Vollsjö

Nya ägare till 50-talshus i Vollsjö

Artikel Vollsjö Sven Thomas Pålsson, 52, och Jeanette Bengtsson, 51, tidigare boende på Frenninge Prästgård Heingebergsvägen i Vollsjö har köpt huset på Heingebergsvägen 37-2 i Vollsjö av säljaren Inger och Lars Hammar.

PREMIUM

Sven Thomas Pålsson, 52, och Jeanette Bengtsson, 51, tidigare boende på Frenninge Prästgård Heingebergsvägen i Vollsjö har köpt huset på Heingebergsvägen 37-2 i Vollsjö av säljaren Inger och Lars Hammar. Köpesumman blev 750 000 kronor och de nya ägarna tog över huset i november 2019. Husets byggår är 1950 och det har en boyta på 90 kvadratmeter.

Bara några hundra meter bort såldes i somras ett annat hus, på Stora Fränningevägen 112. Där såldes ett 84 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 830 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Rekordsmitta inför USA:s firande

Två poliser med den amerikanska flaggan vid Key Largo i Florida. Arkivbild.
Två poliser med den amerikanska flaggan vid Key Largo i Florida. Arkivbild.
Foto: Andy Newman/AP/TT
Utrikes
Utrikes

För tredje dagen i rad noterar USA ett nytt dystert dygnsrekord över antalet nya coronasmittade i landet.

De senaste 24 timmarna har drygt 57 600 fall registrerats, enligt Johns Hopkins-universitetet. Sju delstater redovisar egna toppnoteringar. Det handlar om Alabama, Alaska, Idaho, Mississippi, North Carolina, South Carolina och Tennessee, enligt Reuters sammanställning.

De dystra siffrorna kommer inför USA:s nationaldag, som firas den 4 juli.

Utrikes

Finlands president: Det är inte mot Sverige

Sauli Niinistö. Bild från i vintras.
Sauli Niinistö. Bild från i vintras.
Foto: Mikko Stig/Lehtikuva/TT
Utrikes
Utrikes I mars stängde Finland gränsen mot Sverige och trots EU-kommissionens uppmaning om öppna gränser inom unionen så är gränsen fortsatt stängd på obestämd tid.
– Det är inte mot Sverige, det är mot infektionen, säger Finlands president Sauli Niinistö till TT.

Finland har hittills klarat sig relativt lindrigt undan den rådande coronapandemin. Antalet rapporterade fall är 131 per 100 000 invånare jämfört med 684 i Sverige. Dödstalen ligger också på en betydligt lägre nivå med drygt en tiondel jämfört med Sverige, i förhållande till folkmängd. Nu har landet öppnat gränserna mot och övriga Norden och Baltikum, men Sverige är exkluderat. Finlands president Sauli Niinistö menar att det inte har något med Sveriges coronastrategi att göra utan om hur smittläget ser ut och jämför situationen länderna emellan med hur situationen såg ut inom Finland under början av våren.

– Situationen just nu är ungefär likadan som när vi när vi stängde gränsen mot Nyland. Det gjorde vi för att vi såg att infektionerna spred sig inom Nyland på ett helt annat sätt än i övriga delar av landet. Regeringen beslöt, vilket jag tycker var helt rätt, att stänga gränsen. Alla tyckte inte om det, men jag tror att djupt inne så förstod människorna att det var det bästa för alla, säger han.

Olika strategi

Sveriges strategi mot covid-19 har varit vida omdebatterad och kritiserad på flera håll, och redan från början har strategierna för att bekämpa smittan i Finland och Sverige skiljt sig åt. Sauli Niinistö säger att det egentligen inte är så märkvärdigt att länder har olika strategier, då det är en så främmande och överraskande situation för alla. Det är för tidigt att säga vilka som har valt rätt strategi.

– Men jag måste säga att jag är mycket nöjd med hur den finländska regeringen agerat, men ingen vet hur det kommer att sluta. Vi kommer förhoppningsvis vara klokare i slutet av året, och vet då vad som hände. Men det är fakta att situationen är olika på olika platser och att strategin man haft i Sverige är olik mot den vi haft här, säger Sauli Niinistö.

