Opinion

Hässleholm åter i Europas centrum

Opinion
Opinion Hässleholm är sedan 2003 ett nav för diskussioner kring EU-frågor. Europaforum arrangeras regelbundet, där starka profiler kring Europasamarbetet kommer och föreläser och debatterar.

Hässleholm är sedan 2003 ett nav för diskussioner kring EU-frågor. Europaforum arrangeras regelbundet, där starka profiler kring Europasamarbetet kommer och föreläser och debatterar. Senast var det i maj, ett par veckor före valet till EU-parlamentet vilket skapade möjlighet till debatter inför valet.

Under måndagen och tisdagen äger nu ytterligare ett arrangemang rum kring dessa viktiga frågor. Det är glädjande att en kommun och delregion driver på, och det gör att många aktörer i området är extra duktiga på att söka EU-projekt och skaffa sig kontakter i Europa. Det är dessutom fler arrangörer inblandade, som Region Skåne och grannregionerna, vilket är extra positivt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Förbättra den skånska stomivården

Region Skånes rekommendationslista för stomipatienter är för begränsad jämfört med vad som gäller i övriga landet, menar ILCO Skåne.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Föreställ dig att du varje dag skulle behöva vara orolig för att du inte kan reglera din tarm. En ständig oro för lukt, ljud eller läckage och att alltid behöva vara uppmärksam på var närmsta toalett finns. För att stomiopererade inte ska behöva känna denna oro och kunna hantera sin vardag, krävs tillgång till trygga individanpassade stomihjälpmedel.

I Region Skåne bor drygt 6 000 personer med stomi. Anledning till stomi är oftast cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar, men det finns även andra orsaker som gör att personer måste stomiopereras. Det kirurgiska ingreppet, som innefattar att avleda kroppens slaggprodukter innebär en chans till ett fortsatt liv och de allra flesta personer fortsätter att leva ett helt normalt liv efter operationen – en förutsättning är dock att det finns välfungerande bandage / stomihjälpmedel som främjar individuell livskvalitet. I större delen av Sverige erhålls stomihjälpmedel via det nationella systemet som regleras av Tandvårds-och Läkemedelförmånsverket (TLV) vilket stärker en jämlik och kostnadseffektiv vård.

I Skåne är det dock lite annorlunda. Under våren har vi inom ILCO haft en god dialog med politiker i Region Skåne kring vården av stomiopererade personer. Vi är tacksamma för att denna dialog finns och det är tydligt att det finns en gemensam vilja att förbättra stomivården i Region Skåne. Det finns dock ett område som vi inom ILCO anser behöver förbättras när det gäller stomivården i Region Skåne, men tyvärr upplever vi att ansvariga politiker i Region Skåne inte delar samma bild, vilket är något som oroar oss inom ILCO. Skåne har som enda region i landet valt att införa en så kallad rekommendationslista över vilka stomihjälpmedel som ska förskrivas till patienter.

Listan i Skåne är kraftigt reducerad jämfört med det nationella utbudet av hjälpmedelsprodukter via TLV. Skånes lista innehåller även ett tak för hur mycket individen får förbruka. Produkter i det nationella systemet har genomgått en nationell pris- och kvalitetsanalys som internationellt anses vara den mest grundliga och objektiva värderingen inom stomi i hela världen. Användning av det nationella systemet försvåras i samband med rekommendationslistan och minskar väsentligen patienternas möjlighet att vara involverade i behandlingen. Detta är viktigt eftersom kroppar förändras med tiden och personens bandage ska vara anpassat till detta. I genomsnitt behöver mer än 80 % av patienterna göra fler än tre produktbyten och i många fall mycket mer för att hitta rätt produkt. Det är därför ILCO anser att möjligheterna med att kunna få ta del av ett brett sortiment stärker förutsättningarna för ökat välmående och bättre livskvalitet. Den rekommendationslista som finns i Region Skåne fokuserar nästan bara på pris. Avsteg från listan kan göras, men det är tänkt att förskrivning ska ske enligt listans rekommendationer. Det är mycket svårt för en patient att veta att det finns alternativ.

