Malmö

Vansinnesfärd genom Slottsstaden slutade i krock

Polis på plats vid en personbil som kraschat in i ett räcke.Bilden är en genrebild och har inget med artikelns innehåll att göra.Foto: Johan Nilsson / TT
Artikel Malmö Istället för att stanna på polisens uppmaning tryckte 20-åringen gasen i botten och en vårdslös biljakt genom Slottsstaden i Malmö tog vid natten till söndag.

Sent natten mellan lördag och söndag, vid klockan halv tre. En polispatrull cirkulerar i Slottsstaden när de får syn på ett fordon de tycker framförs vingligt.

De beslutar att stanna fordonet för att kontrollera föraren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Hörby

Årsredovisningen godkändes trots protester

Kommunfullmäktige i Hörby har godkänt årsredovisningen för 2019, men först efter högljudda protester från oppositionen.
Fotograf: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY Efter många om och men – och trots invändningar från oppositionen – beslöt kommunfullmäktige på måndagskvällen att godkänna årsredovisningen för Hörby kommun för 2019.

På mötet i april fick oppositionen igenom en återremiss. Men på fullmäktige i måndags kväll godkändes årsredovisningen slutligen - efter votering som slutade 24-17.

SD, M, SPI och KD gjorde gemensam sak i voteringen.

Partierna i oppositionen markerade i debatten ånyo sitt missnöje med förordet i årsredovisningen, där kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD) kritiserar kommunens förra styre i skarpa ordalag och hur de skötte ekonomin.

– Denna skrivning tar priset i att misskreditera andra. Det handlar bara om att skylla ifrån sig och att höja sig själv till skyarna, sade Tommy Hall (S).

Flera av talarna var irriterade på att SD-M-styret vägrade lyssna på deras argument och korrigera texten i förordet.

När årsredovisningen hade godkänts beviljades alla ledamöter i nämnder och styrelser ansvarsfrihet för det gångna året av kommunfullmäktige.

Kultur och nöje

Stort varsel drabbar statliga museer

Coronapandemin har slagit hårt mot Vasamuseet. Nu varslas personal. Arkivbild.
Coronapandemin har slagit hårt mot Vasamuseet. Nu varslas personal. Arkivbild.
Fotograf: Ali Lorestani/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringens krisstöd räckte inte – nu varslar Statens maritima och transporthistoriska museer, där det intäktsfinansierade Vasamuseet ingår.
– Vi skulle ha varit på väg in i en högsäsong med många besökare som vi nu tappar, säger stabschefen Jenny Lind.

Vasamuseet är ett av de museer som fick ta del av det krisstöd på totalt 319 miljoner kronor som offentliggjordes i början av maj.

Men resurstillskottet har inte löst alla problem och nu varslar Statens maritima och transporthistoriska museer om uppsägning av 69 anställda. För närvarande har myndigheten omkring 270 tjänster.

– Vi har lagt ett varsel på 69 tjänster för hela myndigheten och är inne i förhandlingar med facken. Vi vet inte i dagsläget exakt vilka eller hur många som kommer att behöva sägas upp, säger Jenny Lind, stabschef.

Hon går på måndag in som biträdande chef för Vasamuseet när nuvarande chefen Lisa Månsson slutar sin tjänst.

– Det är en av sparåtgärderna, att vi inte tillsätter några vakanser. Oavsett storlek på stödet från regeringen kommer vi att behöva vi anpassa oss efter den värld vi lever i. Vasamuseet har 1,5 miljoner besökare om året och 85 procent av dem är utländska turister. Det kommer förmodligen att se annorlunda ut de kommande åren, säger Jenny Lind.

Varslet kommer att slå mot samtliga av myndighetens museer. I Statens Maritima och Transporthistoriska museer ingår förutom Vasamuseet även Sjöhistoriska museet i Stockholm, Järnvägsmuseet i Gävle samt Marinmuseum i Karlskrona.