Att gränserna stängdes från början var enligt Niinistö helt naturligt då det var lätt att konstatera att ju mer människor reser desto mer sprids infektionen. Han säger samtidigt att det inte är just Sveriges strategi, utan mängden infektioner i landet, som gör att gränserna hålls stängda.

– Det är svårt att säga vem som haft rätt strategi. Men det finns betydligt mer infektion där än vad vi har här och då är det helt logiskt i jämförelse med vårt beslut gällande Nyland. Jag är säker på att man förstår vår tankegång i Sverige. Folk har olika åsikter, men jag hoppas bara att den här tankegången förstås. Det är inte mot Sverige, det är mot infektionen, säger han.

Negativa relationer

Både Sveriges inrikesminister Mikael Damberg (S) och utrikesminister Ann Linde (S) har uttryckt sin oro för att det nordiska samarbetet kan komma att påverkas negativt i och med detta, men det tror inte Niinistö.

Han pekar i stället på ländernas långa gemensamma historia, där några månader av stängda gränser inte kommer ha någon påverkan. Han poängterar hur samarbetet i Norden har stärkts under senare år och då speciellt det svensk-finländska samarbetet.

– Inom försvarssamarbetet vi haft är det en helt ny situation under de senaste 7–8 åren. Det var inget man kunde tro i början av millenniet, vi har gått framåt ordentligt och det snabbt. Och den här fienden vi har just nu, covid-19, det är en gemensam fiende, säger han, och menar att situationen varken är lätt för Sverige eller Finland, där man vant sig vid öppna gränser länderna mellan.

– Särskilt i norr i Torneå och Haparandaområdet har man blivit van att leva tillsammans utan gränser. Det finns också många människor med finskt ursprung i Sverige, som inte har finskt medborgarskap, som säkert har släkt och bekanta i Finland de vill upprätthålla relationerna med, säger han.

Finländska Torneå ligger alldeles intill Haparanda och samhällena brukar vara tätt sammanflätade. I dag är de i stället uppdelade med ett staket. När gränsen mellan Sverige och Finland kommer öppnas är ett beslut för Finlands regering.

– Det är inte min sak att gissa när svenskar kommer kunna resa in i Finland igen. Men jag är säker att regeringen tar situationen mycket allvarligt och ser på alla möjligheter, säger Sauli Niinistö.

Troy Enekvist/TT

Sauli Niinistö med hustrun Haukio under en lunch på slottet i Stockholm 2017.
Sauli Niinistö med hustrun Haukio under en lunch på slottet i Stockholm 2017.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Sauli Niinistö

Fakta: Sauli Niinistö

Sauli Niinistö föddes den 24 augusti 1948 i Salo i sydvästra Finland.

Har varit Finlands president sedan 2012 och var när han tillträdde den förste icke-socialdemokraten på presidentposten på 30 år.

Har en bred politisk erfarenhet, bland annat som vice statsminister, finansminister och riksdagens talman. Han var 1994–2001 ledare för konservativa Samlingspartiet.

Har två vuxna söner från sitt första äktenskap med Marja-Leena som omkom i en bilolycka 1995. Han undkom själv tsunamin i Thailand 2004 genom att klamra sig fast vid en stolpe tillsammans med en av sina söner.

Han gifte sig 2009 med poeten Jenni Haukio. De fick ett gemensamt barn 2018.

FAKTA

Fakta: Coronarestriktionerna i Finland

Finland stängde sina gränser i mars och därefter isolerades landskapet Nyland. Restriktionerna över Nyland hävdes den 15 april och gränserna mot Norden (Sverige exkluderat) och Baltikum öppnade i mitten av juni.

Är man symptomfri är det öppet för inrikesresor i Finland.

Finland avråder från utrikesresor – förutom till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen.

Det är tillåtet att besöka barer och restauranger men med regler om distansering. Bufféservering är inte tillåtet. Alla gäster måste ha egen sittplats men får hämta mat och dryck vid baren.

Folksamlingar på högst 50 personer är tillåtna.

Det rekommenderade minimiavståndet att hålla mellan människor är en meter.

Det mesta i samhället har öppnat, men med regler om begränsat antal besökare och distansering.

