Kultur

Dags för Communitybiennal

Jonas Jarl, Tanja Mangalanayagam, Peder Nilsson och Johanna Arderup beundrar affischerna som tagits fram till Malmö Communitybiennal.Foto: Gunilla Wedding
Artikel Kultur och Nöje Vad är communitykultur och vem är scenkonsten egentligen till för? Det är frågor som står i centrum när Malmös första communitybiennal anordnas umed start på fredag 22 november.

I det lilla kaféet på Barnens scen i Malmö har Jonas Jarl och Johanna Arderup från Södra Communityteater. Tanja Mangalanayagam och Peder Nilsson från Skånes dansteater och Johan Söderberg från Barnens scen samlats för möte.

De är alla engagerade i Malmö Communitybiennal som arrangeras 22 till 24 november. På fyra scener – Barnens scen, ABF, Rörelsernas museum och Teaterhögskolan – erbjuds ett program med 25 olika programpunkter, alla gratis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Tele2 återinför extrautdelning

Tele2 redovisar kvartalsrapport. Arkivbild.
Tele2 redovisar kvartalsrapport. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Mobiloperatören Tele2 har beslutat att återinföra tidigare förslag om extrautdelning om 3:50 kronor per aktie. Bolaget redovisar samtidigt ett resultat efter finansiella poster på 1,1 miljarder kronor, jämfört med 311 miljoner kronor andra kvartalet 2019.

Omsättningen för bolaget, som ingår i Stenbecksfären, uppgick till 6,65 miljarder kronor, jämfört med 6,7 miljarder kronor ett år tidigare.

Ekonomi

Svensken handlade mycket mer mat i juni

Dagligvaruhandelns ökning fortsatte i juni. Arkivbild.
Dagligvaruhandelns ökning fortsatte i juni. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad
Ekonomi
Ekonomi

Mat, mat, och ännu mer mat i coronatid. Svensk dagligvaruhandel ökade med 9,3 procent i juni i år, jämfört med samma månad i fjol, visar Dagligvaruindex från Svensk Dagligvaruhandel.

Vi har handlat både i fysiska butiker, som ökade försäljningen med 6,4 procent, och på nätet. Ökningen för näthandeln i juni blev 135,3 procent.

"Den kraftiga försäljningsutvecklingen som vi noterat under våren fortsätter även in i sommaren och beror säkerligen på att många semestrar på hemmaplan och lagar mer mat i hemmen", skriver Karin Brynell vd Svensk Dagligvaruhandel, i ett pressmeddelande.

Ekonomi

Handelsbanken klår förväntningarna

Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Handelsbanken redovisar ett oväntat starkt resultat för årets andra kvartal, även om vinsten faller. Trots coronakrisen var kreditförlusterna de lägsta på många år.

Kreditförlusterna blev 97 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 435 miljoner ett år tidigare. Och de var betydligt lägre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med att banken skulle sätta av drygt en miljard kronor för att täcka reella och framtida kreditförluster.

Handelsbankens resultat före kreditförluster sjönk till 5 151 miljoner kronor för årets andra kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 5 780 miljoner kronor under motsvarande period i fjol.

Även nettoresultatet för kvartalet, som föll till 3 959 miljoner kronor, var bättre än väntat. Analytiker hade räknat med att det skulle landa på cirka 3 340 miljoner kronor enligt en sammanställning av prognoser från Refinitiv.

Intäkterna sjönk totalt med 5 procent till 10 625 miljoner kronor, från 11 284 miljoner ett år tidigare. Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor, föll till 7 622 miljoner från 8 064 miljoner. Provisionsnettot, alltså vad banken drar in på avgifter, sjönk till 2 530 miljoner från 2 695 miljoner.

"Den kraftiga utlåningsökningen till företagskunder som banken mötte i mars, fortsatte i början av andra kvartalet. Under senare delen av kvartalet avtog gradvis behovet av ny upplåning hos kundföretagen", skriver Handelsbanken.

"Under kvartalet fortsatte såväl hushållsutlåning som inlåning från hushåll och företag att växa stabilt", fortsätter banken i sin delårsrapport.

Lägre ränteläge påverkade samtidigt verksamheten i Norge och Storbritannien, enligt Handelsbanken.