Under slutet av 2019 lät vi inom ILCO i Skåne göra en enkätundersökning bland våra medlemmar om hur de uppfattade den skånska rekommendationslistan. Vi hade en svarsfrekvens på 68 %, vilket vi ser som högt. Vår analys av rekommendationslistan är att den begränsar tillgången till stomihjälpmedel och därmed minskar personers möjlighet till ökat välmående och bättre livskvalitet.

Undersökningen visar att 85 % av alla svarande medlemmar inte kände till listan, men ändå har 12 % i enkäten angett att införandet av listan har inneburit en begränsning av tillgång till spray, specialhäfta, våtservetter och hudskydd. Att det finns en bred tillgång till dessa produkter, och i tillräcklig mängd är naturligt att förstå för alla som vid något tillfälle haft diarré och behövt torka sig lite mer. Nästan 5 % uppger att de inte kunnat byta stomipåsen som de önskat. Varför ska någon behöva fundera på om och när de ska byta sin stomipåse? Detta är orimligt anser vi. Region Skånes rekommendationslista för stomihjälpmedel har skapat en onödig oro hos oss stomiopererade personer. Vi upplever att listan begränsar och påverkar vår vardag. Det finns goda skäl för Region Skåne att omvärdera användningen av listan och återgå till full användning av det nationella systemet. Tiden för den administration som läggs ner på att ta fram rekommendationslistan kan istället användas för att möta oss stomiopererade inom vården.

Rose-Marie Hultman

Ordförande, ILCO Skåne

Opinion

50 år av bönders kamp

Opinion
Opinion

1960-talet var en tuff tid för Sveriges bönder. ”Det var skottpengar på bönder”. 1967 års jordbruksbeslut inriktades på prispress och ökad import för att tvinga bönderna att lägga ned verksamheten, flytta till staden och bli industriarbetare.

Krisen var kanske vad som behövdes för att de segdragna diskussionerna om att slå ihop böndernas två organisationer – den fackliga Riksförbundet Landsbygdens folk, LRF, och de kooperativa företagens organisation, Sveriges Lantbruksförbund – skulle bli verklighet.

1971 föddes den nya, gemensamma organisationen och nu har LRF gett ut en imponerande jubileumsbok – ”Med gemensamma krafter”. Författare är den mångåriga Landjournalisten Kerstin Davidsson och hon har verkligen gjort ett gott jobb. Intervjuer och historier fogas in i historien på ett mycket läsvänligt sätt.

Redan efter ett par år nåddes en framgång i den förhandling med staten, som jordbrukets priser då byggde på. Ett inkomstmål fastställdes för jordbrukarna som skulle likställas med arbetarna, och subventionerad avbytartjänst infördes för att ge bönderna möjlighet att ta semester och annan ledighet. Det sågs som ett gott betyg åt den nya organisationen.

Men LRF blev också en mer militant organisation än föregångaren RLF. Stora demonstrationer mot jordbrukspolitiken (och jordbruksministrar) organiserades i Stockholm, traktordemonstrationer genomfördes i många städer och till och med en blockad av egna mejerier för att visa på hur viktiga de svenska bönderna var (och är).

I slutet av 1980-talet kom LRF fram till att den gamla regleringsekonomin med förhandlingar mellan bönderna och staten måste avvecklas. Spårbytet, kom det att kallas och LRF fick med sig politikerna, Men knappt hade det nya systemet införts förrän Sverige gick med i EU och nya regleringar tog över.

Trots att LRF:s ledning drev på för medlemskap var inte lantbrukarnas organisationer förberedda på den hårdare importkonkurrens som EU förde med sig. Den svenska produktionen minskade under 20 år och en stor del av de bondekooperativa företagen tvingades upphöra eller såldes till privata intressen.

Kvinnornas roll i LRF är värt ett eget kapitel. Först när gårdsmedlemskapet ersattes med personligt medlemskap blev kvinnorna synliga. Inte förrän 1977 valdes den första kvinnan i in förbundsstyrelsen. Nu har LRF haft två kvinnor som förbundsordförande.