Ekonomi

Så kan pandemin slå mot kaffeskörden

Brasilien och Colombia har beslutat att definiera arbete inom kaffesektorn som nödvändigt arbete vilket möjliggör för säsongsarbetare att komma till länderna.
Brasilien och Colombia har beslutat att definiera arbete inom kaffesektorn som nödvändigt arbete vilket möjliggör för säsongsarbetare att komma till länderna.
Foto: Christine Olsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Även kaffeodlarna i Sydamerika påverkas av coronapandemin. En väntad prishöjning på kaffe uteblev – men brist på arbetskraft riskerar att försämra kvaliteten på bönorna.

I mitten av april höjdes varningsflaggor för att priset på kaffe skulle kunna öka kraftigt till följd av pandemin. Några månader senare kan det konstateras att det inte blev riktigt så illa som befarat för konsumenterna.

I början av maj startade skördesäsongen av kaffebönor i Brasilien och Colombia. Då brukar priserna på kaffe sjunka eftersom utbudet ökar. I år var många oroliga att möjligheten att skörda bönorna skulle påverkas av de reserestriktioner som gällde till följd av coronapandemin.

– Många av länderna som är stora kaffeproducenter, bland annat Brasilien och Colombia, har definierat arbete inom kaffesektorn som nödvändigt arbete och därför släppt in säsongsarbetare i länderna, säger Emma Frödå, lantbruksexpert på Danske Bank.

Faran inte över

Oron finns kvar för att reserestriktionerna ska medföra att inte tillräckligt många säsongsarbetare finns tillgängliga under skörden.

– Om inte arbetskraften kommer så att man kan skörda precis när det är dags är det risk att det blir sämre kvalitet på bönorna, säger Emma Frödå.

Det finns även en risk att logistikproblem till följd av corona ska orsaka förseningar under transporterna av bönor. Men mest orolig är kaffebranschen för att konsumtionen av högkvalitativt kaffe ska sjunka vid en lågkonjunktur då konsumenten drar ner på lyxkonsumtionen.

– Det är de här exklusiva bönorna som de tjänar ganska bra pengar på som tappar i pris. Har man inte så mycket att röra sig med så kommer de flesta att fortsätta dricka kaffe men kanske en billigare sort, säger Emma Frödå.

Låg lönsamhet

Under de senaste åren har priset på kaffe legat ganska lågt. Något som lett till att många producenter haft låg lönsamhet och flera har gått i konkurs.

I slutet av 2019 och början av 2020 steg priset på kaffe kraftigt för att sedan sjunka till februari. I månadsskiftet mellan mars och april steg priserna igen men har sedan dess gått ner för att de senaste veckorna gå upp lite igen.

– Tittar man på tre till fem års sikt så är priserna ganska låga men de går väldigt mycket upp och ner. Det är aldrig positivt för producenterna med växlande priser utan de vill ha stabilitet så att de vet vad de tjänar, säger Emma Frödå.

Ellinor Knoxborn/TT

Oron finns kvar för att reserestriktionerna ska medföra att inte tillräckligt många säsongsarbetare finns tillgängliga under skörden vilket påverkar kvaliteten på bönorna. Arkivbild.
Oron finns kvar för att reserestriktionerna ska medföra att inte tillräckligt många säsongsarbetare finns tillgängliga under skörden vilket påverkar kvaliteten på bönorna. Arkivbild.
Foto: Helena Landstedt/TT

FAKTA

Fakta: Världens största kaffeländer

Klart mest kaffe produceras i Sydamerika. Här är topplistan över de länder som producerar mest kaffe (siffran är antalet 60-kilos säckar med kaffe som respektive land producerande under säsongen 2018/2019):

1. Brasilien 63 miljoner

2. Vietnam 31 miljoner

3. Colombia 14 miljoner

4. Indonesien 9 miljoner

5. Etiopien 8 miljoner

Källa: International Coffee Organization

Kävlinge

Har 128 000 till rötskadad mölla

Bilden visar en äldre man som står framför en mölla av hollänskt typ. Himmlen är ljusbå.
Göran Brandin konstaterar att kampanjen Rädda Möllan inbringat 60 000 kronor från privatpersoner. De rötskadade dörrarna och fönstren ska vara åtgärdade till helgen.
Foto: Lena Breitner
Kävlinge
Löddeköpinge Insamlingen för att rädda den rötskadade möllan i Lödde har gått över förväntan. 128 000 kronor har samlats in, varav 60 000 från privatpersoner under kampanjen Rädda Möllan.

