Jane Harper. Foto: Katsnap Photography
Tana French. Foto: Jessica Ryan
Simone St. James. Foto: Adam Hunter

Familjehemligheter och gamla herrgårdar

Deckarspalten Så är det dags för sista deckarspalten för i år som blir lite av en uppsamlingsspalt för bra böcker som jag inte hunnit med att skriva om än.

Och vi börjar naturligtvis med Jane Harpers En förlorad man (Forum) som välförtjänt utsågs till årets bästa översatta kriminalroman av oss i Svenska Deckarakdemin. Det här är Harpers tredje kriminalroman och utan tvekan den bästa, även om debuten Hetta (2017) tillhörde det årets bästa deckarläsningar.
I En förlorad man är det också hett, olidligt hett. Det är dock ett normaltillstånd i de isolerade vildmarksdelar av Queensland som boken utspelas i. Här finns stora vidsträckta områden där solen gassar obarmhärtigt och det kan vara livsfarligt att lämna sin bil utan vatten ens för en kort stund. Det verkar dock vara vad Cameron Bright har gjort. Han hittas bränd, uttorkad och död invid en mytomspunnen boskapsskötargrav mitt ute i det öppna landskapet, långt från sin bil. Det är hans två bröder, Nathan och Bub, som hittar honom,
Camerons oförklarliga död påverkar hela familjen starkt. Samtidigt som årets julfirande närmar sig avslöjas gamla familjehemligheter och skadade relationer får sina förklaringar.
En förlorad man handlar om de undangömda familjebrotten och om missriktad lojalitet och Harper fångar så mästerligt det ödsliga och farliga landskapet och människornas utsatthet och behov av varandra och vad ensamhet men också isolering inom familjen kan göra. Berättartempot är återhållet men spänningen vibrerar starkt under ytan. Måsteläsning! Tana French löst sammanhållna serie om Dublins mordrotel, som inleddes med mästerliga debuten Till skogs (2008), är en deckarvärld jag alltid längtar tillbaka till. Hennes senaste bok Det svarta trädet (Modernista) är dock en helt fristående historia och också något helt annat än hennes tidigare böcker även när det gäller form, språk och innehåll. Det här är en bred spänningsroman som på många sätt påminner om Donna Tartt i det där nostalgiska tillbakablickandet på ungdom och vänskap som visar sig dölja helt andra saker än nostalgi under ytan.
Huvudperson i Det svarta trädet är Toby Henessey, en livsglad ung man som verkar ha allt – bra jobb, pengar, den perfekta flickvännen och gott om vänner. När han efter en blöt kväll på puben drabbas av inbrott hemma och blir svårt misshandlad förändas allt. Förutom de fysiska skadorna som bland annat resulterar i minnesproblem tappar han mycket av sin livslust. För att återhämta sig, och för att stötta en gammal släkting som blivit svårt sjuk, flyttar han och flickvännen Melissa in i det ståtliga men något luggslitna släkthuset Ivy House och allt tycks vända till det bättre. Tills en människoskalle hittas i ett träd i husets gamla trädgård …
Precis som hos Harper handlar det om mörka familjehemligheter och den springande frågan är vem man egentligen kan lita på? Tobys minnesproblem gör att han inte ens litar på sig själv.
Det svarta trädet är på många sätt en fängslande spänningsroman att försjunka djupt i men samtidigt blir den stundtals väl långsam och omständig. Sammanfattningsvis är det roligt att French provar något nytt men jag längtar ändå tillbaka till Dublinpolisernas värld.

Kanadensiska Simone St. James är en ny bekantskap för mig men en väldigt tilltalande sådan. Hennes De trasiga flickorna (Prinzt) är en ruggig mordgåta som balanserar fint mellan skräck och kriminalroman.
Handlingen pendlar mellan 1950 och 2014 och centrum för bägge tidsperioderna är den gamla, slitna herrgården Idlewill Hall i Vermont. På 50-talet är den en internatskola för besvärliga och oönskade flickor och vi följer fyra rumskamrater som delar vardag och sina tuffa uppväxthistorier med varandra. När en av dem försvinner blir historierna som berättas om herrgårdsspöket Mary Hand kusligare än någonsin.
2014 möter vi journalisten Fiona Sheridan vars liv förändrades för alltid när hennes syster mördades på Idlewill Halls ägor för tjugo år sedan. När en gammal kropp hittas i en brunn börjar Fiona tvivla på att systerns mördare verkligen är den man som är dömd för brottet. Tillsammans med sin pojkvän, som är polis, börjar, hon nysta i gamla brott med koppling till Idlewill Hall. Och i historien om Mary Hand förstås.
De trasiga flickorna är kuslig sträckläsning som passar perfekt en mörk och regnig decemberkväll.