"Den omedelbara effekten var att räntenettot från inlåning i dessa marknader minskade med cirka 170 miljoner kronor under kvartalet. I ett något längre perspektiv innebär en miljö med låga räntor sannolikt positiva effekter för hushåll och företag i Norge och Storbritannien samt sannolikt även för banken"

Kultur och nöje

Inget mer "Kidding" för Jim Carrey

Jim Carrey har spelat barnprogramledaren Mr. Pickles i TV-serien 'Kidding' i två säsonger, men nu läggs serien ned. Arkivbild.
Jim Carrey har spelat barnprogramledaren Mr. Pickles i TV-serien "Kidding" i två säsonger, men nu läggs serien ned. Arkivbild.
Foto: Richard Shotwell/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

TV-serien "Kidding", med Jim Carrey i huvudrollen, läggs ned efter två säsonger. I Sverige har serien gått att se på HBO Nordic.

"Kidding" kretsar kring den älskade barnprogramledaren Mr. Pickles, som tvingas hantera kris efter kris när hans privatliv brakar samman. Den mörka komedin är det andra samarbetet mellan Jim Carrey och producenten Michel Gondry, som tidigare arbetat tillsammans med filmen "Eternal sunshine of the spotless mind".

"Vi är väldigt stolta över att ha sänt den här fantasifulla, kritikerhyllade och givande serien", skriver tv-bolaget Showtime, som sänt serien i USA, i ett uttalande.

Inrikes

Så säkra är sommarens väderprognoser

Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes Väderprognosen visar sol, men så fort du lagt ut handduken på stranden så öppnar sig himlen. Känns det bekant? Det finns flera förklaringar till att väderprognoserna inte alltid stämmer.

Ett lågtryck har parkerat ovanför Sverige och sommarvädret lyser med sin frånvaro. Det ostadiga vädret gör det svårt för meteorologerna att förutspå hur vädret kommer att se ut i detalj.

– Just på sommaren är det ofta regnskurarna som spelar oss ett spratt då det är svårt att veta exakt var de hamnar, säger Emelie Karlsson, meteorolog på SMHI.

Stora lokala skillnader gör att övergripande väderprognoser kan stämma, även om det inte känns så för individen.

– Det kan vara så att du får en kraftig skur medan det hos grannen inte regnar alls. På väldigt små avstånd kan det skilja väldigt mycket.

Även temperaturer kan skilja sig åt, men det är främst på vintern som de stora skillnaderna uppstår.

– Det kan skilja 20 grader på en mil i extremfallet, när det är riktigt kallt.

En annan viktig aspekt är tiden. Ju längre fram i tiden, desto osäkrare prognos.

– Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer får man gå på den stora trenden. Trenden kan vara säker även om detaljprognosen inte är det. Man kan säga att det blir varmare eller mer regnigt nästa vecka, men man kan inte säga att på torsdag kommer det regna.

Emelie Karlsson tror att de flesta vet att vädret kan variera, även om man inte alltid vill låtsas om att regnet kan komma och förstöra utemiddagen eller kvällsbadet. Men det är också viktigt att all information når fram.

– Det är viktigt att det kommuniceras på ett bra sätt så att användaren förstår innebörden och också i viss mån osäkerheterna som finns, säger Emelie Karlsson.

Jennifer Berg Eidebo/TT

FAKTA

Fakta: Så görs väderprognoser

På SMHI startar en prognos med nutiden. Hur är utgångsläget? Det som samlas in är saker som lufttryck, vind, temperatur, fuktighet och moln. Observationer tas in från bland annat fartyg, väderballonger och satelliter.

När all data är ihopsamlad sammanställs den i superdatorer. Sedan görs beräkningar med hjälp av olika prognosmodeller som kan skapa prognoser upp till tio dygn fram i tiden. Regionala modeller kan göras två till tre dagar framåt och kan visa mer detaljer.

När all data är färdig ska prognosen finslipas för att bli begriplig och presenteras för allmänheten. Detta görs delvis av datorer och delvis av meteorologer.

Källa: SMHI

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Malmö

Tebluffare fick väntat besök

En televerans på väg till företagaren stoppades i tullen och returnerades till Ryssland.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Malmö
Malmö En företagare i Malmö som importerar teer från Ryssland fick förhandsanmält besök av miljöförvaltningen som konstaterade en rad brister. Bland annat marknadsförs teerna med ovederhäftiga hälsopåståenden.

