Opinion

Gör som i Frankrike – förbjud matsvinn

Opinion
Opinion Varje år är det med njutningsfull förväntan jag ser fram emot julbordets frestelser.

Varje år är det med njutningsfull förväntan jag ser fram emot julbordets frestelser. Inför denna mathögtid är det lätt att förköpa sig eftersom man gärna dukar upp ett dignande bord. Men lika säkert är att efter några dagar blir man ganska trött på julskinkan, sillen, janssons frestelsen och annat som åker fram och tillbaka från kylskåpet. Så i måndags morse åkte resterna ner i matåtervinningspapperspåsen. (oj, det här är nog det längsta ord jag någonsin skrivit).

Som vanligt är det stora mängder som slängs. Jag som många andra är osäker på hållbarhetstiden för olika livsmedel och vill inte ta några risker.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Värdegrund måste fungera också i verkligheten

org-4642d261-31c7-4e0f-8aed-3a3368322679.jpg
Opinion
Opinion

Alltför ofta kommer det fram händelser där svarta blivit illa behandlade på grund av sin hudfärg. Nej, det handlar inte om USA, det handlar om Sverige och Skåne. Och det gäller hur myndigheter som Tullverket och Polisen agerar. Nu senast har polisen blivit anmäld för tjänstefel då de kontrollerade en svart man på Öresundståget. I media berättar han hur han var och varannan månad blir kontrollerad när han åker till och från sitt arbete i Köpenhamn. Det finns all anledning att befara att det beror på så kallad rasprofilering, vilket förstås polisen nekar till. Polisen har minsann en värdegrund som de följer, skriver deras kommunikatör i en så kallad debattartikel i Kvällsposten härförleden.

Samma attityd hade Tullverket i samband med en artikel i DN i augusti, där en chef sa att Tullverket har en värdegrund och att alla följer den. Det är i bästa fall aningslöst, i sämsta fall en omändring av språkets betydelse som i Orwells bok 1984. Hur företrädarna för dessa statliga myndigheter kan ge detta goddagyxskaft-svar är obegripligt. Att inte se ett problem inom en organisation är farligt. Om man inte ser det så finns det inte och på det viset kan enskilda myndighetspersoner fortsätta kränka svarta personer.

Det borde vara självklart att människor ska lyda tull och polis, men för att man ska kunna ha den tilliten kräver det att myndigheterna uppför sig enligt den värdegrund man har. Att ha vackra ord på papper tjänar inget till om de inte följs i verkligheten och det finns tyvärr alltför många exempel på det. I stället för att vifta bort berättigad kritik är det hög tid att myndigheterna tar sin värdegrund på allvar.

Opinion

Förflyttarna

Opinion
Opinion

I en ny bok tar forskaren och skribenten Anne Applebaum upp de häftiga förskjutningar som skett inom internationell politik under det senaste decenniet och vad det är som attraherar med populistisk höger. I boken The Twilight of Democracy (Demokratins skymning) talar hon om hur det krävs en omsvängning hos en del av ”eliten” för att till exempel en auktoritär regering ska kunna komma till makten: det handlar inte enbart om att attrahera besvikna väljare. Hon tittar på vilka journalisterna och ”spindoktorerna” som gör förflyttningen i auktoritär riktning möjlig är och varför hungern efter konspirationsteorier är så stor i den nya populistiska högern. Boken diskuterar länder som rört sig i auktoritär riktning på olika sätt, som USA, Polen och Ryssland och varför personer som började som en del av den liberala elit som upprätthöll demokratin rört sig i populistisk riktning under det senaste decenniet.

Hon menar att redan den fundamentala frågan om vad dessa besvikna medlemmar ur eliten vill som en ersättning för den liberala demokratin blir svår. Är det en enpartistat, eller något ännu längre ut på den auktoritära skalan? Just svårigheten i att hitta motivationen för till exempel en journalist eller politiker att gå från att vara mittenliberal till populist: två ideologier som ligger långt ifrån varandra, gör att rörelsen blir svåranalyserad för utomstående.