FAKTA

Fakta: Regeringens krisstöd

Den 8 maj offentliggjordes ett tillfälligt stöd på 319 miljoner kronor, på förslag av regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, som berörde Skansen, Nordiska museet, Dramaten, Vasamuseet, Operan och andra statligt finansierade kulturinstitutioner.

Syftet är att hjälpa de berörda institutionerna att överleva krisen och säkerställa att kulturliv och kulturarv fortsatt kan bevaras, utvecklas och vara tillgängligt när verksamheterna åter öppnas.

Inrikes

Man i 25-årsåldern skjuten i Falköping

En man har skjutits i Falköping. Arkivbild.
En man har skjutits i Falköping. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 25-årsåldern har skjutits i Falköping, skriver polisen på sin hemsida

Mannen uppges vara skottskadad men vid liv. Polisen har inte uppgifter om att några andra personer har skadats i samband med händelsen.

Platsen har spärrats av för teknisk undersökning. Polisen har inlett en förundersökning om mordförsök.

hänvisar till uppgifter om att minst två personer har gripits, men polisen vill inte bekräfta gripandena.

Sport

För mycket fritid - då blev det en handbollspodd

Montage med ansikten: Emme Adebo, Johan Zanotti, Bjarne Persson.
Killarna bakom nya HandbollsPodden.
Fotograf: Montage: Johan Zanotti
Sport
handboll Tre stora skånska handbollsprofiler fick tid över på grund av coronapandemin. Då slog de sina kloka huvuden ihop och skapade en handbollspodd - som redan är en succé.

De senaste veckorna har den varit en snackis på sociala medier - handbollspodden som skapats av profilerna Emme Adebo, Bjarne Persson och Johan Zanotti. Tre stora skånska handbollsprofiler som känt varandra länge och nu bestämt sig för att göra något konstruktivt av den extra fritid som cornoapandemin orsakat.

– Jag har ju annars haft helgerna fulla som handbollsförälder och just nu är det inte så mycket med det. Och Zanotti har ju tagit en paus från tränarkarriären. Jag och Bjarne [Persson] jobbar ihop och Bjarne och Zanotti är barndomsvänner. Vi tre hade en Teams-fest framför datorn i början av coronan och kom fram till att vi måste göra något av vår extra fritid, berättar Emme Adebo.

Zanotti och Axnér grubblar på ett beslut vid sidlinjen i en matchsituation.
Johan Zanotti när det begav sig i Lugi som tränare tillsammans med Tomas Axnér.
Fotograf: Claes Hall

De bestämde sig för att göra något roligt för att dels skapa energi i vardagen, minska lite på stressen på jobbet (Emme och Bjarne var mitt uppe i en omorganisation på Skånes handbollsförbund) och få utlopp för sin passion för handbollen mitt i all coronadysterhet.

– Vi bestämde oss för att dra igång en podd som ett hobbyprojekt, inga sponsorer och inga tankar på att podden skulle generera några kommersiella intäkter. Vi ville också experimentera lite med formerna och hitta på något som skulle sticka ut lite, förklarar Emme.

Han påpekar också att de varken är - eller tar hjälp av - proffs inom poddvärlden.

– Vi har ingen proffsutrustning eller så och vi sitter inte i någon studio, utan pratar med varandra och våra gäster på nätet. Men vi tar hjälp av en gratistjänst som heter anchor.fm som erbjuder en del verktyg och vi tycker ändå att det låter ganska bra.

Resultatet blev ”HandbollsPodden som låter alla prata till punkt”. Med en varning för att man nog behöver förstå skånska om man vill ha något ut av att lyssna...

– Vi bestämde oss för att hitta gäster som inte brukar dyka upp i de här sammanhangen så ofta annars och som vi kände kunde ha en del kul att erbjuda lyssnarna. Och sedan ville vi vara noga med att inte snuttifiera utan låta folk prata till punkt. Ibland lägger vi in lite tystnad med flit, för att locka gästerna att lägga ut texten. Det har fungerat bra, ler Emme.

Närbild Emme Adebo i Lugitröja.
Emme Adebo när det begav sig i Lugi.
Fotograf: arkivbild

Podden handlar inte bara om elithandboll eller ens seniorhandboll utan också mycket om föreningsutveckling och perspektiv på barn- och ungdomar.