En del av örtteerna innehöll ingredienser som klassas som läkemedel i Sverige, eftersom de förekommer i växtbaserade läkemedel. Bland annat innehöll teerna mjölktistel och röd solhatt.

Ett parti med te stoppades därför i tullen och returnerades till Ryssland. Trots att teimportören påstod att några av teerna var rika på jod och antioxidanter, visste hon inte hur mycket jod som fanns i teerna. Hon kunde heller inte redogöra för vilka mängder av ingredienser som fanns i de teer som innehöll läkemedel.

”Nyttiga egenskaper”

Vissa av teerna uppgavs också innehålla ”hög grad av nyttiga egenskaper”. Bland annat sades de lindra muskeltrötthet, hjälpa mot depression, skona stress, stärka immunförsvaret, rensa kroppen på toxiner, normalisera dygnsrytm och sömn samt hjälpa till med matsmältningen.

”Detta klassas som ospecifika hälsopåståenden och följs ej av godkända hälsopåståenden” konstaterar miljöförvaltningen och påpekar dessutom att ”hjälpa mot depression” kan klassas som ett medicinskt hälsopåstående.

Enligt lagen måste hälsopåståenden vara godkända och förtecknade av EU-kommissionen. Samtidigt får livsmedelsinformation inte vara vilseledande och får heller inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper, enligt miljöförvaltningens rapport.

Uppföljning att vänta

Under kontrollen stängde företagaren frivilligt ner försäljningen av en del av teerna, de som innehöll läkemedel, detta i avvaktan på att läkemedelsverket bedömt produkterna. Några av de andra teerna finns fortfarande till salu på företagarens hemsida.

Miljöförvaltningen ger företagaren godkänt när det handlar om spårbarhet. Detsamma gäller informationen på hemsidan där ingredienser och nettovikt samt instruktion om hur produkterna ska användas hade uppdaterats inför kontrollen.

När det handlar om utbildning och information, märkning och presentation rörande hälsopåståenden kommer man emellertid att följa upp inspektionen och kontrollera så att lagstiftningen följs. Om inte kan det bli aktuellt med ett föreläggande från miljöförvaltningens sida.

En del av teerna finns fortfarande till salu på företagarens hemsida, där även de ovederhäftiga hälsopåståendena finns kvar.

Kultur och nöje

Emma Broomé: Det upproriska är roligt

Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av 'Röda Orm' som är framflyttad till september.
Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av "Röda Orm" som är framflyttad till september.
Foto: Magnus Andersson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Röde Orm" och "odjur" skriver hon med chockrosa läppglans på benen. Snart förvandlar sig skådespelaren Emma Broomé till exalterad bibliotekarie och fäktande viking på Dramatens stora scen. Till den här intervjun kommer hon i peruk.

När Emma Broomé valde Stockholms stadsbibliotek som mötesplats för intervju och fotografering var det utan tanke på att hennes kommande titelroll som Röde Orm tar sin början på ett bibliotek.

"Orm" textar hon nu, först på handen, under en fotosession som övergår till en performance. Emma Broomé smetar ut läppglans över munnen och sätter på sig den ena enorma guldringen efter den andra. Inte för att behaga, förklarar hon senare, utan snarare som om peruk, smink och attiraljer vore kängor med tillhörande maskingevär. Genom att iaktta omgivningens reaktioner tycker hon sig förbli subjekt.

– Jag är ganska rädd och generad, då är det lättare att ha ett slags rustning, det blir ett försvar för att inte stanna kvar i verkligheten, ett sätt att förhöja den eller förvrida den.

TT: Vad är du rädd för?

– Mycket, väldigt mycket. Och det sofistikerade och tillrättalagda är inte min grej. Det upproriska är roligt, det kan fortfarande vara ömt och snällt och trevligt. Då kan man bli personlig, men inte privat. Jag bär på hemligheter.

Hejar glatt

Två förbipasserande folkmusiker från Hälsingland skiner upp när de upptäcker henne – nu utan peruk och läppglans. Hon hejar glatt. Emma Broomé växte upp i Bollnäs, spelade barnteater på Teaterverkstan och Scenfröna. Hon gick fotbollsgymnasium men visste instinktivt att det var skådespeleriet som gällde. Hon kom till Stockholm för att utbilda sig. Ändå dröjde det innan hon upptäckte att Sverige har fyra teaterhögskolor och ännu längre innan hon kom in.