Applebaum var från början en tydlig högerprofil som bland annat tillhörde Washington Posts ledarredaktion och senare den brittiska konservativa tidskriften The Spectator. Hon var republikan fram till 2008, då hon lämnade partiet på grund av det kontroversiella valet av Sara Palin som vicepresidentkandidat. På många sätt var valet av Palin början på processen som skulle leda fram till nomineringen av affärsmannen och dokusåpastjärnan Donald Trump som presidentkandidat. Applebaum varnade då för att vi är ”två eller tre valresultat från slutet på NATO, EU och den liberala demokratin.”

Hon samtalar samtalar med New York Times om hur det är som en person som tidigare objektivt försökt skildra historiska skeenden, som sovjetkommunismens fall och att skildra en process där man själv blir en del av och ett uttryck för det historiska skeendet. Applebaum är gift med Radosław Sikorski, före detta utrikesminister i Polen och själv numera bosatt i Polen. Hon beskriver en fest som hölls hemma hos henne och maken på 90-talet och hur vissa av dessa vänner nu står så långt ifrån henne politiskt att de inte hälsar om de möts på gatan. En av de personer hon inte längre har kontakt med är barnens gudmor. Upplevelsen av främlingskap över de val de gjort politiskt är för stor för att man ska kunna ta sig till det ingenmansland där man kommer överens om att inte komma överens. En av personerna från nyårsfesten skriver numera om henne som del av en judisk konspiration för att skada Polen.

I Sverige har vi ännu inte rört oss lika långt i den riktningen som Polen, Turkiet eller USA, men det finns inget som garanterar att vi förskonas. Jag har likt Applebaum yrkeskontakter som jag för ett decennium sedan såg som kollegor och diskussionspartners som jag numera saknar möjlighet att förstå. Applebaum ger inga definitiva svar, även om hon spekulerar i att det offentliga samtalets grälsjuka natur skapar mer radikala åsikter och samhällsklimat och bäddar för att falsk information sprids. Det är dock en fråga som inte ställs tillräckligt ofta: vad har dessa intellektuella mellanhänder mellan populiströrelsen och makten och populiströrelsen och väljarna för motivation, med tanke på att de i stort gynnats av det demokratiska samhälle de numera vill motverka.

Martina Jarminder

Opinion

Pengatvättomaten

Opinion
Opinion

För bara några år sedan skulle söndagskvällens rubrik om internationell pengatvätt ha varit en sensation och väckt bestörtning. Numera är vi vana vid att både svenska och europeiska banker medverkar till pengatvätt och hjälper allt från drogkarteller till vapenhandlare att bli rika.

I den senaste läckan till den internationella journalistgruppen ICIJ (där bland annat SVT och finska YLE ingår) som låg bakom avslöjandena om Panama-pappren, pekas bland annat svensk-finska Nordea, SEB, Deutsche Bank och brittiska HSBC ut som banker som hjälpt till att tvätta svarta pengar. Källan är så kallade SAR:s, som är bankernas egna orosanmälningar om misstänkt pengatvätt i dollar. I dokumenten finns oligarker, korrupta politiker och Donald Trumps före detta kampanjledare Paul Manafort. Skillnaden mot tidigare avslöjanden, som Panama-pappren, är att detta omfattar ett stort antal banker och inte enbart ett eller ett par privata företag, som advokatbyrån Mossack Fonseca. Läckan kan ge en bild av hur pengarna rör sig och genom SAR:s hur mycket bankerna vet och i hur stor utsträckning de har agerat och strypt misstänkta pengaflöden. Den här läckan är alltså avsevärt större och omfattar 17 000 miljarder kronor, vilket är 0,02 procent av allt material som kommit in till USA:s finanspolis FinCEN sedan 2011, vilket kan ge en känsla för hur omfattande problemet är och vilka svindlade summor det rör sig om.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Överetablering av gymnasieskolor i Lund

org-8faeaeea-d8b7-419d-a03c-e350801182f2.jpg
Opinion
Opinion

Friskolor har funnits i många år nu och det ska mycket till för att stoppa nya etableringar. En ny friskola, Academediaägda gymnasieskolan Sjölins Lund, har fått klartecken att starta. Var den ska ligga är inte klart, men enligt en artikel i Sydsvenskan letar man ”moderna och centralt belägna lokaler” i Lund. Den planerade skolstarten är hösten 2021. Inriktningen verkar intressant, med en pedagogik som bygger på case, att eleverna löser problem som skulle kunna vara tagna från verkligheten.

