Mobiloperatören Tele2 har beslutat att återinföra tidigare förslag om extrautdelning om 3:50 kronor per aktie. Bolaget redovisar samtidigt ett resultat efter finansiella poster på 1,1 miljarder kronor, jämfört med 311 miljoner kronor andra kvartalet 2019.

Omsättningen för bolaget, som ingår i Stenbecksfären, uppgick till 6,65 miljarder kronor, jämfört med 6,7 miljarder kronor ett år tidigare.

Mat, mat, och ännu mer mat i coronatid. Svensk dagligvaruhandel ökade med 9,3 procent i juni i år, jämfört med samma månad i fjol, visar Dagligvaruindex från Svensk Dagligvaruhandel.

Vi har handlat både i fysiska butiker, som ökade försäljningen med 6,4 procent, och på nätet. Ökningen för näthandeln i juni blev 135,3 procent.

"Den kraftiga försäljningsutvecklingen som vi noterat under våren fortsätter även in i sommaren och beror säkerligen på att många semestrar på hemmaplan och lagar mer mat i hemmen", skriver Karin Brynell vd Svensk Dagligvaruhandel, i ett pressmeddelande.

Kreditförlusterna blev 97 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 435 miljoner ett år tidigare. Och de var betydligt lägre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med att banken skulle sätta av drygt en miljard kronor för att täcka reella och framtida kreditförluster.

Handelsbankens resultat före kreditförluster sjönk till 5 151 miljoner kronor för årets andra kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 5 780 miljoner kronor under motsvarande period i fjol.

Även nettoresultatet för kvartalet, som föll till 3 959 miljoner kronor, var bättre än väntat. Analytiker hade räknat med att det skulle landa på cirka 3 340 miljoner kronor enligt en sammanställning av prognoser från Refinitiv.

Intäkterna sjönk totalt med 5 procent till 10 625 miljoner kronor, från 11 284 miljoner ett år tidigare. Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor, föll till 7 622 miljoner från 8 064 miljoner. Provisionsnettot, alltså vad banken drar in på avgifter, sjönk till 2 530 miljoner från 2 695 miljoner.

"Den kraftiga utlåningsökningen till företagskunder som banken mötte i mars, fortsatte i början av andra kvartalet. Under senare delen av kvartalet avtog gradvis behovet av ny upplåning hos kundföretagen", skriver Handelsbanken.

"Under kvartalet fortsatte såväl hushållsutlåning som inlåning från hushåll och företag att växa stabilt", fortsätter banken i sin delårsrapport.

Lägre ränteläge påverkade samtidigt verksamheten i Norge och Storbritannien, enligt Handelsbanken.

"Den omedelbara effekten var att räntenettot från inlåning i dessa marknader minskade med cirka 170 miljoner kronor under kvartalet. I ett något längre perspektiv innebär en miljö med låga räntor sannolikt positiva effekter för hushåll och företag i Norge och Storbritannien samt sannolikt även för banken"

TV-serien "Kidding", med Jim Carrey i huvudrollen, läggs ned efter två säsonger. I Sverige har serien gått att se på HBO Nordic.

"Kidding" kretsar kring den älskade barnprogramledaren Mr. Pickles, som tvingas hantera kris efter kris när hans privatliv brakar samman. Den mörka komedin är det andra samarbetet mellan Jim Carrey och producenten Michel Gondry, som tidigare arbetat tillsammans med filmen "Eternal sunshine of the spotless mind".

"Vi är väldigt stolta över att ha sänt den här fantasifulla, kritikerhyllade och givande serien", skriver tv-bolaget Showtime, som sänt serien i USA, i ett uttalande.

Ett lågtryck har parkerat ovanför Sverige och sommarvädret lyser med sin frånvaro. Det ostadiga vädret gör det svårt för meteorologerna att förutspå hur vädret kommer att se ut i detalj.

– Just på sommaren är det ofta regnskurarna som spelar oss ett spratt då det är svårt att veta exakt var de hamnar, säger Emelie Karlsson, meteorolog på SMHI.