– Jag visste det kanske inte som barn men skådespeleriet är en plats för existentiella frågor, för mycket fantasi och lek. Och lekt, det har jag gjort gediget, ända sedan jag var liten. Det underlättar kanske det svåra, men jag har också någon odödlig tro på att konst kan beröra. Och eftersom jag inte kan bli läkare kanske jag kan hjälpa till med läkning på annat sätt.

Debuterade i blöjkostym

Direkt efter scenskolan fick hon bära blöjkostym på Dramaten där hon spelade Barbro Lindgrens klassiska barnboksbebis Max i "Titta livet!". Men i rollregistret finns också Jackie i Sara Stridsbergs "Beckomberga", och det var också Stridsbergs kärleksförklaring till det baktalade gamla mentalsjukhuset som ledde Emma Broomé till Observatorielunden och i förlängningen till den undangömda poesihörnan inne på stadsbiblioteket.

Platsen hade en avgörande betydelse för hennes rollfigur. För att få en fysisk och sinnlig ingång till pjäsen gick Emma Broomé både dit och till byggnaden som en gång var Beckomberga.

– Där blev jag faktiskt inlåst. Jag tog mig in via en lägenhetsvisning, ju högre upp i byggnaden jag kom desto mer mentalsjukhus blev det. När jag kom ner igen var visningen slut och jag var inlåst. Jag bröt mig ut och sprang till bussen.

Kyrklig känsla

Rotundan i stadsbiblioteket och att vara omsluten av alla böcker inger henne en närmast kyrklig känsla. Ändå är hon inte alls den storläsare som hon skulle önska. Hon släpar böcker hit och dit men får sällan ro. Poesi däremot går bra, och i sommar läser hon bland annat Tornedalspoeten Dagny Keisu Lindquist som hon allra först träffade på konstnären Markus Öhrns festival på Teater Institutet i just Tornedalen i januari. Nu har hon umgåtts med Dagny Keisu igen under en tre veckor lång semesterresa tillbaka samma plats.

Mentalt är Emma Broomé fortfarande långt borta från Stockholms innerstad.

– Jag har zoomat ut. Jag är naken i älven.

Inför rollen som Röde Orm har hon än så länge varken besökt Birka eller någon annan vikingamiljö. Alexander Mørk-Eidems uppsättning av Frans G Bengtssons klassiker skulle haft premiär i mars men är i dagsläget coronaframflyttad till september. Ungefär samtidigt visas tv-serien "Sommaren -85" där Emma Broomé spelar den ensamstående mamman Åsa.

– Det är en varm och fin miniserie om relationer och moderskap, om arbetarklassen och om att vara ensam och rädd.

Den krigiske vikingen då? Hur närmar hon sig honom?

– Jag hade en förväntan på rollen som gränslös erövrare som grotesk, obscen, vansinnig och att den skulle kunna frigöra något äckligt i mitt skådespeleri, en roll som oftast inte tilldelas mig i egenskap av 35-årig kvinna, framför allt inte på teatern. Om det blir så återstår att se. Men det är det som jag går igång på.

TT: Du är inte rädd för att vara ful på scenen?

– Nä. Och den dag jag blir det får man smälla till mig hårt. Jag är fåfäng på väldigt många andra plan, men det absurda och groteska tycker jag om.

Erika Josefsson/TT

Stockholms stadsbibliotek är en favoritplats för Emma Broomé som önskar att hon hade ro att läsa mer än vad hon i själva verket gör. Men poesi går bra, och i sommar läser hon dikter av Dagny Keisu Lindquist.
Stockholms stadsbibliotek är en favoritplats för Emma Broomé som önskar att hon hade ro att läsa mer än vad hon i själva verket gör. Men poesi går bra, och i sommar läser hon dikter av Dagny Keisu Lindquist.
Foto: Magnus Andersson/TT
'Jag har vetat instinktivt att skådespeleriet är vägen att gå för mig, om jag ska behärska att finnas till på något sätt' säger Emma Broomé.
"Jag har vetat instinktivt att skådespeleriet är vägen att gå för mig, om jag ska behärska att finnas till på något sätt" säger Emma Broomé.
Foto: Magnus Andersson/TT
'Det tillrättalagda och sofistikerade är inte min grej. Jag blir så generad' säger Emma Broomé som gör om fotosession till ett slags performane.
"Det tillrättalagda och sofistikerade är inte min grej. Jag blir så generad" säger Emma Broomé som gör om fotosession till ett slags performane.
Foto: Magnus Andersson/TT

FAKTA

Fakta: Emma Broomé

Född: 1985. Uppvuxen i Bollnäs.

