Recension

Mest för de redan racerfrälsta

Le Mans 66. Pressbild
Artikel Recension Rolande Klinteberg har sett racerfilmen Les Mans 66.

Tony Curtis, Kirk Douglas och Cornell Wilde har gjort det och givetvis också Paul Newman och Steve McQueen, De två sistnämnda till och med i levande livet med stor framgång. Jag talar naturligtvis om att fräsa fram i en av machokulturens mest framgångsrika sporter, racersbilstävlingar.

Kanske inte lika stor som westernfilmer, musikaler eller noir men visst hade genren en guldålder på 1950-talet som fick ett uppsving när Steve Mc Queen körde Le Mans i början av 1970-talet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Krock mellan klimat och biologisk mångfald

Avverkad energiskog ger fossilfritt bränsle – men en närmiljö som inte gynnar biologisk mångfald. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Inrikes
Inrikes Missriktade åtgärder för att hejda den globala uppvärmningen riskerar att gå ut över känsliga livsmiljöer för djur och växter – och vice versa. Det varnar SMHI och Naturvårdsverket för i en ny rapport.
– Det gäller att inse detta, så att man kan ta ett samlat grepp och fatta genomtänkta beslut, säger Henrik Smith, professor i zooekologi.

Syftet med rapporten är att översätta de globala slutsatserna från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald, IPBES, till lokala svenska förhållanden.

– Det handlar till stor del om att klara av att betrakta de här frågorna samtidigt. Det finns motsättningar, där hanteringen av den ena frågan påverkar möjligheten att kunna hantera den andra, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och medförfattare till den nya rapport som Naturvårdsverket och SMHI nu presenterar.

– Det mest kontroversiella är avvägningen mellan att öka uttaget från skogen för att till exempel producera biobränslen eller ersätta klimatpåverkande material, samtidigt som man måste bevara den biologiska mångfalden.

Markanvändningen

För Sveriges del gäller det framför allt åtgärder inom skogsbruk, jordbruk och annan markanvändning. Globalt står dessa sektorer för ungefär 23 procent av människans totala utsläpp av växthusgaser, enligt IPCC.

– Vi har sett en kraftig nedgång av den biologiska mångfalden inom jordbruket. Det gäller egentligen all svensk markanvändning, säger Henrik Smith.

Men det finns sätt att bruka marken som minskar klimatutsläppen och samtidigt främjar den biologiska mångfalden, påpekar Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI:

– Det finns framtagna metoder, men de kräver lite nytänk. Till exempel kan man med plöjningsfritt jordbruk öka markens kolinlagring och skapa goda förutsättningar för mikroorganismer, samtidigt som man minskar behovet av gödsel och ökar produktiviteten, säger Markku Rummukainen.

Stora möjligheter

I rapporten pekar forskarna ut flera liknande exempel på vad de kallar goda synergieffekter; där åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser också främjar den biologiska mångfalden. Ett viktigt område som lyfts fram är att återskapa våtmarker. Det är en metod som minskar utsläppen av växthusgaser och gynnar mängder av arter som lever i, på och strax ovanför vattenytan.

– Historiskt har vi sett en stor förlust av våtmarker i Sverige. Så här finns stora möjligheter, som betyder enormt mycket för den biologiska mångfalden och samtidigt är en verksam klimatåtgärd, säger Henrik Smith.

Ekosystembaserade lösningar

Men hur man än vänder och vrider på det går vissa klimatförändringar inte att undvika, påpekar Henrik Smith. De är redan här, och det gäller att anpassa samhället efter dem för att mildra konsekvenserna. Även då gäller det att undvika åtgärder som krockar med varandra.

Ett exempel är konstruktionen av hårda vallar för att skydda områden som hotas av översvämning när havet stiger. Det kan få negativa effekter för känsliga strandmiljöer. En alternativ metod kan enligt den nya rapporten vara att återplantera ålgräsängar, som bromsar havets rörelser nära land, utgör barnkammare för fiskar och samtidigt binder extra kol.

– Det finns mängder av sådana här ekosystembaserade lösningar som vi måste lära oss att utnyttja på rätt sätt och på rätt plats, säger Henrik Smith.

– Men samtidigt måste vi nog inse att det inte räcker med naturvårdsinsatser. Både IPCC och IPBES skriver i sina rapporter att det krävs genomgripande samhällsförändringar. Vi måste samtidigt ställa om till hållbar produktion och konsumtion om vi menar allvar med att nå de här målen, tillägger han.

