Debatt

Ingen elbrist i Skåne

Vindkraft i Öresund. Foto: TT
Debatt
Debatt Larmrapporterna om elbrist har duggat tätt.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Larmrapporterna om elbrist har duggat tätt. För Skånes del har det låtit som att en bristande eleffekttillgång omöjliggjorde en fortsatt industriell utveckling. Men det blev tyst kring detta när en relativt enkel uppgörelse slöts med regeringen nyligen. Tre åtgärder i den tillförde simsalabim Skåne ytterligare 255 MW.

Eon konstaterar nu att man genom uppgörelsen kan tillgodose alla kända önskemål om effektuttag fram till år 2024. Nästa år tillförs Skåne sannolikt dessutom 1200 MW genom att Sydvästlänken då äntligen ska fungera, vilket den skulle gjort redan för fem år sedan. Därtill kan vi vid eventuella akuta behov importera el från Litauen, Polen, Tyskland eller Danmark. Utlandskablar från dessa länder kan tillsammans överföra ca 3200 MW. Runt år 2025 tillkommer också Hansa Power Bridge på 700 MW från Tyskland.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Öresundsbron - droppen som får bägaren att rinna över

org-a6672be5-48f8-4fe5-92da-de776efd22b8.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Fanns det inga argument mot byggandet av en bilbro över Öresund? Jo, både klimathotet och Östersjöns döda bottnar.

Klimathotet kom att bli en allt viktigare fråga i debatten om Öresundsbron under 1990-talet. Även hotet mot Östersjön blev under 1990-talet en allt viktigare fråga. Det var de låga syrehalterna i Östersjön och de många döda bottnarna som bredde ut sig på oroande sätt. Bron ansågs öka risken för att syrerikt vatten förhindrades att nå Östersjön.

De senaste rapporterna om de höga temperaturerna i Sibirien och hotet från all den metan som frigörs när permafrosten tinar visar att klimathotet har nått en ny och farligare nivå. SMHI:s nyaste rapporter om utbredningen av döda bottnar i Östersjön visar att problemet har ökat på ett mycket allvarligt sätt.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang berätta fabeln om den kinesiske läraren som skulle förklara för sina elever hur vi uppfattar hot. Han stoppade en levande groda i hett vatten och observerade att grodan hoppade direkt ur vattnet. Nu stoppade han grodan i kallt vatten och värmde sakta upp vattnet. Grodan stannade kvar i vattnet och uppfattade bara att vattnet blev bekvämare att visats i tills det var för sent. Och grodan kokades till döds.

Vi har sett under våren 2020 att vi kan ställa om samhället när vi drabbas av ett plötsligt påtagligt hot som vi kan avläsa direkt i form av svår sjukdom och till och med död. Vi kan också se att vi inte reagerar på ett hot som smyger sig på oss sakta och där vi lyckas delvis anpassa oss till det. Vi märker däremot inte direkt av att värmen i Sibirien och skogsbränderna i Australien inträffar på andra sidan jordklotet. Öresundsbron bröt en barriär som hindrade bilismen att expandera.

Vi måste tillämpa principen att inte vidta några åtgärder som förvärrar situationen. Denna så kallade icke-försämringsprincip är avgörande för framtiden. Inget får göras som försämrar situationen. Bilismen är ett av de stora hindren för att vi ska nå klimatmålen och det är en självklarhet att man inte vidtar några åtgärder som leder till ökad bilkörning. Det är också självklart att man inte lägger ytterligare en barriär som hindrar syrerikt vatten att flöda in i Östersjön.

När stora projekt planeras ska alltid ett alternativ till projektet redovisas. Det fanns ett uppenbart alternativ till en bilbro som hade betydligt mindre effekter på miljön, men som uppfyllde det mål man ansåg sig vilja uppfylla: en järnvägstunnel mellan Malmö och Köpenhamn. Det hade inte lett till mer utsläpp av växthusgaser och hade inte påverkat ett eventuellt inflöde av syrerikt vatten till Östersjön. Koncessionsnämnden för miljöskydd, den enda expertmyndighet som prövade frågan, avslog ansökan.