Grannkommunerna Malmö och Svedala har protesterat mot etableringen, men det har både Lunds kommun och Skolverket struntat i. Det som Lund inte har struntat i är att kommunen själv nu bygger en stor gymnasieskola mitt i stan, Hedda Andersson-gymnasiet. Med tanke på vikande ungdomskullar är det rentav dumt av Lund att bygga nytt. Dels finns det många privata gymnasieskolor redan och nu kommer alltså en till. Lund är visserligen en magnet för många ungdomar i grannkommunerna, men det är inte nödvändigt att kommunen ska driva alla skolor själv. Lund underminerar andra kommuners gymnasieskolor på det sättet.

Att alla skolorna ska ligga centralt är också en konstig inställning. Att kommunen inte antog förslaget från Wihlborgs att hyra deras lokaler på Ideon är slöseri med kommunala medel. Det är förstås försent att göra något åt saken nu, men Lunds kommun kunde lyssnat på grannkommunerna och sagt nej till Sjölins etablering. Risken är annars att hälften av Skånes gymnasieelever hamnar i Lund. Det kan inte vara bra för det skånska samarbetet.

Opinion

Fulla lador

Opinion
Opinion

De sista pusselbitarna i höstbudgeten handlade om att tillföra lite socialdemokratisk politik till en relativt liberal budget, där man fått gå januaripartierna till mötes i stor utsträckning. Magdalena Andersson kallade budgeten historisk och det är den faktiskt i det här fallet: aldrig förr har så stora summor lagts på stimulanser och skattesänkningar för att klara ekonomin. Krisen gör det möjligt att avvika från det finanspolitiska ramverket som annars inte skulle tillåta sådant pengaregn över så många sektorer.

Sverige har, som finansministern påpekade råd med dessa satsningar eftersom våra finanser är goda. Att spara under goda tider känns aldrig lika relevant som under dåliga tider. Med en historiskt låg statsskuld på 35 procent har Sverige möjlighet att satsa historiskt höga summor utan att vi behöver svettas över det. Utan den vetskapen skulle de höga summorna oroa. Man kan driva lite med Magdalena Anderssons ilskna uttalanden om att ladorna var tomma efter regeringen Reinfeldts mandatperiod, vilket inte stämde på grund att det finanspolitiska ramverket inte tillåter det, nu när hon talar om de möjligheter som statens goda finanser har.

Satsningen som lades fram under måndagen handlade om ett jobbpaket med socialdemokratisk prägel. De högre ersättningsnivåerna i a-kassan ska vara kvar två år till och det ska även fortsatt vara lättare att kvalificera sig för ersättning. Det finns inget egenvärde i att ha många utsatta arbetslösa, så detta är en bra temporär lösning, särskilt med tanke på att det kommer att finnas betydligt färre jobb att få med en BNP-nedgång på 4.6, vilket är lågt i ett europeiskt sammanhang, men fortfarande ett stort bekymmer.

De stora summorna till kommuner och landsting är också kända sedan tidigare och handlar i mycket om att försöka beta av den vårdskuld som vid resursbrist hotar att orsaka mer hälsoproblem och fler dödsfall än covid-19. Satsningen på en bättre och bättre strukturerad äldrevård handlar inte bara om problem som krisen har orsakat, utan om att krisen belyste att svensk äldrevård var bristfällig och bland annat hög personalomsättning och lågt utbildad personal var ett problem.