Stora lokala skillnader gör att övergripande väderprognoser kan stämma, även om det inte känns så för individen.

– Det kan vara så att du får en kraftig skur medan det hos grannen inte regnar alls. På väldigt små avstånd kan det skilja väldigt mycket.

Även temperaturer kan skilja sig åt, men det är främst på vintern som de stora skillnaderna uppstår.

– Det kan skilja 20 grader på en mil i extremfallet, när det är riktigt kallt.

En annan viktig aspekt är tiden. Ju längre fram i tiden, desto osäkrare prognos.

– Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer får man gå på den stora trenden. Trenden kan vara säker även om detaljprognosen inte är det. Man kan säga att det blir varmare eller mer regnigt nästa vecka, men man kan inte säga att på torsdag kommer det regna.

Emelie Karlsson tror att de flesta vet att vädret kan variera, även om man inte alltid vill låtsas om att regnet kan komma och förstöra utemiddagen eller kvällsbadet. Men det är också viktigt att all information når fram.

– Det är viktigt att det kommuniceras på ett bra sätt så att användaren förstår innebörden och också i viss mån osäkerheterna som finns, säger Emelie Karlsson.

Jennifer Berg Eidebo/TT

En del av örtteerna innehöll ingredienser som klassas som läkemedel i Sverige, eftersom de förekommer i växtbaserade läkemedel. Bland annat innehöll teerna mjölktistel och röd solhatt.

Ett parti med te stoppades därför i tullen och returnerades till Ryssland. Trots att teimportören påstod att några av teerna var rika på jod och antioxidanter, visste hon inte hur mycket jod som fanns i teerna. Hon kunde heller inte redogöra för vilka mängder av ingredienser som fanns i de teer som innehöll läkemedel.

”Nyttiga egenskaper”

Vissa av teerna uppgavs också innehålla ”hög grad av nyttiga egenskaper”. Bland annat sades de lindra muskeltrötthet, hjälpa mot depression, skona stress, stärka immunförsvaret, rensa kroppen på toxiner, normalisera dygnsrytm och sömn samt hjälpa till med matsmältningen.

”Detta klassas som ospecifika hälsopåståenden och följs ej av godkända hälsopåståenden” konstaterar miljöförvaltningen och påpekar dessutom att ”hjälpa mot depression” kan klassas som ett medicinskt hälsopåstående.

Enligt lagen måste hälsopåståenden vara godkända och förtecknade av EU-kommissionen. Samtidigt får livsmedelsinformation inte vara vilseledande och får heller inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper, enligt miljöförvaltningens rapport.

Uppföljning att vänta

Under kontrollen stängde företagaren frivilligt ner försäljningen av en del av teerna, de som innehöll läkemedel, detta i avvaktan på att läkemedelsverket bedömt produkterna. Några av de andra teerna finns fortfarande till salu på företagarens hemsida.

Miljöförvaltningen ger företagaren godkänt när det handlar om spårbarhet. Detsamma gäller informationen på hemsidan där ingredienser och nettovikt samt instruktion om hur produkterna ska användas hade uppdaterats inför kontrollen.

När det handlar om utbildning och information, märkning och presentation rörande hälsopåståenden kommer man emellertid att följa upp inspektionen och kontrollera så att lagstiftningen följs. Om inte kan det bli aktuellt med ett föreläggande från miljöförvaltningens sida.

När Emma Broomé valde Stockholms stadsbibliotek som mötesplats för intervju och fotografering var det utan tanke på att hennes kommande titelroll som Röde Orm tar sin början på ett bibliotek.

"Orm" textar hon nu, först på handen, under en fotosession som övergår till en performance. Emma Broomé smetar ut läppglans över munnen och sätter på sig den ena enorma guldringen efter den andra. Inte för att behaga, förklarar hon senare, utan snarare som om peruk, smink och attiraljer vore kängor med tillhörande maskingevär. Genom att iaktta omgivningens reaktioner tycker hon sig förbli subjekt.

