Producera, och konsumera, mer svenskt av ost och chark, uppmanar debattörerna från WWF. Foto: TT

Producera mer svenskt!

Produktion och konsumtion av kött utgör nästan 15 procent av våra globala klimatgasutsläpp och den svenska köttkonsumtionen står för hälften av de totala utsläppen från maten, enligt Jordbruksverket.
Detta går att göra något åt – utvecklingen pekar åt rätt håll i Sverige. Redan 2017 började köttkonsumtionen i Sverige att minska och 2018 såg vi den lägsta konsumtionen på tio år. I Världsnaturfonden WWFs nya Köttguide föreslår vi alternativa protein som baljväxter och ostar, gärna lokala. Här finns en chans för svenska bönder och andra företagare att slå sig in på en växande marknad.
Våra matvanor står idag för en stor påverkan på vår planet. Köttkonsumtionens hållbarhetsutmaningar är väl kända, och principen “mindre men bättre kött” behöver få mycket större genomslag. Visste du att den svenska andelen av den totala mängden ost vi äter fortfarande minskar starkt, något som vi inte ser när det gäller kött? Sedan EU-inträdet har konsumtionen av ost i Sverige ökat markant. Samtidigt har andelen svenskproducerad ost minskat stort. År 1995 var 90 procent av osten som förbrukades producerad i Sverige, 2018 låg siffran bara strax över 40 procent enligt Jordbruksverket. Det innebär att vi äter mer av ostar som vi nu ser får rött ljus i Köttguiden.
De senaste åren har konsumtionen av de ostar som ersätter kött på tallriken, till exempel halloumi, mozzarella och fetaost ökat kraftigt, något som syns i handelns osthyllor. Köttguiden visar att ostarna som importeras får rött ljus och vill man som konsument göra ett bra val bör man undvika dessa ostar eller ställa krav på importföretagen.
När det gäller charkprodukter på restaurang finns det all anledning att fråga efter ursprung då detta oftast inte skrivs ut på menyn. Charkprodukter som serranoskinka och parmaskinka görs av griskött från Spanien och Italien som får rött ljus i Köttguiden. Vi vet att antibiotikaanvändningen i dessa två länder ligger bland Europas högsta samt att en stor andel av den höga antibiotikaanvändningen är kopplad till grisproduktionen.
Vi vill också uppmana den svenska lantbruksnäringen att ta del av denna utveckling och erbjuda fler alternativ som är producerade av svensk råvara. Det finns ett stort intresse bland konsumenter att göra bra val av det vi äter. Mejerier, slakterier och livsmedelsföretag behöver arbeta för att utveckla nya produkter med smak och funktion i fokus. Sedan behöver dagligvaruhandeln se till att tillgängliggöra dessa.
WWF anser att det vore bra om mer ost av olika slag produceras i Sverige – här finns en chans för fler svenska bönder och mejerier att ta del av en växande marknad. Det är också extra viktigt att företag som importerar ställer höga krav på kött, ost och ägg. Inköpare har stora möjligheter att förbättra situationen i de länder de importerar ifrån, genom de krav som de ställer.

Dagens fråga

Såg du första avsnittet av På spåret?

Loading ... Loading ...