Jörn Spolander/TT

FAKTA

Fakta: Globala mål i svensk tappning

Rapporten "Klimatförändringar och biologisk mångfald" är ett samarbete mellan SMHI och Naturvårdsverket och har sammanställts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet.

Syftet är att ge en överblick av hur klimatförändringar samverkar med biologisk mångfald i Sverige. Forskarna har utgått från de omfattande globala rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald IPBES och översatt slutsatserna till svenska förhållanden.

En viktig slutsats är att klimatförändringar och biologisk mångfald är tätt ihopflätade. Klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden, och en rik biologisk mångfald hjälper till att motverka effekten av klimatförändringar.

I vissa fall kan åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser få negativa konsekvenser för livsmiljöer och biologisk mångfald. Därför, menar rapportförfattarna, är det viktigt att vara medveten om sådana målkonflikter och sträva efter åtgärder som i stället ger synergieffekter.

Källa: Rapporten "Klimatförändringar och biologisk mångfald", Klimatotologi nr 56 2020

Sport

OS-hoppet avstår världscup – fruktar corona

Linnea Stensils under OS i Rio 2016. Arkivbild.
Foto: Tobias Röstlund/TT
Sport
Sport Världscupen i kanot är tillbaka – men det utan flera av de största stjärnorna.
Svenska OS-hoppet Linnea Stensils reser exempelvis inte till Ungern, delvis på grund av coronaläget.
– Visst är man lite rädd för att det ska hända, säger hon.

Till helgen drar världscupen igång igen. Men flera av de tyngsta namnen saknas i tävlingen i Ungern, ett land där antalet coronafall per dag ökar. Svenska Linnea Stensils, med bland annat ett VM-brons i K1 200 meter på meritlistan, är en av profilerna som inte finns på plats i kanotmeckat Szeged.

– Eftersom många av de bästa, de som jag vill slå, inte är där känner jag att jag inte har något behov av att åka dit. I stället har jag valt att satsa på grundträningen, säger hon.

"Lite rädd"

Rädslan för att bli sjuk och därmed inte kunna träna spelar också roll i Stensils beslut att tacka nej till tävlingen.

– Visst är man lite rädd för det ska hända. Jag har till exempel inte åkt kommunalt och så, försökt träffa få människor. Om jag åker till Ungern känns det som att det finns en risk för att jag förlorar mer på det än vad jag kan vinna på det.

Inom kanotvärlden råder det delade meningar om huruvida världscuptävlingen i Ungern ska genomföras, med tanke på coronaläget. En del aktiva stoppas från att delta på grund av reserestriktioner, andra stannar hemma av rädsla för att smittas av viruset.

Är OS-klar

– Jag tycker kanske att tävlingen inte borde ha världscupstatus, eftersom det är så många som inte kommer. Samtidigt spelar det kanske inte så stor roll. Jag kan förstå att en del vill tävla för att kvala till OS eller för att få sponsorintäkter. Men jag har inte det behovet, säger Stensils, som sedan tidigare är klar för OS i Tokyo nästa år.

I stället för världscupen blir det alltså träning för Stensils. Att säsongen i princip inte innehållit några större tävlingar har påverkat henne.

– Träningsmässigt har det funkat bra, man får acceptera läget. Men det har varit svårt att pressa sig, svårt att köra de där riktigt hårda passen, eftersom det inte har funnits några tävlingar att se fram emot.

Mikael Widerberg/TT

FAKTA

Fakta: Svenska truppen

Sverige skickar tre kanotister till världscupen i Szeged 25-27 september:

Moa Wikberg, K1 200 och K1 500 meter

Petter Menning, K1 200 meter

Theodor Orban K1 200 meter

Moa Wikberg/Theodor Orban, K2 200 meter mix

FAKTA

Fakta: Linnea Stensils

Född: 8 mars 1994 i Vaxholm (26 år).

Meriter: VM-brons i K1 200 meter 2018. Sjua i K1 200 meter på OS i Rio 2016.

Kuriosa: Vann nyligen hela fyra SM-guld (K1 200 meter, K1 1 000 meter, K1 500 meter och K1 5 000 meter). Är klar för OS i Tokyo nästa sommar.

