LANDSKRONA

Lassgård åter till Skånska teatern

Rolf Lassgård – åter till Landskrona.
Artikel LANDSKRONA Populäre och välkände skådespelaren Rolf Lassgård kommer till Landskrona igen.

Den här gången ska Lassgård vara med vid vernissagen för Landskrona museums nya utställning om Skånska teatern.

Det är Landskrona kommun som gjort en utställning om just Skånska Teatern sedan den etablerades i Landskrona 1974.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Första européerna släpps in i Kina

Två månader efter att ha stängt gränserna börjar Kina lyfta på sina restriktioner för utlänningar. Bild från Peking i slutet av april.
Två månader efter att ha stängt gränserna börjar Kina lyfta på sina restriktioner för utlänningar. Bild från Peking i slutet av april.
Fotograf: Mark Schiefelbein/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Två månader efter att ha stängt gränserna börjar Kina lyfta på sina restriktioner för utlänningar. På lördagen blev 200 i huvudsak tyska anställda de första européerna att släppas in i landet sedan stängningen. Ett flygplan från Lufthansa landade kort efter lunchtid på flygplatsen i Tianjin, sydost om Peking.

Gruppen, bestående av personer anställda på tyska företag i Kina samt deras familjer, testades för covid-19 efter landning och kommer få sitta i karantän i två veckor.

Ett andra flygplan väntas avgå från Frankfurt till Shanghai den 3 juni.

På fredagen meddelade även Peking att invånare från Singapore kommer att släppas in i landet i början av juni. Det gäller inledningsvis för sex städer och provinser i Kina.

Det var från Kina och staden Wuhan som coronaviruset först började spridas i slutet av 2019. Efter att ha fått kontroll på spridningen befarade Kina en andra smittovåg av importerade fall från andra länder och stängde därför gränsen i slutet på mars.

Utrikes

Eriksson: Trump använder WHO som ett slagträ

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) säger att USA:s brytning med WHO kan få allvarliga konsekvenser.
Biståndsminister Peter Eriksson (MP) säger att USA:s brytning med WHO kan få allvarliga konsekvenser.
Fotograf: Ali Lorestani/TT
Utrikes
Utrikes Sveriges biståndsminister Peter Eriksson (MP) befarar att fler länder kan komma att följa efter USA och lämna Världshälsoorganisationen WHO.
– Det är väldigt allvarligt och farligt, säger han.

Världshälsoorganisationen behövs – nu mer än någonsin, menar biståndsminister Peter Eriksson. Att USA:s president Donald Trump meddelat att landet bryter med organisationen gör honom därför "väldigt bekymrad".

– Vi behöver internationellt samarbete mer än någonsin, kanske mer än vad vi har gjort sedan andra världskriget, för att hantera de stora problem som vi har just nu, säger han.

Trump har riktat stark kritik mot WHO och menar bland annat att organisationen är för okritiskt inställd till Kina. Men brytningen handlar snarare om USA:s inrikespolitik, säger Eriksson.

– Relationen till Kina är en av de stora frågorna i USA. WHO används som ett slagträ i debatten inför presidentvalet.

"Oerhört destruktivt"

USA:s utträde är dessutom en pusselbit i ett större skeende, enligt ministern. Flera andra länder – han nämner Ryssland och Kina som exempel – har ledare som förespråkar nationalism snarare än internationellt samarbete.

– Det är väldigt allvarligt och farligt. Om vi inte står upp för det internationella samarbetet är varje land utlämnat till sig själv. Väldigt många fattiga och mindre länder har inte resurser för att klara av internationella utmaningar, såsom en pandemi, säger han och fortsätter:

– Det är oerhört destruktivt om stora länder, som också har en viktig roll i finansieringen, väljer att helt strunta i internationellt samarbete och bara går sin egen väg.

Spelar Kina i händerna

Ytterligare en konsekvens av Trumps beslut blir att man spelar Kina i händerna, enligt Eriksson. Ju fler länder som följer USA:s exempel och drar tillbaka sina resurser, desto mer inflytande får de icke-demokratiska länderna i organisationen.

– Om man som Trump säger att man vill minska Kinas inflytande är det ju inte rätt väg att gå. Tvärtom borde man vara mer aktiv och påverka de beslut som fattas där.

TT: Hur ser du på kritiken att WHO går i Kinas ledband?

– Man ska naturligtvis diskutera den typen av frågor. Men mitt i en global pandemi är fel tillfälle att dra undan resurser och hoppa av globalt samarbete. Det får göras utvärderingar efteråt, när den värsta krisen är över, säger Eriksson.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: Världshälsoorganisationen

Världshälsoorganisationen (WHO) är ett av FN:s fackorgan och har sitt säte i Genève, Schweiz.

WHO grundades 1948 och leds sedan 2017 av den etiopiske mikrobiologen och före detta hälso- och utrikesministern Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Organisationen har till uppdrag att övervaka det internationella hälsoläget, framför allt förekomsten av allvarliga sjukdomar och dess spridning. Epidemiska och endemiska infektionssjukdomar är ett prioriterat område.

WHO stödjer även fattiga länder i arbetet mot mödra- och barnadödlighet, samt koordinerar folkhälsoförbättrande åtgärder och hjälpinsatser i samband med hälsorelaterade kriser.

Källa: NE

Utrikes

Moskéer öppnar för dagliga böner i Iran

Snart öppnar Irans moskéer för bön igen. Arkivbild.
Snart öppnar Irans moskéer för bön igen. Arkivbild.
Fotograf: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Iran tar flera steg tillbaka mot det normala efter att ha infört omfattande restriktioner med anledning av coronapandemin. På lördagen återvände regeringsanställda till jobbet och president Hassan Rohani meddelade att moskéer kommer att öppna för dagliga böner igen i hela landet – trots att vissa områden fortfarande har problem med många nya fall av coronasmittade.

Köpcentrum tillåts också att hålla öppet längre om dagarna. Men Rohani påminde om att det är fortsatt viktigt att hålla avstånd och exempelvis bära munskydd i kollektivtrafiken.

I fredags hade Iran över 146 000 bekräftat smittade av coronaviruset och fler än 7 600 döda. Men då sade också hälsodepartementets talesperson att 15 av landets delstater inte hade rapporterat något nytt dödsfall det senaste dygnet. Men i provinserna Khuzestan och Baluchistan är smittonivåerna fortfarande höga.

Utrikes

Palestinier misstänktes bära vapen – sköts

En palestinsk man har skjutits ihjäl i Jerusalem. Arkivbild.
En palestinsk man har skjutits ihjäl i Jerusalem. Arkivbild.
Fotograf: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Israelisk polis har skjutit ihjäl en palestinsk man som misstänktes bära vapen i Jerusalems gamla stadskärna. Men inget vapen hittades på platsen, enligt ett uttalande från polisen.

– Poliser som var ute på patrull upptäckte en misstänkt med ett misstänkt föremål som såg ut som en pistol. De uppmanade honom att stanna och började jaga honom till fots, under jakten öppnade också poliserna eld mot den misstänkte, säger polistalespersonen Micky Rosenfeld.

Mannen, en 32-årig palestinier, ska ha bott eller studerat på ett hem för människor med särskilda behov och sköts några meter därifrån, skriver Haaretz.

Den senaste tiden har varit våldsam i östra Jerusalem och på det av Israel ockuperade Västbanken. I fredags försökte en palestinsk man preja israeliska soldater norr om Ramallah innan han sköts ihjäl, enligt armén. I måndags skottskadades en man som enligt polisen försökte knivhugga en polis i östra Jerusalem.

Inrikes

Risk för dominoeffekt när färre följer råden

Larmen duggar tätt om att färre följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd. Och ju fler som slutar göra det – desto större är risken att ännu fler hakar på, enligt filosofiprofessorn Erik Angner.
Larmen duggar tätt om att färre följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd. Och ju fler som slutar göra det – desto större är risken att ännu fler hakar på, enligt filosofiprofessorn Erik Angner.
Fotograf: Mats Schagerström/TT
Inrikes
Inrikes Sveriges coronastrategi fungerar på grund av socialt tryck och viljan att följa normer. Men det är ett skört system – som riskerar att rasa helt om fler börjar slappna av, enligt filosofiprofessor Erik Angner.

Smittskyddsläkare, statsepidemiologen och diverse ministrar – alla har de upprepat samma mantra: "Håll i, håll ut, fortsätt följa rekommendationerna". Sveriges coronastrategi går i mångt och mycket ut på att var och en tar ansvar för att gemensamt skydda samhället. Och det starkaste verktyget för det är sociala normer, säger Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Han använder en situation på en bar som ett exempel. Om gästerna står trångt, armbågar sig fram och gör allt för att få bartenderns uppmärksamhet så gör du troligtvis samma sak. Hade samtliga gäster däremot stått i en prydlig kö till bardisken är sannolikheten hög att du istället snällt fogat dig i ledet och väntat på din tur. Samma sak gäller coronarestriktionerna. Om alla andra håller avstånd, undviker kollektivtrafik och jobbar hemifrån så är det troligt att du också gör det.

– Det är ett viktigt fenomen, vi vill i väldigt hög grad följa normer, säger Erik Angner.