LRF:s stora betydelse för landsbygden vid stora katastrofer, som stormen Gudrun, skogsbränder, torka och nu senast corona, kan knappast överskattas och beskrivs väl. Det handlar om både lokalt arbete och rikspolitisk påverkan. LRF har också medvetet profilerat sig som hela landsbygdens organisation.

LRF har varit föregångare med uppmärksammade reklamkampanjer, som ”Kan du tänka dig den här bygden utan jordbruk” och ”Idag finns det femton utrotningshotade arter, en av dem bär keps”. Många aktioner och utspel bevakas också väl redaktionellt av media, bland annat tack vare den stora och väl decentraliserade organisationen. Det har i 50 år varit en framgångsfaktor för en liten, krympande grupp i samhället – Sveriges bönder.

Yngve Sunesson

Opinion

Inga skattepengar till förtryck

Opinion
Opinion

22-åriga Nasteho Mohamed säger att det ställs krav på henne som somalisk kvinna att anpassa sig till konservativa normer som är i otakt med det svenska samhället och hennes rättigheter och det somaliska klansamhället finns även här. Hon berättade om sin kamp mot kvinnoförtryck i ett uppmärksammat inlägg på Facebook. Bland annat menar hon att kulturföreningar ser till att förtryckande normer lever kvar. Miljöpartisten Mursal Isa, regionpolitiker i Dalarna, håller med henne och menar att en del av de föreningar som får bidrag från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, cementerar konservativa värderingar som förtryck av kvinnor. Han menar att de sprider en negativ bild av svenskhet och motverkar integration hos sina medlemmar.

Tyvärr är det inte första gången det här problemet uppstår i samband med bidrag från MUCF. Andra föreningar har anklagats för att använda medel för att saluföra extremism och icke-demokratiska värderingar. Några har förlorat sitt bidrag av det skälet. Man får ha vilka åsikter man vill, men inte alla ska bekostas med skattepengar.

Både Mohamed och Isa har blivit kritiserade av sina landsmän, som menar att de är illojala mot gruppen. Det är begripligt att andra somalier oroar sig för att det ska leda till ökad rasism när problem bland svensk-somalier belyses. Samtidigt bekräftar de i någon mån deras bild när de kräver lojalitet.

Historien är både ett stort misslyckande och en stor framgång. Nasteho Mohamed har fått en tydlig bild av vilka rättigheter hon har genom den svenska skolan och har satt sig på tvären när någon försöker tvinga henne till ett sätt att vara som hon inte är bekväm med. Skolan och samhället har gjort sitt jobb med att förmedla att i vårt samhälle strävar vi efter att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter, oavsett kön eller etnicitet.

Föreningar som sprider förtryckande normer som går emot svensk lagstiftning bör inte få bidrag i från skattepengar.

Opinion

Slut på mensfattigdomen

Opinion
Opinion

Skottland blir det första landet i världen att göra mensskydd gratis. Samtliga medlemmar i det skotska parlamentet röstade för förslaget som har fått oväntat stort politiskt stöd. Det är från början en kampanj från Labours hälsovårdstalesperson Monica Lennon, som säger att hon arbetar för att avstigmatisera mens. Skottlands förstaminister Nicola Sturgeon kallar reformen banbrytande.

Britterna kan vara överraskande reserverade kring ”kroppsfrågor” och nästan hälften av alla brittiska flickor säger att de upplever skam kring mens. Tanken är att synliga mensskydd ska normalisera företeelsen.

Produkterna ska finnas tillgängliga på offentliga toaletter och på arbetsplatser, men även en del pubar och restauranger har på eget initiativ börjat ha mensskydd på sina toaletter.

Logistiken och hur man ser till att det sker är intressant: det går knappast att inspektera alla offentliga rum för att se om det finns mensskydd, men å andra sidan är det kanske inte märkligare än att det finns toapapper på plats både på offentliga toaletter och arbetsplatser i nuläget.