Bakgrund: Scenfröna och Teaterverkstan i Bollnäs. Folkhögskola i Aix-en Provence. Kurser på Kulturama, jobb på Spegelteatern i Stockholm, scenskolan i Stockholm.

Familj: "Mamma och pappa syskon, syskonbarn, min flock med vänner som jag springer med, och sedan har jag en käresta nu, det är för mig helt surrealistiskt. Det har jag aldrig haft på det här sättet. Min vilda varg."

Bor: Stockholm.

Aktuell: Som Röde Orm på Dramaten i en uppsättning som tar avstamp på ett bibliotek. Några bibliotekarier högläser för varandra och börjar gestalta Frans G Bengtssons klassiker. I september visas också "Sommaren -85" på SVT där hon spelar en ensamstående mamma som jobbar hårt för att dottern ska få åka på språkresa. I vår har Emma Broomé också gjort en roll i Camilla Läckbergs nya tv-serie "Lyckoviken" som ska sändas på Via Play senare i höst.

Om coronaprojekt: "Jag har varit på äldreboenden och sjungit och läst poesi. Det var underbart. Det hoppas jag att vi kan fortsätta med i höst. Dramaten jobbar ju med att ha en verksamhet som kan verka i den samtid vi står i."

Sommarfavorit 1: "Bada naken i älven. Jag badar så mycket jag kan. Hela tiden."

Sommarfavorit 2: "Att dunka fram i vargens och min Mustang, vi har döpt henne till 'Ellinor Spaceship Bane'. Att bila henne genom Norrland – det är poetiskt."

Lyssnar på: "'Text och musik' av Eric Schüldt och heavy metal."

Utrikes

Indiens dagarbetare räds smitta i storstäder

Indiska arbetare iklädda mask vid ett tunnelbanebygge i Kochi, i den Indiska delstaten Kerala. Migrantarbetare och dagavlönade arbetare, som ofta missas i statistiken lider hårt av pandemin och restriktionerna de medför.
Indiska arbetare iklädda mask vid ett tunnelbanebygge i Kochi, i den Indiska delstaten Kerala. Migrantarbetare och dagavlönade arbetare, som ofta missas i statistiken lider hårt av pandemin och restriktionerna de medför.
Foto: R S Iyer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 879 000 människor är sjuka och stora delar av samhället går på knäna. Coronapandemin slår hårt mot jättelandet Indiens ekonomi, i synnerhet mot de redan utsatta daglönarna.
– Indien är fortfarande så fattigt att arbetslöshet är en lyx för många. De måste hitta jobb, vilket jobb som helst, för att överleva, säger ekonomen Mihir Swarup Sharma.

I Indien, som nyligen klättrade till en oönskad tredjeplats på den globala listan över länder med flest virusfall, är många storstäder märkligt stilla. I Bombay (Mumbai), som vanligtvis hyser tiotusentals migrantarbetare, har byggen stannat av och gatumyllret tystnat. Den stora majoriteten av gästarbetarna har gett sig i väg på grund av de restriktioner som är tänkta att hämma virusspridningen.

– Vi vet inte om mannen i gathörnet med en cykelpump, som lever på att pumpa folks cyklar, arbetar eller inte. Eller hur folk i hans situation har påverkats av krisen. Det finns inga data på det, vi kan bara anta att de förlorat stor del av sin inkomst, säger Henrik Chetan Aspengren, forskare på Utrikespolitiska institutet.