Och i Lund bygger man ut motorvägen för mer biltrafik. Vi kan inte säga ”vi förlåter för de vet inte vad de gör.” Vi visste då och vet nu! Bättre att säga ”how dare you!”

Högni Hansson

Lärare Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet

f.d. miljöchef Landskrona kommun

Debatt

Tillgången på psykologer är sämre i norra Skåne

Foto: Norra Skåne/Arkiv
Debatt
Lokal debatt Nsk
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Är det verkligen okej att tillgången till psykologer på vårdcentralerna i norra Skåne är mycket sämre än i Malmö, Lund och andra kommuner i södra Skåne?

Vi i Miljöpartiet ser det som självklart att svaret är nej.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Akut lärarbrist i länet – 9 200 saknas

Den akuta lärarbristen i Skåne kan leda till att skolledare måste avbryta sin semester för att lösa höstens situation, enligt insändaren.
Foto: Heiko Junge/NTB scanpix/TT
Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Skolpersonalen har just nu en välbehövlig semester efter en tuff vår med dubbelarbete i både klassrum och på distans.

Men ledigheten gäller inte alla. Många skolledare kommer att behöva bryta sina semestrar för att gå in och lösa den akuta lärarbristen som råder i Skåne län.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Stor vårdskuld att betala av för Region Skåne

org-ed44da5e-e19e-460a-8a90-bb017e4931f9.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det uppdämda behovet av vård blir allt större i coronapandemins spår. Bara i Region Skåne fick 4 170 färre patienter sin operation under mars och april jämfört med förra året. Till hösten kan det handla om nästan 11 500 operationer och åtgärder som skjutits upp. Patienter kommer att få fortsätta gå med en ond höft eller vänta på sin starroperation. Nu behövs en plan för att börja ta hand om alla väntande patienter.

När pandemin börjar klinga av kommer det finnas ett uppdämt behov av vårdinsatser bland Region Skånes patienter. Vårdskulden blir allt större. Utifrån Sveriges kommuners och regioners data har vi jämfört antalet genomförda operationer och andra åtgärder under mars och april i år med samma månader 2019. Under dessa två månader opererades cirka 4 170 färre patienter. I april gick antalet operationer ner med nära 50 procent.

Inom gynekologin fick under april 43 procent färre kvinnor hjälp med nödvändiga behandlingar. Antalet som fick kirurgisk vård, gick ner med ca 70 procent. Störst var nedgången inom höftled- och knäoperationer med ca 90 procent färre operationer. De som väntar på operation måste så fort som möjligt få den vård de har rätt till.

Om volymen operationer fortsätter att vara lika låg som i april kan det i september vara upp till 11 500 patienter i regionen som har fått sin behandling uppskjuten. Till det ska läggas andra patientbesök som skjutits på framtiden.

Om sjukvården i regionen från september och framåt skulle lyckas öka sin kapacitet med 15 procent mot den normala kommer det att ta 11 månader att arbeta bort vårdskulden. Om vårdkapaciteten ökar med 5 procent riskerar det att ta 2 år och 9 månader. Till det ska läggas att vården under lång tid framöver påverkas av fortsatt behov av vård till patienter som insjuknar i Corona, med långa vårdtider och omfattande rehabinsatser. Vi befarar att det kommer att ta lång tid innan vården kan öka sin kapacitet påtagligt. Det finns risk att patienter kommer att fara illa.

Vi är ödmjuka inför det faktum att det är en stor utmaning som sjukvården har framför sig. De privata vårdgivarna kan och vill vara regionens partners i det arbete som väntar. Vårdföretagarna vill peka på sex möjligheter för regionen att öka vårdkapaciteten:

1. En plan för att börja ta hand om vårdskulden. ​Planen bör tas fram tillsammans med verksamheten i egenregi samt privata vårdgivare så att resurserna i sjukvårdssystemet i sin helhet kan nyttjas optimalt.