Det är säkert välkommet för skotska kvinnor, särskilt låginkomsttagare, som nu kan använda de 130 kronor som kvinnor i snitt anses lägga på mensskydd i månaden, till mat eller räkningar istället. Det intressanta här är egentligen om någon följer efter. Det är i utvecklingsländer man bäst skulle behöva gratis mensskydd. I nuläget finns det ganska många kvinnor som har problem med att få och behålla ett jobb eftersom de antingen inte har råd till mensskydd, eller inte kan få tag på några i närheten av sin arbetsplats och därför stannar hemma. Det kan låta trivialt jämfört med svält, övergrepp eller könsförtryck, men att ha tillgång till mensskydd är viktigt för värdighet och hygien på samma sätt som rent vatten.

Det är långt ifrån någon trivial reform som Skottland genomfört. Det är tvärtom en frihetsfråga.

Opinion

Lantbrukare är innovativa entreprenörer

kV_W-0nBs2heFgZqcEpFlyER2iQ.jpg
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Lantbrukare ses sällan som entreprenörer, åtminstone inte inom entreprenörsforskningen. I början av året kom en avhandling vid Högskolan i Halmstad som motbevisar detta och förhoppningsvis kommer synen på lantbrukare att moderniseras.

För att räknas som entreprenöriell krävs det innovationsförmåga, proaktivitet och att man är villig att ta risker. Det är konstigt att forskningen inte tidigare sett att dessa egenskaper mycket väl passar in på de flesta lantbrukare. Det händer oförutsedda saker i princip varje dag på en gård som lantbrukare tvingas att lösa. De stödorganisationer som finns, till exempel Hushållningssällskapet, Jordbruksverket och länsstyrelsen, kommer ofta med alltför kortsiktiga åtgärder och bönderna efterfrågar egentligen mest en samtalspartner.

Att lantbrukarna är ”inbäddade” (embeddedness på forskarspråk) i sin omgivning hjälper till att utveckla hela bygden och de sociala nätverken. Ekonomisk tillväxt är oftast inte det viktigaste, i stället är det sociala sammanhanget betydelsefullt. Tack vare att det finns lantbruk möjliggör det också andra verksamheter på landsbygden, alltifrån direkt knutna verksamheter som snickare och veterinär till gårdsbutiker och upplevelser. Medelåldern på dagens lantbrukare är hög, men ska unga lockas till näringen framöver krävs en modernare syn på lantbruket hos de stödorganisationer som finns. Många lantbrukare diversifierar sin verksamhet och kompletterar djuruppfödning med en gårdsbutik eller genom att sälja på Reko-ringar. Det är bra att forskningen nu börjar se den moderna landsbygden växa fram.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Opinion

Biden rekryterar krisveteran

Opinion
Opinion

Den till president valde Joe Biden har till sist fått tillstånd att påbörja en formell övergång från regeringen Trump till sitt eget kabinett.

Det ser ut att bli Janet Yellen som blir ny amerikansk finansminister. Som före detta chef för den för den amerikanska riksbanken Federal Reserve har få så lång erfarenhet av internationell makroekonomi som hon.

Från ett europeiskt perspektiv är Yellen ett tryggt, beprövat val som har lång erfarenhet av internationell ekonomisk politik. Det perspektivet behövs: Donald Trump har valt att kapa handelsförbindelser och diplomatiska band med ekonomiska aktörer som regeringen Biden sannolikt vill vara på god fot med.

Till skillnad från Donald Trumps tendens att välja lojalister som står honom särskilt nära ideologiskt verkar Biden titta på kandidaternas cv.

En annan stor fördel med valet av Yellen är att hon har arbetat med krishantering i de senaste två kriserna, dels som Bill Clintons rådgivare på 90-talet och sedan i Federal Reserves styrande råd under finanskrisen 2008-09. När hon blev riksbankens chef var hon den första kvinnan på posten och det blir hon även som finansminister.

Yellen tillhör Bidens egen generation med sina 74 år. Jobbet som finansminister med ansvar för en ekonomi som är körd i botten blir med all säkerhet hennes besvärligaste arbetsuppgift hitintills så man får imponeras av att hon åtar sig att bära det lasset flera år efter att de flesta skulle gått i pension.