Fredwicksfeldtska möllan i Löddeköpinge riskerar att förfalla. Bland annat är rötskador konstaterade på flera ställen.

Sedan 1950 är Harjagers härads fornminnes- och hembygdsförening ägare till möllan. Föreningen tog 2016 fram en budget på över tre miljoner kronor för att återställa möllan. Summan anses omöjlig att få in de närmaste åren. Ambitionen fick revideras till att möllan ska göras tät samtidigt som säkerheten ökar. Då landade budgeten på en dryg miljon.

Kampanj startade

Göran Brandin sitter i Möllekommittén, som arbetar med att få pengar till renoveringen, som också bygger på mycket ideellt arbete.

En förutsättning för att få bidrag från stat, kommun, stiftelser och liknande handlar om att visa att allmänheten är engagerad. I januari startades kampanjen Rädda Möllan, bland annat med upprop på Facebook. Möllekommittén har också varit runt och lagt lappar i brevlådor i Lödde med omnejd.

150 har gett 60 000

Fram till nu har omkring 150 privatpersoner swishat eller gjort banköverföringar på 60 000 kronor. Det är över förväntan.

– I Höör fick de in 15 000 på ett år, så jag trodde vi skulle få in 30 000, säger Göran Brandin.

Möllan i Lödde är speciell. Den är inte bara ett landmärke i Lödde. Den är också av sin tids mjölnare ofta nämnd som en av Skånes vackraste. Den stod klar 1847 och är troligen döpt efter grevinnan på Barsebäcks gods.

128 000

Förutom kampanjen Rädda Möllan har hembygdsföreningen tidigare fått 41 000 kronor i gåvor. Kommunen tilldelade i år kulturmiljöpriset till verksamheten, vilket gav ytterligare 29 000 kronor. Sammanlagt 128 000 kronor har samlats in.

två män står och kittar och målar fönster.
Kittning och målning av fönster kan ideella krafter sköta. Annat får lämnas bort.
Foto: Göran Brandin

Sedan i januari har arbetet med att få möllan tät pågått. Dörrar har fått lämnas iväg till en konsult, men vissa kittnings och målningsarbeten har skett med en handfull ideellt arbetande krafter. Fönster och dörrar vid segelbanan ska vara klara till möllans dag på söndag. Men pengar till att lägga ny papp på taket och plocka ner vingarna för behandling och justering, samt reparation av segelbanan är ännu inte klar.

Just nedplockningen av vingarna är en intressant aspekt. Nyligen skrev Skånskan om att kringliggande markägare vill bygga bostäder runt möllan. Det blev nej i planutskottet då översiktsplanen inte medger bostäder. Göran Brandin är fundersam över den föreslagna exploateringen.

Segelbana större än egendom

Bygga bostäder är inte fel, menar Göran Brandin, men alltför tättbebyggt och nära möllan blir problematiskt.

– Möllans tomt är 249 kvadratmeter, men segelbanan och vingarna är 289 kvadratmeter, säger han.

En ekonomibyggnad som ligger nästan kloss i kloss med möllan föreslås bli bostäder, men tangerar alltså att ligga delvis under segelbanan. Bara för att få ner vingarna för underhåll krävs en stor kranbil och stora ytor att lägga ner dem på.

Utrikes

Hundratals getter döda i norsk brand

Utrikes
Utrikes

300 getter har dukat under i en ladugårdsbrand i Ål i Viken fylke i centrala Norge.

Branden bröt ut strax efter klockan 02 natten till lördagen, enligt lokal polis.

– Alla djur i byggnaden, 250 getter och 50 killingar, omkom i branden, säger räddningsledaren Erik Gunnerød vid Sydost polisdistrikt.

Enligt ett vittne uppstod eldsvådan hastigt, och ladan var redan övertänd när räddningstjänst kom till platsen.

Även ett gammalt härbre fick stora skador.

På grund av spridningsrisk fick närliggande bostäder evakueras, men inga människor skadades i branden som på lördagsmorgonen förklarades vara under kontroll.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Kultur och nöje

Frisk fruktsallad utan körsbär

Hasse "Kvinnaböske" Andersson.
Foto: LINA ARVIDSSON
Kultur och nöje
Krönika/Sommar i P1 Matilda Arborelius har lyssnat på veckans sommarpratare.