Risk för dominoeffekt

Men normer är väldigt sköra. Ju fler som slutar följa dem och visar att det finns en annan väg att gå – desto större är sannolikheten att även du gör det. Och den senaste tiden har larmen duggat allt tätare om att svenskarna börjat slappna av och slutar följa Folkhälsomyndighetens råd.

– Det kan få väldigt stor effekt. Ju mer man pratar om att folk inte följer normen, desto mer skickar man signalen att det är väldigt många som inte gör det.

Risken är alltså att det blir en dominoeffekt, ju mer media och makthavare uppmärksammar att folk inte följer råden – desto fler kan haka på. Därför är det viktigt att belysa att majoriteten av svenskarna faktiskt håller sig till reglerna, menar Erik Angner.

– Det är en väldigt liten andel som inte gör det. De allra flesta har inte gått tillbaka till sina vanliga liv, vi accepterar fortfarande extrema restriktioner, säger han och fortsätter:

– Det är imponerande att människor har varit beredda att göra såhär stora uppoffringar för någon annans skull. Många tillhör inte riskgrupper men gör stora avsteg för att skydda dem som gör det.

"Inte godare än andra"

Vad är det då som gör att Sveriges frivilliga strategi fungerar, medan andra länder tvingats ta till hårda nedstängningar och juridiska medel?

– Det är inte så att svenskar är godare än andra människor. Däremot har vi en tradition av normföljande och dessutom generellt hög tillit till myndigheterna. Det har hjälpt i det här fallet, säger Erik Angner.

Hårdare restriktioner kan tvärtom skapa irritation och tränga undan den naturliga instinkten att följa normer – vilket ger en motsatt effekt, säger han.

– Striktare lagar och regler skulle kunna ha dramatiskt negativa effekter, så det hoppas jag inte att regeringen inför.

Alice Nordevik/TT

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Fotograf: Niklas Björling/Stockholms universitet

FAKTA

Fakta: Då följer vi sociala normer

Människor vill instinktivt följa normer, och tricket är helt enkelt att upprätthålla lusten att göra det.

För att lyckas är det viktigt att normerna och reglerna som ska följas är legitima. Människor måste känna att de kommer från rätt ställe och att beslut har fattats på goda grunder.

Reglerna måste också vara lätta att förstå och enkla att följa.

Dessutom måste kopplingen mellan reglerna man förväntas följa och det mål man vill uppnå vara tydlig, så att människor förstår syftet med dem.

Källa: Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Ekonomi

Toppchefen: Vi har definitivt sett botten

DHL:s koncernchef tror på en snabb återhämtning. Arkivbild.
DHL:s koncernchef tror på en snabb återhämtning. Arkivbild.
Fotograf: Martin Meissner/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Coronakrisens ekonomiska botten nåddes för några veckor sedan, nu kommer återhämtningen. Det meddelar Deutsche Post DHL:s koncernchef Frank Appel – som leder ett företag som på flera sätt kan komma väl ur krisen.

Det är en av Tysklands stora företagsledare som över Skype ringer upp från DHL:s huvudkontor i Bonn. Bolaget har haft några intensiva månader under krisen, men Frank Appel är positiv inför framtiden.

– I Asien såg vi först ett stort tapp i vår affär, som sedan dess har återhämtat sig snabbt. Nu är vi i princip tillbaka till normal verksamhet där. Samma mönster upprepas nu i Europa och Nordamerika där vi ser flera tecken på återhämtning, säger han, och utvecklar sin prognos:

– Vi har definitivt sett botten av krisen, och världsekonomin är på väg tillbaka. Jag tror att vi såg botten för två veckor sedan.

De stängda gränserna oroar honom inte nämnvärt. Efter en turbulent period har problem som trafikköer klarats upp ganska snabbt. Inte heller försörjningskedjorna är något större problem, enligt Appel. Det kvarvarande orosmolnet är hur kunderna kommer att bete sig.

– Jag tror överlag på en bra sommar för Europa och när människor kommer att vara utomhus mer kommer det att hjälpa till i kampen mot viruset. Då kommer förhoppningsvis konsumenternas förtroende tillbaka. Men det är svårt att säga hur snabbt det kan återhämta sig, säger Frank Appel.

Stor prisökning

Deutsche Post DHL kommer inte att nå upp till fjolårets siffror i den kommande kvartalsrapporten, men var ändå inte speciellt hårt drabbat av krisen.

– Vi är utspridda i flera affärsområden och geografiska regioner samtidigt, vilket är en bra försäkring. Några sektorer går bra nu, som handel och teknik när människor är hemma och handlar på nätet. Andra, som bilsektorn eller reseindustrin, går sämre. Totalt sett är läget stabilt, säger Frank Appel.