– Jag är ganska rädd och generad, då är det lättare att ha ett slags rustning, det blir ett försvar för att inte stanna kvar i verkligheten, ett sätt att förhöja den eller förvrida den.

TT: Vad är du rädd för?

– Mycket, väldigt mycket. Och det sofistikerade och tillrättalagda är inte min grej. Det upproriska är roligt, det kan fortfarande vara ömt och snällt och trevligt. Då kan man bli personlig, men inte privat. Jag bär på hemligheter.

Hejar glatt

Två förbipasserande folkmusiker från Hälsingland skiner upp när de upptäcker henne – nu utan peruk och läppglans. Hon hejar glatt. Emma Broomé växte upp i Bollnäs, spelade barnteater på Teaterverkstan och Scenfröna. Hon gick fotbollsgymnasium men visste instinktivt att det var skådespeleriet som gällde. Hon kom till Stockholm för att utbilda sig. Ändå dröjde det innan hon upptäckte att Sverige har fyra teaterhögskolor och ännu längre innan hon kom in.

– Jag visste det kanske inte som barn men skådespeleriet är en plats för existentiella frågor, för mycket fantasi och lek. Och lekt, det har jag gjort gediget, ända sedan jag var liten. Det underlättar kanske det svåra, men jag har också någon odödlig tro på att konst kan beröra. Och eftersom jag inte kan bli läkare kanske jag kan hjälpa till med läkning på annat sätt.

Debuterade i blöjkostym

Direkt efter scenskolan fick hon bära blöjkostym på Dramaten där hon spelade Barbro Lindgrens klassiska barnboksbebis Max i "Titta livet!". Men i rollregistret finns också Jackie i Sara Stridsbergs "Beckomberga", och det var också Stridsbergs kärleksförklaring till det baktalade gamla mentalsjukhuset som ledde Emma Broomé till Observatorielunden och i förlängningen till den undangömda poesihörnan inne på stadsbiblioteket.

Platsen hade en avgörande betydelse för hennes rollfigur. För att få en fysisk och sinnlig ingång till pjäsen gick Emma Broomé både dit och till byggnaden som en gång var Beckomberga.

– Där blev jag faktiskt inlåst. Jag tog mig in via en lägenhetsvisning, ju högre upp i byggnaden jag kom desto mer mentalsjukhus blev det. När jag kom ner igen var visningen slut och jag var inlåst. Jag bröt mig ut och sprang till bussen.

Kyrklig känsla

Rotundan i stadsbiblioteket och att vara omsluten av alla böcker inger henne en närmast kyrklig känsla. Ändå är hon inte alls den storläsare som hon skulle önska. Hon släpar böcker hit och dit men får sällan ro. Poesi däremot går bra, och i sommar läser hon bland annat Tornedalspoeten Dagny Keisu Lindquist som hon allra först träffade på konstnären Markus Öhrns festival på Teater Institutet i just Tornedalen i januari. Nu har hon umgåtts med Dagny Keisu igen under en tre veckor lång semesterresa tillbaka samma plats.

Mentalt är Emma Broomé fortfarande långt borta från Stockholms innerstad.

– Jag har zoomat ut. Jag är naken i älven.

Inför rollen som Röde Orm har hon än så länge varken besökt Birka eller någon annan vikingamiljö. Alexander Mørk-Eidems uppsättning av Frans G Bengtssons klassiker skulle haft premiär i mars men är i dagsläget coronaframflyttad till september. Ungefär samtidigt visas tv-serien "Sommaren -85" där Emma Broomé spelar den ensamstående mamman Åsa.

– Det är en varm och fin miniserie om relationer och moderskap, om arbetarklassen och om att vara ensam och rädd.

Den krigiske vikingen då? Hur närmar hon sig honom?

– Jag hade en förväntan på rollen som gränslös erövrare som grotesk, obscen, vansinnig och att den skulle kunna frigöra något äckligt i mitt skådespeleri, en roll som oftast inte tilldelas mig i egenskap av 35-årig kvinna, framför allt inte på teatern. Om det blir så återstår att se. Men det är det som jag går igång på.