De liberala framgångarna i höstbudgeten är hög utsträckning temporära: Centerpartiets hjärtefråga om sänkt arbetsgivaravgift för unga ska upphöra redan 2023 och man kan generellt sett oroa sig för om höstbudgeten innehåller för många temporära lösningar som inte skapar tillräcklig långsiktighet för att de olika aktörerna ska våga satsa. Även jobbskatteavdraget som ska gynna låg- och medelinkomsttagare är temporärt.

Förändringarna i pensionen är rimliga: det var en felberäkning att pensionärer fick betala mer i skatt än de som yrkesarbetar under de första fem jobbskatteavdragen och både skattesänkningen och höjningen av pensionen för de med lägst ersättning kan rättfärdigas av rena rättviseskäl: pensionerna har blivit så låga att det inte går att leva på dem för de allra fattigaste.

Trots att en nöjd Per Bolund fick presentera de gröna satsningarna är det egentligen inte nog. Större summor och mer radikala åtgärder krävs om Sverige ska klara miljömålen, men andra politikområden får gå före efter pandemin, vilket är både begripligt och tråkigt. Det är dock bra att man koncentrerar sig på transportsektorn, som tillhör de största utsläppsbovarna.

Det finns en hel del orosmoment: Sveriges arbetslöshet har inte minskat under regeringen Löfven och vi tillhör jumboligan i Europa. Frågan är om detta spretiga stimulanspaket är tillräckligt när man förutom de matchningsproblem man haft tidigare nu också får problem med att det finns för få jobb. Det blir inte heller särskilt roligt när det slutar regna pengar om två år och regeringen och januaripartierna får komma med försämringar inom sina respektive hjärtefrågor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Opinion

Dödsfallet som riskerar påverka presidentvalet

A memorial to late Supreme Court Justice Ruth Bader Ginsburg is displayed at Fenway Park before a baseball game between the Boston Red Sox and the New York Yankees, Saturday, Sept. 19, 2020, in Boston. (AP Photo/Michael Dwyer) MAMD101
Foto: Michael Dwyer
Opinion
Opinion

Risken är stor att Ruth Bader Ginsburgs sista vilja inte blir uppfylld. Ledamoten i USA:s högsta domstol avled i helgen och president Trump var snabb att meddela att hennes ersättare ska utses snabbt. Ruth Bader Ginsburgs önskan på dödsbädden var att valet av en ny domare skulle vänta till efter valet den 3 november.

Det sitter bara nio ledamöter i HD och de är valda på livstid. Därför säger många att valet av efterträdare till Ruth Bader Ginsburg är viktigare än valet av president, då denne bara väljs på fyra år.

Omvärlden borde inte bry sig om vilka personer ett annat land utser till sin högsta domstol, men när det handlar om USA är påverkan stor på landets politik och därmed på relationerna med andra länder. Donald Trump har hittills under sina snart fyra år fått möjligheten att utse två domare och hoppas förstås på en tredje. Då skulle det vara en konservativ majoritet i domstolen för många år framöver.

Valåret 2016 krävde republikanerna att Barack Obama skulle avvakta med utnämningen till efter valet, vilket också skedde. Nu har samma parti inga skrupler och vill inte alls ta hänsyn till att valet är om bara sex veckor. Republikanerna vill därför utse en ny domare snarast och risken är uppenbar att senaten, med republikansk majoritet, godkänner denna.

Ruth Bader Ginsburg var en liberal domare, som brann för jämställdhet och kvinnors rättigheter, delvis inspirerad av Sverige då hon tillbringade en sommar med ett forskningsprojekt i Lund 1962. Det vore en smärre katastrof om en sådan person blir ersatt av en domare från högerflanken. Hoppet står till mindre hårdföra republikanska senatorer, men det krävs att fyra av dem bryter partilinjen vid omröstningen i senaten.

Politiska strider i USA hamnar alltför ofta i HD och därför har ledamöternas politiska preferenser stor betydelse. Inte minst avgör HD vid diskussioner kring valresultat och det kan i år få extra stor betydelse, för hela världen. Trump en period till skulle få stora konsekvenser för världsordningen.