Opinion

Det perfekta brottet

Opinion
Opinion

Sexuella övergrepp mot barn över internet ökar, enligt polisen. De menar att läget kan vara särskilt gynnsamt under pandemin för den som vill kontakta barn, eftersom många tillbringar mer tid vid datorn än tidigare.

Barnen träffar ofta gärningsmännen på roliga spelappar och leken urartar i begäran om nakenbilder eller i att barnet förväntas utföra övergrepp på sig själva åt gärningsmannen.

Svenska Dagbladet visar en chattkonversation mellan en vuxen man som låtsas vara ett barn och en elvaåring flicka. Mannen använder ett utstuderat barnspråk när han talar med det tilltänkta offret, stavar dåligt och använder slarvig grammatik. Det är inte konstigt att flickan trott att hon pratar med en jämnårig. Barnen lider inte bara av övergreppet utan känner skam och skuld över sitt beteende trots att de manipuleras av en person som är mycket duktig på det hen gör.

Dessa ärenden hamnar på hög i väntan på att polisen ska hinna med dem, vilket gör det möjligt för gärningsmännen att fortsätta. Det råder osämja kring om det går bra för polisens utredningar kring barnporr och sexuella övergrepp över internet eller inte. Enligt en rapport från Polisens Nationella operativa avdelning, NOA, prioriteras de här brotten ner och aktiva gärningsmän kan fortsätta söka upp barn. Petra Stenkula, chef på utredningsenheten på Polisregion Syd, menar att hon inte känner igen rapportens beskrivning av att den här typen av brott nerprioriteras. Däremot verkar alla vara överens om att arbetet blir lidande av kraftig underbemanning. Bland annat saknas it-forensiker.

Kammaråklagare Emelie Källfeldt menar att svensk polis faktiskt är skicklig på att utreda den här typen av brott, vilket är extra tragiskt eftersom det innebär att många av fallen skulle kunna lösas om polisen hade tillräckligt med resurser. Källfeldt säger dock att det är stor skillnad på kunskapen hos polisen beroende på var man befinner sig i landet och det är dåliga nyheter. Detta är ett gränslöst brott: gärningsmännen kan ha fått napp från norr till söder och alla utsatta barn förtjänar att övergreppen utreds av någon med rätt kompetens.

Källfeldt pekar också på en rejäl komplikation för arbetet mot övergreppen. 2017 fälldes den första personen för våldtäkt mot barn som skett digitalt, vilket sågs som ett stort framsteg för dem som arbetade med att få fast dessa brottslingar. Efter den domen har man dock börjat göra skillnad mellan övergrepp som gärningsmannen är närvarande vid, det vill säga att hen tittar på barnet i realtid och sådana då hen får materialet i efterhand. Om hen förmår barnet att spela in och skicka material som anses gärningsmannen inte ha begått en våldtäkt, utan det ringare brottet utnyttjande av barn för sexuell posering.

Det är vanligt att tekniken utvecklas snabbare än juridiken, men det är synnerligen problematiskt om man underlättar för gärningsmännen genom att skapa kryphål. Man kan snarare tycka att en inspelad film vore ett mer allvarligt brott eftersom det kan hemsöka barnen i resten av deras liv. Att ständigt behöva vara orolig för om en främling har bilder som de kanske lägger upp och delar med andra är psykisk tortyr. Det är på så sätt det perfekta brottet för den som vill skada andra: övergreppen kan fortgå långt efter att gärningsmannen stoppats.

Ett annat problem är att få anmäler den här typen av brott, trots att de tros vara ganska vanliga. Varannan flicka säger sig ha blivit kontaktad av en vuxen i sexuellt syfte någon gång. Anmälningsbenägenheten måste öka, dels för att man ska kunna kartlägga hur vanligt det är och dels för att man ska ha någon chans att stoppa förövarna, som ofta ger sig på flera barn samtidigt.