2. Upphandla snabbt ökad vårdkapacitet​. Öka vårdvolymen hos vårdgivare som regionen redan har avtal med.

3. Nyttja vårdvalens möjligheter till ökad vårdkapacitet​. Vårdval ger regionen en större möjlighet att snabbt öka vårdvolymerna i specialistvården. Ett LOU-upphandlat avtal innehåller takvolymer och storleken på inköpen i avtalet ska anges i både värde och kvantitet. I vårdvalsavtalen finns inga sådana tak utan vårdgivarna kan öka vårdvolymerna utifrån sin möjliga kapacitet. ​

4. Fortsätt bejaka utvecklingen av digifysisk vård​. Under krisen har vi sett en snabb utveckling av digitala vårdkontakter hos både privata och regionala mottagningar, som underlättat för patienter som inte har kunnat besöka mottagningen fysiskt. Krisen har visat att det går att bedriva vård med digitala verktyg. ​

5. Ge patienten rätt att söka också slutenvård över regiongränserna​. Regleringen i patientlagen om att patienter kan söka vård i annan region omfattar endast öppenvård. Detta bör ses över. ​​

6. Satsning på 1177 för att underlätta för patienten att få vård snabbare​. Gör en informationssatsning via 1177 om möjligheterna att fritt välja öppenvård.​

Den privat drivna sjukvården finns vid regionens sida och vill bidra till att ge patienterna den vård de behöver. Låt oss börja betala av vårdskulden tillsammans.

Karin Liljeblad

Näringspolitisk expert sjukvård, Vårdföretagarna

Debatt

Skåne behöver ett modernt strandskydd!

Kommunerna i Skåne måste kunna utveckla strandnära områden, skriver företrädare för Centern.
Kommunerna i Skåne måste kunna utveckla strandnära områden, skriver företrädare för Centern.
Foto: MARTIN HÖGLUND / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

DEBATT. Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Dessutom finns det 364 sjöar, åar och bäckar i Skåne. Vår kust och alla dessa sjöar och vattendrag är idag hårt reglerade av strandskyddslagstiftningen. Myndigheternas tolkning av lagstiftningen som sätter stopp för människors drömmar om livskvalitet och kommuners visioner och framtidsplaner för lokala, strandnära områden.

För många kommuner, inte minst landsbygdskommuner, är strandskyddet en viktig fråga. Attraktiva tomter kan vara ett sätt att locka fler att bosätta sig i kommunen. Eller att skapa möjligheter för de ungdomar som en gång flyttat ut för att studera att återvända och slå ner sina bopålar.

Som lagstiftningen ser ut idag är den i många fall en bromskloss för människors framtidsvisioner. Vi behöver skapa en lagstiftning som är anpassningsbar och tar hänsyn till att kommunerna runt om i landet har olika förutsättningar och möjligheter. Lagstiftningen ska skydda strandlinjen men inte begränsa möjligheterna för landets kommuner att utveckla strandnära områden. Detta är en viktig frihetsreform för landsbygden och därför har Centerpartiet sett till att en utredning tillsattes förra året för att se över just denna lagstiftning. Översynen är i enlighet med vad som står skrivet i Januariavtalet och det är något som Centerpartiet drivit hårt sedan länge.

De orimligt byråkratiska reglerna med olika undantag har också skapat en orättvisa mellan å ena sidan större skånska kustkommuner som ibland har fått igenom stora byggnadsprojekt – ibland hela stadsdelar – nära havet och å andra sidan mindre kommuner i Skånes mitt, där nitiska statliga tjänstepersoner övertolkar skyddsbehoven för minsta vattendrag.

Sverige och Skåne behöver ett modernt strandskydd. Strandskyddslagstiftningen måste ta hänsyn till att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. Kommunerna måste ges större möjligheter att utveckla strandnära områden. Strandskyddet ska dock fortsatt skydda känsliga stränder, möjliggöra ett tillgängligt friluftsliv och se till att bevara goda levnadsförhållanden för både djur och växter, men det behöver bli mer flexibelt. Ett starkt strandskydd behövs men ska anpassas till de regionala och lokala förutsättningarna runt om i Sverige.