Dessutom finns det andra sätt bolaget kan kompensera för den ekonomiska krisen. De stora passagerarplan som nu står på marken har historiskt fraktat mängder med gods på flygningarna. De måste nu fraktas på andra sätt.

– För flygfrakt har efterfrågan ökat snabbt, vilket lett till en signifikant prisökning. Vi ser dock att även sjöfrakt är på väg tillbaka, säger Frank Appel.

Klimatet oroar

I Sverige har DHL över 4 000 anställda och en omsättning på över 10 miljarder kronor. Enligt koncernchefen är Sverige en marknad som passar bolaget.

– Vi är inte billigast men arbetar med kvalitet, och det efterfrågas i Sverige. Svenskarna vill också ha hållbarhet, och där är vi branschledande, hävdar han.

Under Skypesamtalet är det tydligt att Appel också gärna vill prata om bolagets arbete med hållbarhet och minskade klimatutsläpp.

– Covid-19 är ett problem, men på lång sikt är klimatet mer oroande.

En annan viktig framtidsfråga för bolaget är ny teknik. Redan i dag läggs mycket pengar och kraft på allt från AI-utveckling till att ta fram en egen plattform för sakernas internet (internet of things).

– Tidigare var det ibland svårt att på grund av kostnader implementera automatisering och digitalisering, eftersom det ofta var dyrt att utveckla ny teknik. Det har ändrat sig i dag, säger Frank Appel.

TT: Vad händer med jobben när automatiseringen ökar?

– Vi uppskattar att en tredjedel av våra nuvarande manuella aktiviteter kommer att automatiseras till 2030. Men samtidigt kommer både vår bransch och världsekonomin att växa. Om vi bara behåller vår marknadsandel kommer vi att vara 50 procent större 2030, och därmed ha fler medarbetare än i dag – givetvis inom olika typer av jobb.

Henning Eklund/TT

FAKTA

Fakta: DHL och Frank Appel

DHL har 380 000 anställda i 220 länder, och levererar 1,6 miljarder paket varje år. I Sverige har bolaget över 4 000 anställda och omsätter årligen runt 10 miljarder kronor.

DHL ägs till 100 procent av Deutsche Post, som är världens största logistikföretag med 540 000 anställda. Trots coronakrisen lyckades bolaget hålla omsättningen under årets första kvartal i stort sett oförändrad runt 150 miljarder kronor.

Frank Appel är vd och koncernchef för Deutsche Post DHL Group, en roll han haft sedan 2008. Som ledare för ett av Tysklands största företag har han bland annat följt med rikskansler Angela Merkel på statsbesök.

Ekonomi

Utsläppsrekord från norsk kolkraft i Arktis

Gruvdriften har minskat på Svalbard – men samhället är självförsörjande på kolkraft. Arkivbild.
Gruvdriften har minskat på Svalbard – men samhället är självförsörjande på kolkraft. Arkivbild.
Fotograf: Tore Meek/NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kolkraftverket i Longyearbyen på den norska ögruppen Svalbard släppte ut rekordmycket koldioxid förra året – 77 000 ton. De senaste sju åren har utsläppen ökat med 44 procent, vilket delvis kan förklaras av ett ökat behov av fjärrvärme på grund av större befolkning och bebyggelse, enligt NRK.

Regeringen jobbar med att hitta alternativa energikällor för den arktiska ögruppen – som är en av de platser på jorden där den globala uppvärmningen går som snabbast.

– Jag är fast besluten om att hitta hållbara lösningar för framtiden, men som också säkerställer en säker energiförsörjning. Det är viktigt i ett sådant samhälle som Svalbard, säger olje- och energiminister Tina Bru.

Utrikes

Tysk oro över att USA lämnar WHO

Tysklands hälsominister Jens Spahn. Arkivbild.
Tysklands hälsominister Jens Spahn. Arkivbild.
Fotograf: Annegret Hilse/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s beslut att bryta banden med Världshälsoorganisationen WHO är ett bakslag för global hälsa. Det skriver Tysklands hälsominister Jens Spahn i en tweet som har publicerats på engelska, tyska och franska.

"EU måste ta en ledande roll och engagera sig mer ekonomiskt" skriver Spahn.

President Donald Trump meddelade i fredags att USA avslutar samarbetet med WHO och drar tillbaka sitt medlemskap. Han hänvisar bland annat till att organisationen inte har genomfört reformer som USA har krävt. Presidenten hävdar också att Kina har total kontroll över WHO.

NÄSTA ARTIKEL