Ekonomi

Börsnedgången fortsätter i Asien

Tokyos Nikkei 225-index sjunker. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko
Ekonomi
Ekonomi

Veckans nedgång på börserna i Asien håller i sig. I Hongkong har Hang Seng-index sjunkit runt 0,4 procent under förmiddagshandeln.

I Tokyo, där börsen har öppnat igen efter en långhelg, har Nikkei 225-index tappat 0,6 procent. Det bredare Topixindexet följer efter med en nedgång på dryga 0,5 procent.

I Shanghai har kompositindex gått ner runt 0,2 procent i den tidiga handeln, medan motsvarigheten i Shenzhen hittills är dagens undantag – där har kompositindex stigit drygt 0,4 procent.

Inrikes

Föreläsningssabotage på vartannat universitet

'Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en', säger Kristofer Modig, lektor i biofysikalisk kemi.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Disputationer som saboteras av hakkors eller stötande bilder. Föreläsningar där åhörare plötsligt döper om sig till ett könsord.
Den snabba digitaliseringen av undervisningen det senaste halvåret har inte varit smärtfri, och universitetslärarna har tvingats lära sig att tackla sabotörer.

Mer än hälften av de svenska universitet och högskolor som svarat på TT:s enkät har haft problem med att obehöriga tar sig in och stör på digitala föreläsningar, disputationer eller övningstimmar.

Så kallad zoombombning blev en plåga under coronavåren.

– Vi har levt i en liten skyddad bubbla – ingen har brytt sig om våra föreläsningar tidigare. Men nu när det här kom i ropet så blev det problem, säger Peter Häggstrand, IKT-pedagog vid Linnéuniversitetet.

Flera lärosäten polisanmälde föreläsningssabotage under våren.

På Karlstads universitet visade en digital åhörare på en disputation plötslig en bild på ett hakkors och skrev n-ordet, berättar lektor Tobias Hübinette. Det är fortfarande oklart vem som låg bakom sabotaget, som chockerade publiken.

– Då trodde jag att det var högerextrema, men nu är jag mer osäker. Det kan vara ett pojkstreck, men samtidigt kan man inte kalla det så när någon håller på med hakkors, då är det mer än bara pojkstreck.

Filmade övergrepp

I Lund saboterades en digital paneldiskussion arrangerad av studenter av att någon började visa filmklipp på övergrepp. Händelsen blev en ögonöppnare, anser universitetets IT-direktör John Westerlund.

– Det var en våg som gick över alla utbildningsinstanser över hela världen. Vi behövde lära oss i den här akuta digitala omställningen. Vi gick på några minor, sedan lärde vi oss rätt fort, säger han till TT.

På Chalmers saboterades en disputation genom visning av stötande bilder – ett tilltag som även det polisanmäldes.

– Opponenten var uppkopplad från sitt hemmauniversitet i Tyskland och de hade under en tid haft problem med diverse cyberrelaterade incidenter. Tyskarna trodde att det som skedde kan ha varit kopplat till det, men det är oklart, säger Anders Qvist, informationssäkerhetssamordnare på Chalmers.

Höjt garden

Sedan dess har Chalmers höjt garden. Vid disputationer finns numera alltid en dedikerad person som håller koll på chattens deltagare och som kan stänga ute den som stör.

Det har också förekommit att de som lyssnar på en föreläsning digitalt byter namn, berättar Anders Qvist.

– Säg att du döper om dig till ett könsord, det är på den omogenhetsskalan. Det som vissa tycker är ett skämt kan andra ta väldigt illa vid sig av. Är det någon som stör upprepade gånger så blir de utelåsta.

Med stöttning från supportavdelningarna har föreläsarna lärt sig hur sabotörerna ska hållas ute, visar enkätsvaren till TT. I Zoom, som är det mest använda mötesverktyget, blir det dessutom obligatoriskt att använda antingen lösenord eller så kallad väntrumsfunktion från och med den 27 september.

Tappar kontakten

Men säkerheten har aldrig varit den största utmaningen med digital undervisning, anser lektor Kristofer Modig vid Lunds universitet, som själv inte upplevt sådana problem. Snarare är det distansen till studenterna.

– Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en.

Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen. Bland universitetslärare brukar det talas om IT-stress.