TT: Du är inte rädd för att vara ful på scenen?

– Nä. Och den dag jag blir det får man smälla till mig hårt. Jag är fåfäng på väldigt många andra plan, men det absurda och groteska tycker jag om.

Erika Josefsson/TT

I Indien, som nyligen klättrade till en oönskad tredjeplats på den globala listan över länder med flest virusfall, är många storstäder märkligt stilla. I Bombay (Mumbai), som vanligtvis hyser tiotusentals migrantarbetare, har byggen stannat av och gatumyllret tystnat. Den stora majoriteten av gästarbetarna har gett sig i väg på grund av de restriktioner som är tänkta att hämma virusspridningen.

– Vi vet inte om mannen i gathörnet med en cykelpump, som lever på att pumpa folks cyklar, arbetar eller inte. Eller hur folk i hans situation har påverkats av krisen. Det finns inga data på det, vi kan bara anta att de förlorat stor del av sin inkomst, säger Henrik Chetan Aspengren, forskare på Utrikespolitiska institutet.

Arbetar långt från familjen

Arbetsorganisationen International Labour Organisation (ILO) har dock varnat för att så många som 400 miljoner arbetare från den informella sektorn riskerar att hamna i djupare fattigdom på grund av coronapandemin och dess restriktioner. Med informell sektor avses jobb som inte registreras hos myndigheter, exempelvis gatuförsäljning och hantverk, och som således varken genererar skatt till staten eller välfärd för arbetaren.

Enligt den indiska regeringens egna rapporter är hisnande 90 procent av indierna i arbetsför ålder verksamma inom just den informella sektorn. Och uppskattningsvis 100 miljoner av landets drygt 1,3 miljarder invånare är så kallade migrantarbetare – personer som under delar av året bor och arbetar i städer för att försörja familjer som är kvar på landsbygden.

– Migrantarbetarna har drabbats extra hårt med tanke på att de ofta är helt beroende av det som nedstängningen nu raserat. Deras familjer som ofta bor på landsbygden är också beroende av deras inkomst och de pengar som de skickar, säger Mihir Swarup Sharma, chefsekonom vid den Indienbaserade tankesmedjan Observer Research Foundation.

Räds att återvända

Migrantarbetare är särskilt vanliga inom bygg- och industrisektorn. Men många av dem räds nu att återvända till Bombay som beskrivs som landets epicentrum för smittan. Den senaste tiden har antalet fall av covid-19 ökat snabbt särskilt i mångmiljonstäder som just Bombay, Delhi och Ahmedabad.

– Rätt mycket av Indiens ekonomi bygger på migrantarbetare. Och nu är frågan om arbetarna kan och vill komma tillbaka till storstäderna, konstaterar Henrik Chetan Aspengren.

Arbetsgivarna, å sin sida, är beroende av migrerande arbetskraft. Flera bolag försöker nu locka arbetare för att kunna återstarta olika projekt.

– Det var översvämning i min hemby och det fanns nästan inget arbete där. Byggchefen ordnade flygbiljetter och försäkrade att han skulle ta hand om oss om vi återvände, berättar 25-årige byggarbetaren Asif Khan, en av få som återvänt till Bombay från sitt hem i Västbengalen, för tidningen Hindustan Times.

Backar ekonomin?

På längre sikt riskerar viruspandemin och dess efterdyningar att slå hårt mot den kamp mot fattigdom som förts i Indien de senaste decennierna.

– Indien kan komma få en negativ tillväxt i år på grund av viruset och nedstängningarna. Det är väldigt ovanligt och har bara hänt ett par gånger tidigare i historien och definitivt inte under de senaste fyrtio åren. Varken individer, företag eller regeringen är redo för en tillbakagång i ekonomin, säger Mihir Swarup Sharma.

När det nya coronaviruset började sprida sig i våras valde indiska myndigheter att stänga ner samhället totalt, för att sedan gradvis öppna upp. I områden där smittspridningen varit hög har man dock behållit restriktioner. I Bombay har nedstängningen förlängts till den 31 juli.

Troy Enekvist/TT