Arbetar långt från familjen

Arbetsorganisationen International Labour Organisation (ILO) har dock varnat för att så många som 400 miljoner arbetare från den informella sektorn riskerar att hamna i djupare fattigdom på grund av coronapandemin och dess restriktioner. Med informell sektor avses jobb som inte registreras hos myndigheter, exempelvis gatuförsäljning och hantverk, och som således varken genererar skatt till staten eller välfärd för arbetaren.

Enligt den indiska regeringens egna rapporter är hisnande 90 procent av indierna i arbetsför ålder verksamma inom just den informella sektorn. Och uppskattningsvis 100 miljoner av landets drygt 1,3 miljarder invånare är så kallade migrantarbetare – personer som under delar av året bor och arbetar i städer för att försörja familjer som är kvar på landsbygden.

– Migrantarbetarna har drabbats extra hårt med tanke på att de ofta är helt beroende av det som nedstängningen nu raserat. Deras familjer som ofta bor på landsbygden är också beroende av deras inkomst och de pengar som de skickar, säger Mihir Swarup Sharma, chefsekonom vid den Indienbaserade tankesmedjan Observer Research Foundation.

Räds att återvända

Migrantarbetare är särskilt vanliga inom bygg- och industrisektorn. Men många av dem räds nu att återvända till Bombay som beskrivs som landets epicentrum för smittan. Den senaste tiden har antalet fall av covid-19 ökat snabbt särskilt i mångmiljonstäder som just Bombay, Delhi och Ahmedabad.

– Rätt mycket av Indiens ekonomi bygger på migrantarbetare. Och nu är frågan om arbetarna kan och vill komma tillbaka till storstäderna, konstaterar Henrik Chetan Aspengren.

Arbetsgivarna, å sin sida, är beroende av migrerande arbetskraft. Flera bolag försöker nu locka arbetare för att kunna återstarta olika projekt.

– Det var översvämning i min hemby och det fanns nästan inget arbete där. Byggchefen ordnade flygbiljetter och försäkrade att han skulle ta hand om oss om vi återvände, berättar 25-årige byggarbetaren Asif Khan, en av få som återvänt till Bombay från sitt hem i Västbengalen, för tidningen Hindustan Times.

Backar ekonomin?

På längre sikt riskerar viruspandemin och dess efterdyningar att slå hårt mot den kamp mot fattigdom som förts i Indien de senaste decennierna.

– Indien kan komma få en negativ tillväxt i år på grund av viruset och nedstängningarna. Det är väldigt ovanligt och har bara hänt ett par gånger tidigare i historien och definitivt inte under de senaste fyrtio åren. Varken individer, företag eller regeringen är redo för en tillbakagång i ekonomin, säger Mihir Swarup Sharma.

När det nya coronaviruset började sprida sig i våras valde indiska myndigheter att stänga ner samhället totalt, för att sedan gradvis öppna upp. I områden där smittspridningen varit hög har man dock behållit restriktioner. I Bombay har nedstängningen förlängts till den 31 juli.

Troy Enekvist/TT

Indiska hälsoarbetare covid-screenar boende i ett fattigt område i staden Bombay (Mumbai).
Indiska hälsoarbetare covid-screenar boende i ett fattigt område i staden Bombay (Mumbai).
Foto: Rajanish Kakade/AP/TT

FAKTA

Fakta: Indien och viruspandemin

Bekräftade coronafall (den 13 juli): 879 487

Bekräftade dödsfall (den 13 juli): 23 194

Typ av spridning: klusterspridning.

Den 25 mars startade den totala nedstängningen då 1,3 miljarder människor ombads stanna hemma.

Den 20 april tilläts jordbruk och vissa butiker som sålde jordbruksprodukter att öppna. Även banker, vissa myndigheter och varutransporter fick återuppta sin verksamhet.

I juni började den första delen av återöppningen av samhället med öppning av vissa varuhus, religiösa platser, hotell och restauranger – dock med krav på social distansering för arbetare och kunder.

I juli inleddes den andra delen av återöppningen som rör mycket av den övriga verksamheten. Lokala restriktioner har dock införts för särskilt drabbade områden, som storstaden Bombay som är nedstängd till den 31 juli. Nattligt utegångsförbud råder i hela landet mellan klockan 22 och 05. Skolor, tunnelbanor och sportanläggningar ska hålla stängda fram till den 31 juli.

Källa WHO, The New York Times, The Indian Express

NÄSTA ARTIKEL