– Det kanske är lite av en arbetsskada hos mig, men jag är ju väldigt engagerad i föreningsperspektivet. Det kanske kan bli lite nördigt emellanåt men på kuppen hoppas vi på att kunna bidra med lite utbildning där vi som är lite rutinerade liksom våra gäster bidrar med vår kunskap.

Vi blev smått chockade över siffrorna.

– Samtidigt är det ju väldigt utvecklande för oss själva, förklarar Emme.

Hittills har trion spelat in och publicerat två färdiga avsnitt, med Rustan Lundbäck och Ulf Schefvert som gäster.

– De bara babblade på och vi tyckte att det blev jättebra. Vi hade inga mål eller förväntningar på antal nerladdningar men har blivit smått chockade över siffrorna efter de två första avsnitten. Det har varit ett extremt intresse.

I början av nästa vecka är det dags för tredje avsnittet. Trion bakom handbollspodden har bestämt sig för ett nytt avsnitt varje vecka, vilket inte är helt vanligt i poddvärlden. Men än så länge är gästen hemlig.

Bjarne Persson i EIK-tröja i en matchsituation.
Bjarne Persson när han var tränare för Team Eslövs damlag.
Fotograf: Claes Hall

– Vi lägger ut lite ledtrådar på poddens sociala medier. Vi finns på Twitter, Facebook och Instagram. Redan nu har vi lagt ut den första ledtråden. Det är kul att låta folk gissa lite. Här är en ledtråd: Det handlar om en före detta förbundskapten.

Det fjärde avsnittet kan komma att bli utan någon gäst.

– Tanken är att emellanåt lägga in ett avsnitt där vi tre, Bjarne, Johan och jag, analyserar tidigare samtal och låter våra egna åsikter komma fram lite mer än när vi har gäster, berättar Emme.

Hur länge deras podd kommer att leva har de ingen aning om och de är medvetna om att det kommer att blå snålare med tid när coronakrisen klingar av och livet återgår till det normala.

– Vi får helt enkelt se. Vi har inte lovat något och har inga sponsorer eller avtal att förhålla oss till. Vi håller på så länge vi tycker att det är kul och vi känner att vi har tid. Men vi har verkligen fått en grym start med massvis av positiv feedback.

FAKTA

Profilerna bakom Handbollspodden

Emme Adebo, 47

Utvecklingsansvarig på Skånes handbollsförbund

Tidigare sportchef Lugi handboll

29 år som ungdomsledare

Bjarne Persson, 46

Verksamhetschef Skånes handbollsförbund

Moderklubb: Kävlinge HK, har spelat i H43 Lund

Ledare/tränare i bland annat Team Eslöv och Lödde Vikings.

Johan Zanotti, 48

Moderklubb Kävlinge HK

Tränarkarriär: IFK Trelleborg, Lugi, svensk u-landslagstränare, Runar Sandefjord (Norge), förbundskapten norska U21-landslaget, Team Sydhavsöarna.

Utrikes

Skolöppning gav inte ökad spridning i Danmark

Förskolebarn med fröknar på promenad. Arkivbild.
Förskolebarn med fröknar på promenad. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Utrikes
Utrikes

Beslutet att låta barn i Danmark återgå till sina skolor och förskolor har inte lett till en ökad virusspridning, enligt smittskyddsorganet Statens serum institut (SSI). Samma bedömning gör motsvarande myndigheter i Finland och läget där.

– Man kan inte se några negativa effekter av återöppningen av skolor, säger Peter Andersen vid SSI.

Slutsatsen bygger på analys av data från fem veckor sedan Danmark tillät barn mellan två och tolv år att återgå till förskolor och skolor den 15 april, efter en månads stängning.

I Finland har man inte heller funnit några bevis för att coronaviruset spridits snabbare sedan skolor och förskolor började öppnas på nytt i mitten av maj.

