KRÖNIKA: Ett sagsolut som lär få ett evigt liv

Det är nästan bara i idrottens fantastiska värld vi får uppleva sådana helt osannolika, direkt magiska, sagoslut i verkliga livet, som det på Stadion den här novemberkvällen.
Man skulle kunna tro att det var regisserat. Men det var det förstås inte, det fanns ett lag på andra sidan fotbollsplanen som absolut inte ville att det skulle sluta som det gjorde.
4-3 till Malmö FF mot Dynamo Kiev.
Det avgörande målet av mannen, myten, legenden – Markus Rosenberg. Som gjorde sin absolut sista hemmamatch för MFF.

Jag gissar att inte ett öga var torrt någonstans i Malmö. Jag vet dessutom att det jublades över hela Sverige, även bland Hammarbyfans, gnagare och andra som normalt sett är arga konkurrenter till di blåe. Jag har sett det i liverapporteringar och sociala medier.
Några bekanta, inbitna stockholmare med känslor för diverse lokala lag i Allsvenskan (de har flera att välja på där uppe), skrev att de stod upp i soffan och skrek rakt ut, så att hundar sprang och gömde sig och sovande familjemedlemmar blev förbannade, när SuperMackan gjorde 4-3 i den sjätte stopptidsminuten.

Det finns händelser inom idrotten som går utöver klubbtillhörighet och inskränkt supporterskap.
Markus Rosenbergs hjäteavslut var en sådan.
En rätt stor del av Sverige gjorde vågen.
Det är det bästa med idrotten. I dess allra bästa stunder kan den skapa en fantastisk samhörighet över de allra flesta gränser.
Det tog en stund för mig att samla tankarna för att skriva den här spalten. Så är det bara, det som hände på Stadion den här kvällen var så starkt att det behövde smältas.

Markus Rosenberg var redan en hjälte, en av de allra största, i Malmö FF:s historia, innan han gick ut för att spela mot Dynamo Kiev.
Sedan fick kan det häftigaste, mest känslomässiga och estetiskt tilltalande tifo en fortfarande aktiv spelare någonsin fått.
Och till slut tackade han med att skapa ett minne som för alltid kommer att leva kvar i Malmöbornas minnen, som ett evigt vykort.
En frusen sekund av tiden när ”Rosi” omfamnades av vad som kändes som hela ståplatssektionen efter 4-3.

Det han gjort för Malmö FF kan inte överskattas. Han kom hem, hjälpte klubben att vinna SM-guld och komma ut i Europa, hjälpte till att vinna stora matcher mot stora lag, var med om skriva historia när MFF tog sig till sextondelsfinal i Europa League.
Nu har han dessutom gett sig själv och alla Malmöbor och MFF-fans det bästa och vackraste slut en stor idrottsman kan drömma om på sin hemmaplan.
Egentligen vill jag inte tänka på den sista gruppspelsmatchen i Europa League, mot FC Köpenhamn i Parken. Det känns nästan som om det borde vara slut nu, säsongen borde få sluta så här.

Men livet går förstås vidare, Europa League fortsätter, MFF måste vinna en match till för att gå vidare. Och Markus Rosenberg har en enda match kvar i sin spelarkarriär.
Han kan avrunda alltihop med att hjälpa sin klubb till ännu en sextondelsfinal.
Det är väl snudd på hybris att hoppas på att det blir så, men det är alltså fullt möjligt att slutet kan bli ännu lite häftigare, att ”Mackan” får stänga dörren efter att ha varit med om att besegra MFF:s kanske allra största rival på bortaplan.
Ingenting känns omöjligt när Rosenberg leder sitt lag ut på en fotbollsplan.
Men oavsett hur det går kommer den här torsdagskvällen i ett höstruggigt Malmö att glittra för alltid som en väldigt speciell stjärna på det blå himlavalvet.

Sportresultat

Sport i dag