Opinion

Politikers ansvar för arbetsmiljön

Erlingson: ”Nakenbadande och berusade chefer är tydligen värt att förlåta.”
Foto: Sebastian Kahnert
Opinion
Opinion

En god arbetsmiljö är ett måste för att vara en god arbetsgivare. Ska man kunna locka kvalificerad arbetskraft krävs en modern syn på arbetsmiljö och på medarbetarna. Det krävs också en värdegrund som inte bara är vackra ord och att arbetsgivaren är uppmärksam på att snabbt rätta till de eventuella misstag eller felsteg som trots allt görs. Det här borde vara självklart och ett måste, inte minst i kommunala organisationer.

I Hörby kommun verkar det tyvärr inte vara självklarheter. Ett antal höga chefer har lämnat kommunen sedan valet, låt vara osagt om det har med den politiska ledningen att göra. SD leder tillsammans med M och SD:s Cecilia Bladh in Zito är kommunstyrelsens ordförande. Kommundirektören Lena Mårtensson Stenudd är relativt nyrekryterad efter att ha fått lämna motsvarande tjänst i Åstorps kommun. Arbetsmiljöfrågor förefaller inte vara hennes största intresseområde. Den slutsatsen kan man dra när hon viftar bort den senaste skandalen bland höga tjänstemän i kommunen. Nakenbadande och berusade chefer är tydligen värt att förlåta. Mårtensson Stenudd menar att man får göra vad man vill på sin fritid, men en konferens med jobbet är knappast fritid även om klockan passerat 17.

Kommundirektören säger att herrarna med det dåliga omdömet har bett om ursäkt, men det borde inte hindra henne från att agera. I stället fortsätter historien med att en upprörd medarbetare troligtvis blir varnad efter att denne protesterat inför kommunledningen genom att ha med sig en badring och en badboll. En varning i detta läge kan knappast vara rätt sätt att få en bra arbetsmiljö i en kommun, särskilt om medarbetare behandlas annorlunda än chefer.

Politiker i alla kommuner har ett ansvar för att lagar och regler följs. Om den högsta tjänstemannaledningen inte vill ta problem på allvar är det politikens uppgift att lyfta frågan. Det görs nu, men inte av den styrande ledningen utan av oppositionen. Ska Hörby och andra kommuner ha kompetenta medarbetare i fortsättningen kräver det ett helt annat engagemang.

Opinion

Heliumalligator

Opinion
Opinion

Ig Nobelpris-tilldelningen tillhör årets höjdpunkter. Priset delas ut till den konstigaste och roligaste forskningen, som enligt definitionen först ska leda till skratt och sedan till eftertanke. Lunds universitet får ännu ett pris, den här gången i ackustik. Forskaren Stephan Reber har tagit reda på hur en alligator som andas in helium låter. Syftet var att ta reda på om reptiler använder resonans och det visade sig i alligatorfallet att de gör det. Som bonus får man reda på att dinosaurer förmodligen använde resonans, eftersom alligatorer och fåglar är deras nu närmaste nu levande släktingar och båda dessa använder resonans.

”Fredspriset” lärde oss det här året mycket om varför det går så dåligt för människor i ett globalt perspektiv. Priset gick till indiska och pakistanska diplomater efter rapporter om hur de och andra offentliganställda har trakasserat varandra, bland annat genom att busringa på dörrklockor mitt i natten och springa därifrån innan någon öppnar. Inte så konstigt att vi inte klarar att förhandla fram klimatavtal och världsfred.

Ofta är det mer eller mindre förutsättningslös forskning som vinner Ig Nobelpriset. Det är på många sätt den viktigaste forskningen och inget att skratta åt, egentligen. Här kan man både få skratta och tänka, vilket är den bästa av båda världar. Grattis Lunds universitet till ännu ett pris som är väl värt att vinna. Grattis också till falsettalligatorns starka insats.

NÄSTA ARTIKEL