Veckans sommarpratare bjuder på berättelser på olika nivåer. Vissa mer privata - andra mer återhållsamma. Det är svårt att hitta en röd tråd bland dem. De flesta följer den dramaturgiska årstiondelånga kurvan från ett då, med avstamp i barndomen eller en specifik händelse, till nu och de 90 minuterna i Sommar i P1.

Efter att ha lyssnat igenom dem alla känns blandningen på något sätt bekant. Det är högt och lågt, intrikat och allmänt, mikro och makro i symbios, helt enkelt en bra blandning, som en frisk fruktsallad en sommardag (utan de konserverade muggiga persikorna).

Hasse Andersson, bananen som liksom utgör basen. Utan banan ingen fruktsallad. Kanske inte den mest spännande frukten, den som får det att spritta till i smaklökarna, men den mättar gott och är som en lagom mogen banan brukar vara – mjuk, snäll och utan tuggmotstånd.

Sofie Sarenbrant - en mörk, vinröd och mjöldaggsinvaderad vindruva. Deckarförfattaren använder sin tid i etern till att berätta om de sexuella övergrepp hon utsattes för som barn för att - förhoppningsvis - ingjuta hopp hos andra utsatta. Omgiven av familj och vänner känner hon sig ändå ensam med sin skam och skuld och övertygelse om att de andra skulle få det bättre om hon försvann. Det mörka och tunna men ändå starka höljet, som slutligen (inte tack vare rättssystemet) motade bort mjöldaggen, döljer ett ljust innanmäte: insikten om att även om man sitter ensam på sin lilla kvist är man ändå en del av en stor och betydelsefull klase.

Sofie Sarenbrant.
Foto: Mattias Ahlm

Youtubern och influencern Therese Lindgren kan kanske liknas vid en apelsin, inte bara för att hon under sin mörkaste sjukdomsperiod hittade en vän och ett lugn i Youtubefenomenet Annoying Orange. Under det hårda, slipade och säljdrillade skalet finns många klyftor av en och samma person; den varma, den smarta, den kontrollerande, den rannsakande, den rädda och den modiga.

Klarnagrundaren Niklas Adalberths sommarprat går från noll till miljarder, som äpplena i Kivik om sensommaren. Han blir sällan personlig, känslorna lyckas inte nå rösten – eller om det är tvärtom. Adalberth-äpplet har ett välpolerat skal och ett inre som måste tuggas noga men när man väl gjort det är man nöjd.

Niklas Adalberth.
Foto: Mattias Ahlm

Kiwin är kompositören och orkesterdirigenten Catherine Winnes. Bara namnet klingar melodiskt, kiwi, kiwi. För den oinvigde kan klassisk musik te sig svårt, lite brunt (i dubbelbemärkelse just här). Men Winnes visar att bara man delar kiwin så ser man allt det gyllengröna som går så lätt att gröpa ur med rätt verktyg.

Så kommer kampen om ananasen. Denna märkliga frukt vars mörka skal inte ska förtäras utan skäras bort med kniv för att man ska komma in till det söta och trådiga fruktköttet. Den får överbefälhavare Micael Bydén och svenskitalienske diplomaten Staffan de Mistura med sina egna yrkesbaserade taktiker göra upp om.

Veckans fruktsallad ger lite av varje, det går fint att peta bort olika komponenter men de gör sig ändå bäst ihop. Dessvärre saknas det högt åtråvärda och ensamglänsande körsbäret.

FAKTA

Sommar i P1 finnas att lyssna på:

http://sverigesradio.se/sommar eller i SR:s app.

Programmet sänds dagligen klockan 13.00 i SR P1.

Inrikes

Svensk dömd för mord i Mexiko – får 38 år

Kvinnan sköts till döds på öppen gata i staden Tequisquiapan i Mexiko.
Inrikes
Inrikes

En 57-årig man med svenskt medborgarskap har dömts till 38 års fängelse för ett mord på en kvinna i Mexiko, skriver Västerbottens-Kuriren.

Mannen och kvinnan har tidigare bott tillsammans i Umeå men flyttade sedan vidare till Mexiko.

Det var den 20 juni förra året som kvinnan sköts till döds på öppen gata i sin hemstad Tequisquiapan, 140 kilometer nordväst om Mexico City, sedan hon lämnat sin dotter på skolan.

Enligt åklagaren var motivet bakom mordet att 57-åringen tecknat en livförsäkring för sin före detta sambo på motsvarande 520 000 kronor som han skulle få tillgång till vid hennes död, rapporterar VK.

Mannen har suttit häktad i över ett år i väntan på rättegång. Svenska UD ska ha varit insatt i fallet och besökt mannen i fängelset San Juan del Rio.

Mannens advokat uppger för VK att det finns goda möjligheter att överklaga domen.

Inrikes

Tidiga test osäkra – du kan behöva ta om

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Med ett positivt antikroppstest ska du kunna träffa dina nära och kära som är i en riskgrupp. Men har du tidigare gjort ett test kanske det inte längre går att lita på.
– Hade jag gjort ett snabbtest skulle jag höra av mig och fråga om det testet följer våra nya rekommendationer, säger Karin Tegmark Wisell vid Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten gick i veckan ut med att den tagit fram en vägledning för hur antikroppstest bör genomföras. Men för en privatperson kan det vara knepigt att veta vilka tester det går att lita på.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, tycker att den som gör ett test ska kräva svar från den som erbjudit det.

– Man kan berätta att man vet att Folkhälsomyndigheten nu har rekommendationer när det gäller antikroppstesternas prestanda och sedan fråga om dessa uppfylls, säger hon.

Karin Tegmark Wisell anser att den som utför testet har en skyldighet att svara.

– Och om en myndighet har utfärdat en rekommendation, som vi nu har gjort, så ska man som testutförare ha mycket på fötterna för att gå emot det.

Ställ frågan

TT: Tror du att en testutförare kommer att erkänna för en patient om den inte följer era rekommendationer?

– Det förväntar jag mig verkligen. En verksamhet som utför antikroppstester har en skyldighet att genomföra dem under hälso- och sjukvårdslagen. Vilseleder man patienter, eller andra som frågar, kan det bli disciplinärenden, säger Karin Tegmark Wisell.

TT: Men om det nu ändå finns en risk för att vissa inte följer rekommendationerna från er, vågar man som privatperson ta ett test och sedan träffa någon ur en riskgrupp?

– Har man ställt frågan till den som gör testet, att de känns seriösa och de kan svara på frågorna man har, så tycker jag att man som patient kan lita på dem. Men i och med att det har funnits en osäkerhet kring antikroppstesterna, och att det hela tiden dyker upp ny kunskap inom det här området, så tycker jag att man ska ställa frågan, säger Karin Tegmark Wisell.

Nytt test

När coronaviruset började få spridning i Sverige var det många som gjorde snabbtester för att ta reda på om de bar på antikroppar mot covid-19. Karin Tegmark Wisell säger att det är svårt att veta om testen nu går att lita på.

– För att veta det måste man fråga den som utfört testet vad det har för prestanda och om det uppfyller de krav som Folkhälsomyndigheten nu har preciserat, säger hon.

Om kraven inte uppfylls bör man göra ett nytt test.

– Ja, och om man inte får svar på den frågan så bör man åtminstone vara ifrågasättande och inte ta för givet att de följer våra rekommendationer. Har man varit helt frisk, utövat social distansering och har gjort ett snabbtest som man är osäker på vad det har för prestanda, då tycker jag absolut att man kan ta ett nytt test, säger Karin Tegmark Wisell.

Ansvar på patienten

TT: Ligger det inte för mycket ansvar på patienten, för att ett test ska kännas säkert?

– Båda ja och nej. Alla regioner som erbjuder antikroppstester enligt våra rekommendationer kommer att få ersättning från staten. Så gör man ett test inom regionen kan man räkna med att det är säkert. Det kanske är mest relevant för den som har gjort ett snabbtest hos en privat aktör, innan våra rekommendationer kom, som bör ställa frågan.

Hon tycker dock att man i grunden ska lita på utförare av hälso och sjukvård i Sverige.

– Men i och med att det ha funnits lite sämre tester i omlopp tidigare, och det nu finns väldigt bra tester med hög prestanda, så kan det vara bra att ställa frågan, säger Karin Tegmark Wisell.

Carin Fock/TT

Är du osäker på ditt antikroppstest? Ställ frågor, säger Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Är du osäker på ditt antikroppstest? Ställ frågor, säger Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
NÄSTA ARTIKEL