Utredningen som ser över strandskyddet i grunden ska vara klar i slutet av det här året. Vi vill se en strandskyddslagstiftning som tar hänsyn till Skånes olika förutsättningar. Där vi både skyddar naturen, ökar det lokala inflytandet och där lagstiftningen ökar alla kommuners möjlighet till utveckling.

Annette Linander (C)

Regionråd och gruppledare, Region Skåne

Lennart Pettersson (C)

1:e vice ordförande regionfullmäktige, Region Skåne

Jonny Cato (C)

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Debatt

Så kan Sverige stötta världen ur coronakrisen

Det är viktigt att Sverige bidrar globalt till en hållbar, jämställd, rättvis och säker värld som står stadigare inför nästa kris.
Foto: Sonja Smith
Debatt
Debatt Sju svenska biståndsorganisationer: avsätt motsvarande en procent av våra inhemska stödpaket till världens utsatta

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I en ny rapport samlar vi ett stort antal vittnesmål om pandemins konsekvenser från de civilsamhällesorganisationer vi samarbetar med ute i världen. Av dessa ser man tydligt att fattigdomen ökar, barn drabbas hårt, kvinnor och flickor är särskilt utsatta, det demokratiska utrymmet krymper, och civilsamhället har svårt att nå de mest sårbara. Vi ser hur årtionden av framsteg i kampen mot fattigdomen håller på att omintetgöras.

Det är viktigt att Sverige nu hjälper till att bygga en värld efter krisen som är trygg för alla och står stadigare inför nästa kris. Det gör vi genom internationella samarbeten i Världsbanken, FN och EU och genom att vi håller fast vid målet om att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst går till bistånd.

Utöver det har vi från civilsamhällets sida flera konkreta förslag för hur Sverige kan bli en än starkare allierad till världens mest utsatta.

Sverige bör avsätta motsvarande en procent av våra inhemska stödpaket till en global Build Back Better-fond och verka för att andra rika länder gör samma sak. Fonden ska finansiera uppbyggnaden av hållbara samhällen efter krisen. En procent av de stödpaket som regeringen aviserat hittills blir drygt två miljarder kronor.

För att stärka drabbade länders ekonomier bör Sverige även aktivt stödja internationella initiativ till skuldavskrivningar och skuldlättnader för låginkomstländerna.

Vi bör också i svenskt bistånd möjliggöra särskilda satsningar för de cirka två miljarder människor i världen som verkar i den informella ekonomin. De drabbas särskilt hårt av åtgärderna mot pandemin och deras arbete är avgörande för en återhämtning.

Vi måste stå upp för barns rättigheter till hälsa, utbildning, trygghet och skydd under och efter krisen.

I spåren av corona måste Sverige hålla fast vid en feministisk utrikespolitik och svenskt bistånd måste fokusera på att motverka våld mot kvinnor och flickor, som ökat dramatiskt under krisen.

Sverige bör också arbeta inom FN och EU för att alla länder som har utlyst undantagstillstånd och nödlagar återgår till ordinarie lagstiftning när krisen är över.

Slutligen bör Sverige säkerställa fortsatt stöd till pågående humanitära kriser så att dessa inte bortprioriteras på grund av covid-19.

Coronakrisen är en global kris som visar hur sårbara vi alla är och hur beroende vi är av en värld som är trygg för alla. Det är viktigt att Sverige bidrar globalt till en hållbar, jämställd, rättvis och säker värld som står stadigare inför nästa kris.

Martin Nihlgård, generalsekreterare, IM

Mohamed Ibrahim, generalsekreterare, Islamic Relief Sverige

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige

Helena Thybell, generalsekreterare, Rädda Barnen

Anders Malmstigen, generalsekreterare, Svenska missionsrådet

Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect

Fakta: så slår coronakrisen mot världens mest utsatta

•FN varnar för att en halv miljard människor kan försättas i fattigdom på grund av coronakrisen, och att antalet människor i världen som lider hungersnöd kan fördubblas till 265 miljoner. Källa: FN

•Vaccinationer mot mässlingen har ställts in i minst 23 länder till följd av coronapandemin, vilket drabbar 78 miljoner barn upp till nio års ålder som annars hade erbjudits skydd. 2018 dog över 140 000 människor i världen av mässlingen, de flesta barn under fem år. Källa: FN, WHO

•Den nästintill världsomspännande lock-down som varit under våren har lett till uppskattningsvis 15 miljoner fler fall av mäns våld mot kvinnor och flickor, beräknat på en tre-månadersperiod. Källa: UNFPA

•I 48 länder har myndigheterna vidtagit åtgärder under coronapandemin som hotar det demokratiska utrymmet. I ytterligare 34 länder har myndigheterna agerat på ett sätt som till viss del hotar demokratin. Källa: V-Dem Institute, Göteborgs universitet

Pressbild bifogas. Teplockerskan Kokila på Sri Lanka arbetar med munskydd under coronapandemin. Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, kan störningar i logistik och värdekedjor få avgörande konsekvenser för världens livsmedelsförsörjning i spåren av coronapandemin och slå särskilt hårt mot människor som lever i världens fattigaste länder. Foto: Sachithra Kamburapola

Debatt

Pandemin tar inte semester

Följ myndigheternas rekommendationer inför midsommar och semestern, uppmanar Gilbert Tribo, Liberalerna i Region Skåne.
Foto: Mats Schagerström
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Pandemin tar inte semester

DEBATT. Starten på det nya decenniet blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Coronaviruset slog till med full kraft och har påverkat hela vårt samhälle. Pandemin har inneburit stora påfrestningar för sjukvården, näringslivet och civilsamhället. På kort tid har vi också varit tvungna att förändra vårt sätt att leva. Den nödvändiga fysiska distanseringen har gjort att sådant som vi i vanliga fall hade tagit för självklart – som att fira barnbarnets födelsedag, gå på teater eller besöka en restaurang – inte varit möjligt. Allra värst har de senaste månaderna givetvis varit för alla dem som själva blivit svårt sjuka eller förlorat en nära anhörig.

Efter en tuff vinter och vår är nu sommaren äntligen här. Det blir förhoppningsvis en tid för avkoppling och härliga dagar i solen. Men det är viktigt att vi inte släpper garden – coronapandemin tar inte semester.

Den senaste tiden har vi sett en ökning av antalet smittade i 18–20-årsåldern här i Skåne. Smittskydd Skåne bedömer att ökningen kan vara kopplad till de senaste veckornas studentfirande. Med tanke på inkubationstiden för covid-19 skulle vi därför kunna vänta oss ännu fler smittade i Skåne den kommande tiden. Det här visar att det är alldeles för tidigt att blåsa faran över. Om du är ung löper du kanske inte så risk att bli svårt sjuk, men du kan föra smittan vidare till personer som kan bli riktigt sjuka i covid-19.

Med midsommar runt knuten behöver vi därför påminna oss om hur viktigt det är att fortsätta vara försiktiga. I år är det nämligen inte läge fira midsommar i stora folksamlingar. Vi behöver inse att årets midsommar, och sommarens övriga fester också för den delen, inte kan bli som andra år. Jag säger inte att vi ska avstå från alla former av socialt umgänge, men jag säger att vi måste tänka om och försöka göra vad vi kan för att inte sprida viruset. Min uppmaning till alla inför midsommar är därför: Fira gärna, men gör det med förnuft. Träffa gärna några vänner, men gör det helst utomhus och med gott om avstånd mellan er. Ring till dina äldre släktingar, men undvik att besöka dem.