– Det har inte gått så lång tid ännu, men än så länge finns inga sådana bevis, säger Mika Salminen, hälsosäkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Därför ska du investera i ett trygghetslarm

Minifinder.se Trygghetslarm är en produkt som blir allt vanligare på marknaderna världen över, inte minst i de länder där antalet äldre ökar och där det finns en stor oro för personliga intrång eller övergrepp. Med tanke på att ett trygghetslarm är ett slags individuellt larm som fästs på en viss person kan man med ett sådant få akut hjälp vid behov, till exempel om du ramlat. Alla kan få nytta av att investera i ett trygghetslarm för en säkrare vardag!

Vad är ett trygghetslarm?

Ett trygghetslarm är en säkerhetsprodukt som har utvecklats för att människor i olika åldrar ska ges möjligheten att skapa en tryggare vardag. Trygghetslarm är en typ av individuellt larm som är kopplat till en viss användare, och som i sin tur är kopplat till en larmcentral eller trygghetsjour.

Tanken med produkten är att de som känner sig vara i en riskzon, till exempel äldre eller de som bor i ordinära boenden, ska ges möjligheten att direkt kunna larma vid akuta ärenden. Det kan vara allt från att en äldre person har ramlat till att en utsatt person blivit utsatt för ett personligt intrång. Konceptet bygger på att användaren ska få en tryggare vardag med hjälp av det individuella larmet!

Trygghetslarm blir allt vanligare

Det är ett faktum att både tillverkning och användning av trygghetslarm blir allt vanligare, och att exempelvis många äldreboenden inkluderar de smarta säkerhetsprodukterna i sitt system för de äldre.

Trots ett större intresse för trygghetslarmen i sig så är det många kommuner och landsting som upplever att framförallt deras äldre och de olika äldreboendena inte får tillräckligt med hjälp när det kommer till just socialtjänstinsatser och olika hjälpmedel, där insatsen för trygghetslarm minskat.

De individuella larmen har tagit sig in på de olika marknaderna och har även fått ett någorlunda uppskjut inom de olika sociala tjänsterna, men det är ändå inte tillräckligt för att alla ska kunna få den hjälp de behöver utefter sina specifika behov.

Larmen skapar en tryggare vardag

Den påtagligt minskade användning av trygghetslarm inom bland annat äldrevården har gett starka effekter på såväl de arbetande som de äldre, som faktiskt är de som blir lidande av den bristfälliga insatsen. Med tanke på att trygghetslarmen i de allra flesta fall är uppkopplade till en operatör finns det också risker för att de slutar fungerar vid avbrott.

Framförallt de äldre människorna känner sig i många fall otroligt beroende av sina trygghetslarm, och i och med att de vänjer sig vid det faktum att de alltid bär med sig sitt trygga larm precis intill sig så kan ett icke fungerande larm vara riktigt läskigt. Ett avbrott kan därmed göra att de äldre blir ängsliga, och även vårdpersonalen får större orosmoment då de äldre inte har samma tillgång till att kunna larma direkt.

Underlättar för vårdpersonal

Ett trygghetslarm kan verkligen skapa en tryggare vardag, och motsatsen gäller då om de inte fungerar eller ens existerar från första början. Inte bara kan ett trygghetslarm skapa en tryggare och säkrare vardag för speciellt utsatta personer, utan de möjliggör också att patienter kan få bästa möjliga vård i tid.

I och med att trygghetslarmen möjliggör för vårdpersonal och andra arbetande inom socialtjänsten att hålla betydligt bättre koll på sina patienter, däribland äldreboenden inräknat, kan denna säkra uppfinning också bidra till förbättrad vård. Trygghetslarm kan lösa många problem och öppna nya dörrar för att öka kvalitén på vårdsektorn.

En trygg framtid med trygghetslarm

Med andra ord kan vi sammanfatta det som att trygghetslarm är en riktigt smart lösning som kan skapa en tryggare och säkrare vardag för alla människor som är i behov av lite extra uppsikt och omsorg. Så länge personen själv kan kontrollera det och har möjligheten att larma vid akuta ärenden kan det underlätta väldigt.