– Ja, de flesta har ju jobbat brutalt mycket. På den kursen jag hade i våras jobbade jag säkert 50 procent mer men fick ut 80 procent mindre av studenterna i interaktion. Det är ganska frustrerande.

Det skulle behövas helt andra verktyg för digital undervisning, anser Kristofer Modig, som till exempel gör det möjligt att dela in studenterna i smågrupper, som han som lärare kan gå runt mellan.

– Jag skulle vilja kunna titta på vad de gör över deras axlar, höra vad de säger, bryta in och kliva ut på ett väldigt mycket mer flexibelt sätt än vad de digitala verktyg vi har i dag medger. Ska detta vara en ersättning på lång sikt så måste vi ha mycket bättre verktyg.

Cecilia Klintö/TT

Universitetslektor Kristofer Modig har gjort om sitt arbetsrum på Kemicentrum i Lund till en liten studio. Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen.
Universitetslektor Kristofer Modig har gjort om sitt arbetsrum på Kemicentrum i Lund till en liten studio. Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Mer jobb och mindre interaktion med studenterna – det är följden av digitala undervisningar, tycker universitetslektor Kristofer Modig.
Mer jobb och mindre interaktion med studenterna – det är följden av digitala undervisningar, tycker universitetslektor Kristofer Modig.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: 52 procent har upplevt sabotage

23 svenska universitet och högskolor har besvarat TT:s enkät (av totalt 30 tillfrågade).

Av dem svarar 52 procent att de upplevt problem med att obehöriga tar sig in på digitala föreläsningar eller övningstimmar.

Lika många har haft problem med att digitala föreläsningar saboteras genom högljutt prat eller liknande.

Det stora flertalet understryker att det handlat om relativt få incidenter, framför allt under våren.

För att komma till bukt med problemen har personalen utbildats i hur digitala möten kan genomföras på ett säkert sätt.

Det handlar till exempel om krav på lösenord för att komma in på ett möte. I många fall används också en så kallad väntrumsfunktion, som innebär att deltagarna aktivt måste släppas in av den som arrangerar mötet.

Det går också att ställa in mötesverktyget så att bara läraren/arrangören kan dela material till andra.

Vid exempelvis disputationer utses ofta en moderator, som håller koll på möteschatten och vilka som släpps in.

Ekonomi

Riksbanken dopar vinster – utan krav på företagen

Riksbankschef Stefan Ingves. Arkivbild
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Riksbanken gödslar företagen med billiga lån som lyfter resultaten. Men det finns inga krav på bromsade aktieutdelningar.
– Det är en evig frågeställning vad som är lagom, säger Riksbankschefen Stefan Ingves.

Riksbankens styrränta har blivit mindre viktig i det rådande krisläget. I stället köper Riksbanken bland annat företagens lån (företagscertifikat och företagsobligationer) för mångmiljardbelopp, i syfte att hålla nere ränteläget.

Lägre räntor än annars, de ligger nu till och med lägre än innan coronakrisen bröt ut, lyfter exempelvis de räntekänsliga fastighetsbolagens resultat – vinster som i många fall delas ut till aktieägarna.

– Vi sade i våras att vi tyckte det var olämpligt med utdelningar givet omständigheterna, säger Ingves.

Olämpliga köp

Men nu har läget normaliserats en aning, flera företag har dessutom börjat trycka på utdelningsknapparna igen, men programmen för köp av företagslån ligger fast. Tunga ekonomer och forskare tycker det är olämpligt av Riksbanken att göra de här köpen av företagsobligationer och andra räntepapper, de behövs inte längre. Dessutom tar staten via Riksbanken en kreditrisk.

TT: Staten ställer ju krav när den betalar permitteringsstöd till företagen, då får det inte blir några utdelningar. Ni har inga liknande tankar, rekommendationer?

– Nej, inte i dagsläget när det gäller våra obligationsköp som vi gör. Men det är viktigt att komma ihåg att det gäller att hålla kreditmarknaden i gång. Det gäller att hitta ett lagom i den avvägningen.

Alla vinner

TT: Men ni tar en risk med statens pengar, och de kan gå till aktieutdelningar?

– Jo, men det är vårt jobb att ta risk under rådande omständigheter. När ingen annan, eller få, vill göra det, då finns vi kvar, och det mycket längre än någon annan. Syftet med det är att hålla hjulen igång i svensk ekonomi, och det har faktiskt alla nytta av.