I Skåne har vi vidtagit flera åtgärder för att minska smittspridningen. Bland annat har vi infört besöksförbud på våra sjukhus och begränsat antalet resor och fysiska möten för regionens personal. Politiker, myndigheter och andra offentliga aktörer kan göra mycket. Men det går inte att bortse från det personliga ansvaret. Varje enskild människa har ett ansvar att göra vad han eller hon kan för att minska smittspridningen och därmed skydda våra riskgrupper och ge vårdens medarbetare möjlighet att klara den extra arbetsbelastning som pandemin medför. Alla – oavsett om du är ung eller äldre, om du är frisk eller sjuk, om du tillhör en riskgrupp eller inte – måste fortsätta att följa myndigheternas rekommendationer: Håll avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid minsta symtom.

Gilbert Tribo (L)

Regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Debatt

Ge Malmös kvinnojourer 3 miljoner extra under Corona-pandemin

Stötta kvinnojourerna i Malmö mer under Coronaepidemin, kräver Centerns Charlotte Bossen.
Foto: Anders Wiklund/TT
Debatt
Debatt DEBATT: Ge Malmös kvinnojourer 3 miljoner extra under Corona-pandemin
Det har Centerpartiet i Malmö föreslagit i kommunstyrelsen.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Runt om i världen kommer nu rapporter om att situationen för många våldsutsatta förvärras i samband med att människor uppmanas att hålla sig inne och isoleras. Under rådande omständigheter måste Malmö stad agera och säkerställa att kvinnojourerna har tillräckliga medel.

Vi har alla personer i vår närhet som blivit utsatta. Våldet drabbar både kvinnor

och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. År

2019 dödades 16 kvinnor av en man som de haft relation med. 150 000 barn i

Sverige lever tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av den andra

föräldern. Våld i nära relationer är med andra ord ett stort samhällsproblem. Vi

måste bli bättre på att upptäcka våldet, hjälpa till att anmäla gärningsmännen

och att skydda offren.

När många nu tvingas att stanna hemma, på grund av Corona-pandemin, ökar

våldet. Isoleringen gör kontroll och våld möjligt inom hemmets väggar. Det

handlar om mäns våld mot kvinnor. Men även om kontroll, sexuellt våld och

trakasserier i hederns namn. Kvinnorättsorganisationer från hela världen larmar

nu om att situationen för många våldsutsatta, både barn och kvinnor, blivit värre

i spåren av pandemin.

Många som befinner sig i skadliga relationer hör av sig till tjej- och

kvinnojourerna. Enligt jämställdshetsmyndigheten har trycket har ökat på

landets kvinnojourer. Malmö stads kvinnojourer hade redan innan pandemin

knappa resurser. Våra kvinnojourer genomför ett ovärderligt och samhällsviktigt

arbete, ofta bedrivet av eldsjälar. Samtidigt har många kvinnojourer haft

svårigheter med att få en långsiktig finansiering.

Redan innan pandemin lyfte Centerpartiet behovet av att säkerställa en

långsiktig finansiering till våra kvinnojourerna. I december föreslog vi att Malmö

stad skulle anslå 3 miljoner kronor extra till kvinnojourerna år 2020, ett förslag

som röstades ner av de partier som styr staden, Socialdemokraterna och

Liberalerna.

När situationen nu förvärrats för våra kvinnojourer krävs ett snabbt agerande

från Malmö stad. I veckan lämnade vi därför inte ett förslag till

kommunstyrelsen, ge 3 miljoner extra till Malmös kvinnojourer under

Corona-pandemin. På onsdagens kommunstyrelsemöte diskuterades förslaget.

De styrande partierna lovade att de ska ta initiativet i beaktande, men gav inget

löfte om extra pengar. Ingen ska utsättas för våld i hemmet. Därför förutsätter jag att

Socialdemokraterna och Liberalerna nu kommer att se till att våra kvinnojourer

får mer pengar. Om det inte sker kommer vi i Centerpartiet att lägga samma

förslag igen. Malmö stad måste göra sitt yttersta för att skapa en trygg stad.

Charlotte Bossen (C), gruppledare i kommunfullmäktige

NÄSTA ARTIKEL