Trygghetslarm kan användas av alla som har ett behov av det, inte minst för att lösa många problem inom vården. Kanske är det nyckeln till en tryggare framtid, och framförallt en möjlig nyckel till att framtidens sjukvård ska kunna bli så mycket bättre på alla olika sätt!

Inrikes

Polis får ökad rätt till kroppsvisitation

Inrikesminister Mikael Damberg (S). Arkivbild.
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Polisen ska ha rätt att kroppsvisitera personer som tagits in till förhör.
Syftet är att öka polisens säkerhet.

– Det har funnits en juridisk osäkerhet kring huruvida man kan göra visitationer efter vapen till exempel, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Gripna personer får kroppsvisiteras. Däremot har det varit osäkert om de som tas in till förhör till ett polishus får kroppsvisiteras.

I en lagrådsremiss klargör regeringen den rätten till kroppsvistering, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl för att söka efter vapen och andra farliga föremål.

– Det handlar om säkerheten för de som jobbar där, säger Damberg.

Lagrådsremissen föreslår också att även civilanställd personal hos polisen ska kunna ges kvalificerad skyddsidentitet. Det kan bli aktuellt till exempel om en civilanställd är med och arbetar med känsliga utredningar och riskerar att utsättas för hot.

Lagrådsremissen föreslår också att Säpo i större utsträckning än i dag ska kunna inhämta uppgifter om enskilda från hälso- och sjukvården som behövs för Säpos personskyddsarbete.

Ändringarna i polislagen, lagen om kvalificerad skyddsidentitet respektive patientsäkerhetslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Peter Wallberg/TT

Sport

Uppgifter: PL återupptas 17 juli

Manchester City-spelarna kan snart vara tillbaka på fotbollsplanen. Arkivbild.
Manchester City-spelarna kan snart vara tillbaka på fotbollsplanen. Arkivbild.
Fotograf: Dave Thompson/AP/TT
Sport
Sport

Under Premier League-klubbarnas möte under torsdagen kom man bland annat fram till att ligan ska dra i gång igen den 17 juni med två matcher, skriver The Telegraph. Det är Manchester City och Arsenal samt Aston Villa–Sheffield United, som alla spelat en omgång mindre än resten av lagen, som ska spelas då.

Därefter, den 19-20 juni följer en full omgång, enligt tidningen.

Under mötet ska klubbarna även diskutera frågan om upp- eller nedflyttning samt tv-pengarna.

Malmö

Två skolor blir en

Malmö
KLAGSHAMN Klagshamnsskolan och Strandskolan i Malmö slås ihop till en skola. Det gemensamma namnet blir Klagshamnsskolan.

– Det här handlar mest om formalia, eleverna kommer inte att märka någon förändring bortsett från det nya, gemensamma namnet, säger utbildningschef Fahrudin Zejnic i Malmö.

Han menar att det handlar om en praktisk lösning för att underlätta för skola. Redan i dag upplevs Strandskolan, som är en 2-9 skola, och Klagshamnsskolan, som är en F-1 skola, som en och samma skola. Avståndet mellan byggnaderna är inte så stort och inga farliga vägar måste korsas för att ta sig mellan byggnaderna.

Mycket samarbete

Skolorna har samma rektor och mycket samarbete. Personal rör sig mellan skolorna och vissa elever tillhörande Klagshamnsskolan har sin undervisning i lokaler på Strandskolan. Båda skolorna har fritidshemsverksamhet i vilken elever från båda skolorna deltar. Men eftersom det i dag är två skolenheter måste allting göras dubbelt.

– Det blir två budgetar, två veckobrev, dubbelt av allt, säger Fahrudin Zejnic.

Detta kommer att förenklas i och med sammanslagningen. Även för vårdnadshavare och elever blir det enklare eftersom eleverna sen inte behöver flyttas i elevsystem och inloggningsuppgifter inte behöver ändras utan följer med från förskoleklass till och med årskurs 9 om inte eleven byter skola.

Lokalmässigt kommer alla lokaler att användas på både Klagshamnsskolan och Strandskolan.

NÄSTA ARTIKEL