Riksbanken, liksom andra centralbanker världen över, får till och från kritik för att vidga de ekonomiska klyftorna. När bankerna köper räntepapper håller det priserna uppe på de mer välbeställdas tillgångar, exempelvis aktier och bostäder.

– Det är en diskussion som kommer upp med jämna mellanrum. Och visst är det så att det vi gör, sannolikt, leder till att tillgångspriserna blir högre än vad de annars skulle ha varit.

Men studier visar ändå på att den allmänna nyttan överväger, enligt Ingves.

– Håller vi hjulen igång, då blir arbetslösheten lägre än vad den annars skulle ha varit. Och nettot för folkhushållet i sin helhet betyder att det här är en fördel för de allra, allra flesta.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Så mycket lån köper Riksbanken

Riksbankens åtgärder under coronakrisen för köp av olika typer av räntepapper, lån, ser ut enligt följande:

Maximalt möjliga köp av tillgångar: 500 miljarder kronor. Hittills utnyttjat: 190 miljarder kronor, varav merparten bostadsobligationer.

Inom den ramen får Riksbanken köpa företagscertifikat (korta företagslån) för 32 miljarder kronor och företagsobligationer (längre lån) för tio miljarder kronor. Hittills har Riksbanken köpt företagscertifikat och obligationer för 1,6 miljarder.

Sen tidigare äger Riksbanken statsobligationer för över 300 miljarder. Prognosen är ett samlat innehav av olika typer av räntepapper på över 750 miljarder kronor om något år.

Källa: Riksbanken

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Inrikes

Misstänkt mordförsök i lägenhet i Jakobsberg

En svårt skadad kvinna fördes till sjukhus. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En kvinna i 35-årsåldern har utsatts för ett mordförsök i en lägenhet i Jakobsberg norr om Stockholm. Polisen kallades till bostaden vid 02.37.

– På plats anträffar vi en kvinna som har stickskador, hon förs med ambulans till sjukhus. På sjukhuset gör man bedömningen att hennes skador är livshotande, säger Fredrik Andersson, vakthavande befäl vid polisen.

En man i 45-årsåldern är gripen och lägenheten är avspärrad för teknisk undersökning. Händelsen utreds som försök till mord.

Ekonomi

Billig Tesla-modell om tre år – aktien rasar

Nya Teslabilar rullar i väg från elbilstillverkarens fabrik i Kalifornien, USA. Arkivbild.
Foto: Ben Margot/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Först om tre år kan priset på en Teslabil vara nere på 25 000 dollar. Beskedet har fått Teslas börsvärde att rasa 50 miljarder dollar.

En Teslabil för 25 000 dollar, motsvarande drygt 223 000 svenska kronor, kan bli verklighet om tre år.

Det meddelade elbilstillverkarens grundare och vd Elon Musk när företaget natten mot onsdag presenterade visioner om ny batteriteknik, som kraftigt ska sänka batterikostnaden. Över 270 000 tittare följde presentationen online.

Beskedet att den nya tekniken inte kommer att nå någon stor produktionsvolym förrän 2022 ses som en besvikelse av många bedömare.

Redan under tisdagen gick Musk ut och sänkte förväntningarna på presentationen, vilket fick aktien att sjunka och Teslas börsvärde rasade 50 miljarder dollar. Teslaaktien sjönk 5,6 procent under tisdagen – och rasade sedan ytterligare 6,9 procent efter börsens stängning.

Nya litiumjonbatterier

Investerare hade förväntat sig besked om ett nytt batteri som ska räcka i minst 10 år, samt att Tesla skulle presentera specificerade kostnadsminskningar på sina batterier, som skulle göra att elbilen på allvar skulle kunna utmana den traditionella bensinbilen.

Inget av detta kunde Musk leverera. Tesla tar just nu fram ett nytt sätt att tillverka sina litiumjonbatterier på sin anläggning i Silicon Valley och förhoppningen är att det ska halvera kostnaden för batterierna de kommande åren.

– Vi är övertygade om att vi på lång sikt kan tillverka en gedigen elbil för 25 000 dollar, sade Elon Musk.

20 miljoner elbilar per år

Trots att Tesla länge har haft ett uttalat mål att tillverka elbilar som den stora massan ska ha råd att köpa kostar den billigaste modellen i dag drygt 550 000 kronor i Sverige, och därefter stiger priserna snabbt.

– Det är absolut nödvändigt att vi tillverkar bilar som människor faktiskt har råd med, sade Tesla-vd:n.

Tesla hoppas så småningom kunna bygga 20 miljoner elbilar per år.

Teslas grundare och vd Elon Musk. Arkivbild.
Teslas grundare och vd Elon Musk. Arkivbild.
Foto: Patrick Pleul

Utrikes

Nya regler för asyl och migration i EU

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson ska presentera sina förslag om nya asyl- och migrationsregler. Arkivfoto.
Foto: Francisco Seco/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fyra år av låsningar ska avslutas när EU-kommissionen nu lägger fram nya förslag om en gemensam asyl- och migrationspolitik.
En tuff debatt är att vänta för ansvariga kommissionären Ylva Johansson.

Vid lunchtid på onsdagen ska den länge efterlängtade nya "pakten" presenteras i Bryssel. Betydelsen märks i att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen själv inleder med ett uttalande – något som bara görs vid särskilt viktiga lagförslag.

Sedan är det upp till Ylva Johansson och kollegan Margaritis Schinas att förklara vad kommissionen har kommit fram till.

"Rätt till asyl"

Målet är att hitta ett sätt att hantera asylansökningar och migration inom EU på ett sätt som alla medlemsländer kan acceptera. De förslag som den gamla EU-kommissionen lade 2015 har suttit fast i oenighet.

– Migration är någonting som finns och alltid har funnits och är något som vi faktiskt behöver. Men vi behöver hantera migrationen bättre tillsammans, både för mer rättvisa och för bättre förutsägbarhet. Vi pekar tydligt på att man ska ha rätt till asyl, men man ska också återvända om man inte har rätt att stanna, sade Johansson till TT i förra veckan.

Omfördelning?

Tidigare förslag har fastnat i motstånd från framför allt Ungern och Polen mot att ha en obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan EU-länderna, om något land ställs inför en stor mängd nyanlända.

Obligatoriskt deltagande väntas även i de nya förslagen – men i något annorlunda form.

– Det handlar inte bara om omfördelning. Det kan också vara andra situationer, som till exempel att hjälpa till med återförande (av personer som inte ansetts ha asylskäl), sade Johansson till en grupp internationella journalister i Bryssel i förra veckan.

Gammalt och nytt

I ett utläckt dokument från i somras som TT tagit del av talas det om att behålla vissa av de äldre förslagen, om exempelvis asylskäl och mottagningsvillkor, men samtidigt kraftigt revidera andra förslag, om bland annat själva proceduren vid EU:s yttre gränser och vad som ska finnas i databasen Eurodac.

"Det här betyder att obefogade asylansökningar från personer från länder med låg beviljandegrad för asyl (inklusive visumfria länder) snabbt kan återsändas från den yttre gränsen", heter det i dokumentet från i juli.

Tuff debatt

De nya förslagen ska nu i sedvanlig ordning behandlas parallellt av EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, innan de kan bli verklighet. Debatten och diskussionen lär bli både het och lång.

Ylva Johansson är ändå optimist.

– Det är självklart att det här är en jättesvår uppgift och det känner jag in på kroppen. Men jag tror faktiskt att det är möjligt. Jag tror att vägen framåt är att man försöker avdramatisera migrationspolitiken. Situationen för migranter kan ju vara dramatisk, men själva politiken vinner på att avdramatiseras, sade hon till TT i förra veckan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Johansson och Schinas

Två av EU-kommissionens ledamöter är huvudansvariga för den "pakt för asyl och migration" som presenteras på onsdagen:

Margaritis Schinas (född 1962) är en av kommissionens åtta viceordföranden, med ansvar för att "främja Europas livsstil". Han satt i EU-parlamentet för konservativa grekiska partiet Ny demokrati 2007–09, men har annars främst arbetat som tjänsteman i EU-kommissionen, bland annat som chefstalesman för tidigare kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker 2014–19.

Ylva Johansson (född 1964) är inrikeskommissionär. Hon har varit riksdagsledamot för såväl VPK (1988-91) som S (2006-19) och har lång regeringserfarenhet som skolminister (1994-98), vård- och äldreomsorgsminister (2004-06) och arbetsmarknadsminister (2014-19).

NÄSTA ARTIKEL