Opinion

Hotar dagstidningens framtid

Ett tidningsbud en tidig morgon.
Foto: Robin Haldert/TT
Opinion
Krönika

Skånska Dagbladet har kommit ut som tryckt tidning sedan 1888. I mer än 130 år har vi bevakat skolorna i Svedala, kommunfullmäktige i Malmö, jordbrukets utveckling i Mellanskåne, kommunpolitiska motsättningar i Hörby, affärer som öppnat eller stängt i Skurup, sjukvården i Eslöv och mycket annat. Dessutom håller vi ett öga på vad som sker inom Region Skåne och Länsstyrelsen. Av landets lokaltidningar är det inga som regelbundet bevakar lika många kommuner som Skånska Dagbladet och systertidningen Norra Skåne. Nu hotas den här bevakningen.

En vanlig dag har Skånska Dagbladet 71 000 läsare. De allra flesta läsarna – 51 000 – väljer att ta del av nyheterna i den tryckta tidningen; för att man trivs med hur tidningen ser ut, tycker att det är enklare att lösa korsordet på papper än på skärm eller för att uppkopplingen till internet krånglar. Oavsett skälet så väljer de flesta av våra läsare den tryckta tidningen. Och så länge läsarna vill ha en tryckt tidning och det finns ekonomiska möjligheter till det kommer sannolikt de flesta av Skånes tidningshus att fortsätta att ge ut papperstidningar.

Men just nu hotas de här ekonomiska möjligheterna. Tidigt i våras meddelade regeringen att producentansvaret för returpapper skulle lyftas bort från journalistiken. Det skulle innebära att vi kan fortsätta att investera i vår lokala journalistik, bevaka vad som händer där våra läsare bor och leverera morgontidningen hem till de som väljer att läsa på papper. En sådan förändring skulle också vara ett viktigt stöd i en tid när Skånskan i likhet med andra tidningar lider svårt under coronapandemin som lett till minskade annonsintäkter när handeln kämpar för sin överlevnad.

Nu vill vissa organisationer och politiker, som ofta talar om hur viktigt det är med granskande journalistik, att regeringen ändrar sig. De vill att regeringen går på tvärs mot den utredning som nyligen presenterade ett förslag som i korthet går ut på att producentansvaret för returpapper lyfts bort från journalistiken. De vill pressa på journalistiken en ny årlig kostnad på cirka 465 miljoner kronor.

Det är en kostnad som tidningsbranschen har svårt att bära. Under de senaste åren har nyhets- och samhällsjournalistiken förlorat mer än hälften av sina annonsintäkter till bolag som Google och Facebook. Bara nu under det senaste kvartalet förlorade landets lokaltidningar, som Skånska Dagbladet, 28 procent av annonspengarna. Google och Facebook skattar däremot det mesta av sina vinster utomlands på pengarna de tjänar i Sverige.

Om regeringen svänger och lägger en extra kostnad på nästan en halv miljard på tidningarna är risken stor att många tidningar tvingas att dra ned på antalet utgivningsdagar av pappertidningen per vecka, skära ner på antalet reportrar eller minska utgivningsområdet. Några måste kanske stänga redaktionen helt.

Det vore förödande för vår lokala demokrati. Vi vet från forskningen att läsning av lokaltidningar har en positiv effekt på demokratin. På orter där läsningen är hög deltar fler i allmänna val, fler engagerar sig och är insatta i samhällsfrågor, kommunernas kostnader hålls lägre och det finns även studier som pekar på att granskande journalistik kan minska risken för miljöförstöring.

Därför är det viktigt att regeringen står fast vid sitt besked och att man följer utredningens förslag om att producentansvaret tas bort från tidningarna. Politiken måste se den närvarande journalistikens betydelse för den lokala demokratin.

Jag har verkat i dagstidningsbranschen i många år och hört ledande politiker hylla värdet av dagstidningar för demokratin och öppenheten. Nu är det dags att visa att det inte varit tomma ord. Belasta inte tidningarna med producentansvaret för returpapper. Det kan bli som i sagan om strået som knäckte kamelens rygg när den redan hade fått bära tunga bördor.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL