkerhetsåtgärder på webben än vad många ledande företag inom bank- och finansväsendet kan. Att hitta dessa casinon med hög säkerhet är ganska lätt, så länge du använder betrodda guider som www.casinofeber.se. Där kan du läsa recensioner av onlinecasinon för den svenska marknaden, och få tips på bonusar. De samlar även aktuella nyheter inom casinovärlden och guidar dig till hur du spelar på casino online. Så exakt hur uppnår casinon denna till synes otroliga prestation vad gäller säkerheten?

SSL - Gör "huset" säkert

Alla de största casinon online bryr sig om säkerhet, och de har en sak gemensamt när det gäller att ge sina spelare den mest effektiva onlinesäkerhet som finns - SSL-digitala krypteringsprotokoll. Då krävs det ett SSL-certifikat, som kan liknas vid ett slags bank-ID fast för webbplatser.

SSL betyder Secure Socket Layer, och är en slags kryptering. Det betyder att all data som skickas mellan din webbläsare och webbservern (i detta fall online casinot), är helt privat och säker.  SSL är den nuvarande branschstandarden för onlinecasinon, och du kan se det i webbläsarens adressfält. Om man ser certifikatet, att adressen i webbläsaren börjar med https, att det är ett grönt hänglås och att det står att webbplatsen är säker, då vet man att det onlinecasino man vill spela på och sätta in pengar på verkligen är helt tryggt.

Digital säkerhet på språng

Mobil casinospel har tagit spelvärlden online med storm de senaste åren, och många branschledande utvecklare tror att det kommer att bli det viktigaste sättet för användarna att komma åt sina favoritspel på casinon online framöver. Med införandet av HTML5, som tagit över det tidigare Flash-baserade direktspelet, försvann också de vanligaste säkerhetshoten.

Dagens mobila casinoplattformar använder sig också av mobil webbläsarteknik för HTML5, för att utöka säkerheten. Med hjälp av HTML5 kan spelarna nu logga in på sitt redan säkra casinokonto online direkt från sina mobila webbläsare, med samma SSL-certifikatprotokoll för att garantera säkert spel från hela världen, oavsett om man sitter på bussen hem från jobbet eller är hemma i soffan i vardagsrummet.

Personligt

Folkmusiken är hennes filter

Brita Björs i fabriksmiljö, utomhus, med stor telfer i bakgrunden.
Brita Björs tänker inte alltid på att hon blandar genrer - det bara är så att folkmusiken är grunden i allt hon gör.
Fotograf: Håkan Jacobsson
Personligt
PRISAD Brita Björs har fått ta emot utmärkelsen Årets artist på Folk- och Världsmusikgalan - i motiveringen står bland annat att hon utmanar folkmusikens traditionella former:
– Det är inte alltid så medvetet - jag har bara en ganska fri inställning till min genre, säger hon.

Det kan till exempel yttra sig så att hon gör ett program med Beyoncé som utgångspunkt, som i föreställningen Folkmusikens Queen B, där hon tar utgångspunkt i megastjärnans person och musik – och låter det speglas i svenska folksånger.

– Det är väl på något sätt så när man är uppvuxen i en tradition, att man kan vara ganska fri i den.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Nyfiken på nyfikna mesar

Anders Brodin är idrottsläraren som började forska om fåglar.
Fotograf: Peter Frodin
Personligt
FÅGELFRÄLST Talgoxar är kul fåglar, tycker Anders Brodin. De är intelligenta och har gott minne – därtill är de orädda och nyfikna och häckar i holkar, vilket gör dem förhållandevis lätta att studera. Nu presenterar Anders Brodin talgoxen i boken ”Smartast bland mesar”.

Nu har inte lanseringen av boken riktigt gått som det var tänkt. Den släpptes för ett par veckor sedan och Anders Brodin och hans bokförlag, Natur och kultur, hade lagt upp ett program med föredrag och boksigneringar lite varstans.

Sådant är det inte tal om i tider av coronakris.

Upptagen

Kanske han inte hade haft tid ändå. När tidningen pratar med honom har han fullt upp med att omarbeta sin undervisning, nu när det inte längre får ske några föreläsningar på universitetet.

– Jag är huvudlärare för tre kurser. Jag måste lägga om dem till webkurser – utan förvarning.

– Till exempel måste alla föreläsningar spelas in.

Hur man ska göra med alla övningar är en annan fråga att ta sig an.

Hamstring

Anders Brodin är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Han har forskat mycket kring fåglars hamstringsbeteende; det finns flera arter – exempelvis talltitan – som gömmer undan frön och annat för att ha till hands när vintern kommer. Hur i fridens dar kommer de ihåg var de gömt dem?

På senare år har han, skriver han på universitetets hemsida, forskat mycket kring fåglars kognition, det vi ofta kallar intelligens, Hur läraktiga de är, hur de anpassar sig till nya förutsättningar och så vidare.

FAKTA

Namn: Anders Brodin

Ålder: 64 år

Yrke: Biolog, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.

Familj: Fru, två barn

Bor: Lägenhet på Linero i Lund.

Intressen: Fåglar, älgjakt, fiske, att snickra.

Aktuell: Har just kommit ut med ”Smartast bland mesar”, en bok om talgoxen (Natur och kultur).

Anders Brodin har ägnat sig en hel del åt vad som brukar kallas universitetets tredje uppgift. De två första är att forska och undervisa, den tredje att föra ut sin framforskade kunskap till samhället i stort.

– Jag har hållit ganska mycket föredrag på bibliotek och andra ställen. Så började folk fråga mig om jag inte kunde skriva en bok.

Talltita

I den vevan var det också en redaktör på förlaget Natur och kultur som efterlyste populärvetenskapliga böcker från forskarna i Lund.

Han tyckte talgoxen kunde vara bra i en huvudroll.

– Fast egentligen är ju talltitan den mes jag kan mest om.

Det var nämligen den arten han studerade när han forskade för sin doktorsavhandling. Han ville veta mer om hur deras hamstringsbeteende, hur de kunde lägga undan tiotusentals frön och larver och sedan hitta dem igen när vintern kom.

Lättforskade

– Men jag har mer och mer glidit över på talgoxar – de är mycket roligare.

Bland annat deras nyfikenhet och oräddhet gör dem jämförelsevis lätta att observera och göra försök med.

Talgoxen finns ju också i människans närhet på ett helt annat sätt än talltitan, och det är också något att ta hänsyn till när man vill hitta läsare till en bok. Folk har redan en relation till den.

Dialekten avslöjar att Anders Brodin kommer från Stockholmstrakten. Han växte upp i Nacka och började tidigt med fågelskådning.

Idrott

Ett annat intresse var friidrott, med löpning 400 meter som specialitet, och det var det som ledde honom in på hans första yrke, som idrottslärare i Nacka.

– Men jag tycket att det blev lite enahanda. 1989 sade jag upp mig.

Då hade han börjat läsa biologi och gick vidare till att forska i ämnet. Studieobjekten var alltså talltitor.

Kanada

1994 doktorerade han vid Stockholms universitet och sedan följde ett par års vidare forskning i Vancouver och Toronto i Kanada, fortfarande på mesar.

1998 fick han jobb som teoretisk ekolog vid Lunds universitet och där är han numera alltså professor.

Han är också Lundabo, efter att ha bott några år i Höör.

Mitt i Sverige

Bland sina fritidsintressen räknar han upp att fiska, att snickra och jaga älg. Allt det kan han syssla med på och kring sin gamla släktgård.

– Den ligger halvvägs mellan Östersund och Sundsvall, nära Sveriges geografiska mittpunkt.

Där finns också talltitor att hålla koll på i en helt annan omfattning än i trakterna kring Lund.

Matningar

Men det finns faktiskt ganska bra talltitemarker i nordöstra Skåne. Där håller Anders Brodin igång ett tiotal matningar, inte för att han håller på med något speciellt forskningsprojekt, utan mera för att han vill att talltitorna ska tycka att det är ett bra ställe att leva på, så att de finns kvar där om han någon gång skulle få för sig att studera dem igen.

Det är inte så betungande; det räcker att göra en påfyllningsrunda ett par gånger om året.

Därtill har han 5-6 matningar i Höörtrakten och några i Lund; dit kommer mest entita, talgoxe och blåmes.

Vanlig skådning

På senare år har han också tagit upp den ”vanliga” fågelskådningen igen.

– Det är något helt annat än att syssla med fåglar vetenskapligt, säger han.

– Som fågelskådare vill man ut och se många olika fåglar, gärna lite ovanliga. Som forskare kollar man på samma individ, om och om och om igen.

– När jag var yngre åkte jag runt på alla rariteter som rapporterades. Sedan kommer ju en period med familj och barn.

Larm

Men sedan barnen vuxit till sig har han kunnat unna sig att resa runt igen; fågelskådare har ett internt larmsystem där de delar med sig av sina upptäckter.

Anders Brodin har, när detta skrivs, 414 arter på sin lista över fågelarter han har sett i Sverige. Den vidimerar för övrigt det han säger om att han börjat fågelskåda mer intensivt igen på senare år.

Tornuggla

Ett par dagar innan den här intervjun gjordes var han i Malmö, där det – på en skola i Rosengård, av alla ställen – upptäckts en tornuggla. Det har blivit en drömart för svenska fågelskådare – förr häckade den i Skåne, men det är länge sedan, och nu syns den här ytterst sällan.

Och Anders Brodin må ha flyttat till staden Lund, men han bor i dess östra utkant, och har naturupplevelser på promenadavstånd.

Till exempel med talgoxar.

Närbild på Anders Brodin framför en imposant byggnad.
Anders Brodin. Fotograf: Peter Frodin
Anders Brodin står bland sommargröna lövträd och tittar på fåglar på en fröautomat.
Anders Brodin forskar kring fåglars beteende, och speciellt kul tycker han att talgoxen är. Nu har han kommit ut med boken Smartast bland mesar. Fotograf: Peter Frodin

Personligt

En berest politiker

Pehr-Ove Pehrson
Personligt

Pehr-Ove Pehrson, länge framträdande politiker i Höör, har avlidit, 74 år gammal.

Han var född i Landskrona, därav hans kärlek till svartvitrandiga Landskrona BoIS. Hans far var urmakare; själv valde han att studera ekonomi och hade hunnit påbörja doktorandforskning när han bestämde sig för att i stället låta sin reslust styra yrkesvalet. Han öppnade eget i resebranschen och arbetade själv som guide, blev auktoriserad guide i både Italien och på Gotland.

Höör blev hans hemort förhållandevis sent; han flyttade dit från Lund 1990.

Han engagerade sig i kommunpolitiken i sin nya hemort, för Moderaterna. När han blev kommunalråd 1999 gjorde han sig av med sitt reseföretag.

Han var kommunalråd fram till 2010, fick ge sig när en annan moderat gjorde honom rangen stridig.

Året efter lämnade han politiken, men återkom 2014, nu för Liberalerna, där han så småningom blev ordförande.

Han var också ordförande i Höörs försköningsförening.

Personligt

En hängiven skytt

Hugo Ahlberg var en skicklig och hängiven skytt.
Personligt

Som tidigare meddelats har Hugo Ahlberg, Asmundtorp, lämnat oss i en ålder av drygt 95 år.

Hugo föddes och växte upp på en gård i Åstorpstrakten. Hans håg stod inte till lantbruk, så efter genomgången folkskola började han som lärling i en smedja ochbilverkstad nära hemmet.

När det blev tid att ta körkort rådde gengastider och de första fem åren av bilkörning var det med gengas. Hugo var en av de sista som hade handfast erfarenhet av montering och reparationer av gengasutrustning och dessutom flerårig vana vid körning med gengas.

På femtiotalet fick Hugo anställning på Carl Philips bilfirma i Landskrona, där han vidareutbildade sig till bilelektriker. I denna tidsperiod byggde han det hus i Asmundtorp som han sedan bodde i livet ut.

Senare följde anställning som verkmästare vid Hugo Perssons Bil i Teckomatorp, där han även var delägare. Här var han verksam till sin pensionering, men delvis även efter.

Hans stora fritidsintresse var skytte. Han var tillsammans med några kamrater i Asmundtorp med och startade upp den sovande Tågarps Skytteförening i mitten av 50-talet, och här var han var den stora eldsjälen.

Under en lång följd av år tillhörde han den yppersta Sverigeeliten i såväl gevärs- som kpistskytte. Bland annat vann han Svenska Dagbladets riksomfattande tävling i gevär med 250 poäng av 250 möjliga.

Till detta kan läggas otaliga segrar i förbundsmästerskap, regionala och lokala tävlingar.

Hugo var även under många år styrelseledamot i både Helsingborg/Landskrona skyttekrets och Malmöhus läns Skytteförbund.

Hugos tid och kraft räckte även till för Hemvärnet. Under många år var han ställföreträdande chef för Rönneberga hemvärnsområde. Här engagerade han sig naturligt nog i skytteutbildningen, vilket resulterade i att Rönneberga hade de bästa skyttarna i nordvästra Skåne.

Hugo hade höga förväntningar på sin omgivnin,g och om man inte levde upp till dessa kunde man få höra repliker som ”han brugar ente allvar” eller ”det bler ju ente ti nåd”.

Hugo sörjs närmast av hustrun Elsie, dottern Annika samt barnbarn och barnbarnsbarn.

Han sörjs även av en stor krets av skyttevänner och hemvärnsvänner. Vi minns alla Hugo som en man med stor resning och som en genuin hedersman.

Jörgen Bergstrand

Landskrona Hemvärnsförening

Claes Rosenberg

Skytterörelsen

Personligt

Han får fira 90 utan kalas

Personligt
Inställt Bert-Eric Svensson började sin nästan halvsekellånga bana som kommunpolitiker i ett parti, fortsatte i ett annat – från vilket han kastades ut och blev politisk vilde innan han återvände till det första.

– Det var trevligt att vara med i politiken; jag träffade många trevliga människor, säger han.

Bert-Eric Svensson hade verkligen sett fram emot sitt 90-årskalas. Han hade bokat lokal och förplägnad för ett drygt 40-tal gäster.

Men det gick med den som med så många andra fester i coronavirusets tidevarv – den fick ställas in

– Det är ju inget att göra åt, konstaterar han. Kanhända kan jag ha det lite senare i stället.

Bert-Eric Svensson minns för övrigt, apropå coronaviruset, att han morfar berättade att han hade legat slagen av spanska sjukan i två veckor när den härjade och dödade miljontals människor världen runt, mot slutet av och strax efter det första världskriget.

Av samma skäl som sätter stopp för kalaset gör vi den här intervjun per telefon, i stället för att sitta och talas vid på tu man hand.

Numera bor Bert-Eric Svensson i allra som centralaste Hörby. Han har, så att säga, närmat sig så sakteliga.

– Jag är född i Färlöv, berättar han.

Det ligger lite nordväst om Kristianstad. Hans far var inspektor på en större gård där.

Hörde bombplan

Men han kom att växa upp lite längre västerut, i trakten av Linderöd, där hans föräldrar kom att arrendera en gård.

Mot slutet av det andra världskriget hörde och såg Bert-Eric Svensson varje kväll hur brittiska bombplan flög till och från Tyskland, har han berättat tidigare i Skånska Dagbladet.

– De gick vid halv niotiden och brukade komma tillbaka cirka en och en halv timme senare.

Natten mot den 30 augusti 1944 verkade dock något vara fel med ett av planen som just passerat söderut:

– Efter bara 20 minuter kom det tillbaka. Det hade blivit beskjutet och vände över Östersjön och kom in på svensk mark. Jag såg en ljuskägla som dök ner mot Svensköp.

Det blev en förfärlig smäll när flygplanets bomblast detonerade; Bert-Eric Svensson kände marken skaka flera kilometer därifrån.

Dagen därpå begav sig han och hans far till platsen och tittade; en stor krater hade bildats där planet slagit ner.

Representerade Moderaterna

Festplatsen Liarumsskogen låg på gårdens ägor och därför hade Bert-Eric Svensson fritt inträde när det anordnades dans där i veckosluten. Det var på så sätt han träffade sin fru Göta, som för övrigt är från Önnestad, inte så långt från Färlöv.

De gifte sig 1955 och skaffade en gård på ett 40-tal tunnland i Dala, någon mil söder om Hörby. Bert-Eric Svensson berättar att det innebar en ordentlig omställning för hans fru, som tidigare hade arbetat med att laga och severa skolmat i Önnestad och var van att ha mycket folk omrking sig på dagarna. Nu blev det en annan omgivning och en annan typ av arbete, men det var hon inte främmande för; han berömmer henne som arbetskamrat.

- När vi köpte gården hade vi mjölkdjur, berättar Bert-Eric Svensson och säger att när de stod inför en krävande investering i utrustning så valde de att gå över till köttdjur i stället.

Dala ligger i vad som då var Bjärsjölagårds kommun, och det var där han 1959 gjorde entré i kommunalpolitiken. Han representerade Högerpartiet, som sedermera bytte namn till Moderata samlingspartiet och numera heter Moderaterna.

1974 försvann Bjärsjölagård som egen kommun; den delades upp och den del som Bert-Eric Svensson bodde i tillhör sedan dess Hörby.

Där fortsatte han som politiker.

– Jag var ordförande i skolstyrelsen i tre valperioder, berättar han och säger att just skolfrågorna var de han var mest intresserad av som politiker, mycket för att han då kom i kontakt med väldigt många människor; föräldrar, barn, skolledare och lärare.

1985 lade han av med politiken, eftersom han hade problem med hälsan.

1992 var han tillbaka igen. Nu representerade han Hörbypartiet, skapat i Sjöbopartiets efterföljd.

Skar sig med partiet

Han har i en tidigare intervju i Skånskan berättat att han inte var speciellt förtjust i Sjöbopartiets inställning i invandrarfrågan, men att man när man bildade Hörbypartiet kom överens om att ta avstånd från främlingsfientlighet. Men han antyder att det nog var lite halvhjärtat på en del håll.

Partiet var till en början framgångsrikt. Bert-Eric Svensson satt i kommunfullmäktige och socialnämnden.

Men 2004 skar det sig ordentligt; partiet tyckte att han agerade mot deras tagna beslut, själv menade han att han tvärtom gjorde som det var bestämt.

Resultatet blev att han uteslöts ur partiet; han vägrade dock att lämna sina poster i kommunala organ, där han fortsatte som så kallas politisk vilde.

Skånska Dagbladet skrev mycket om det skeendet när det begav sig, som tidningens arkiv vittnar om.

Till slut, berättar Bert-Eric Svensson, lyssnade han till lockrop från Moderaterna och återvände till sitt ursprungliga parti.

Det var för ungefär tio år sedan som han och hustrun Göta flyttade till lägenheten i Hörby centrum. Innan dess hade de bott några år i villa i tätortens östra del.

Sedan en tid bor hans Göta på Solbacken, ett vårdboende.

– Jag tycker att det går bra. Hon trivs där.

Men han tycker att det är tråkigt att han inte får hälsa på henne just nu, ett försiktighetsmått som vidtagits på äldreboenden för att hålla coronaviruset borta.

– Det går ju bra att prata i telefon. Men det är inte det samma.

Annars tycker Bert-Eric Svensson om att gå en runda på byn.

– Det är skoj att träffa på gamla bekanta.

FAKTA

Bert-Eric Svensson

Yrke: Pensionerad lantbrukare

Familj: Hustrun Göta, en son, en dotter, tre barnbarn.

Bor: Lägenhet i centrala Hörby.

Intressen: Har verkat i kommunpolitiken i nästan ett halvt sekel.

Aktuell: Fyller 90 år den 25 mars.

NÄSTA ARTIKEL