Bildtext

Nätläkare och skattemedel

Den digitala sjukvården har växt dramatiskt vid sidan av främst primärvården. Det finns positiva aspekter på detta, men man måste förstå att nätläkare inte är gratis. Dagens system är inte avsett för den typ av rådgivning som nätläkarna erbjuder. Kontinuiteten – som är viktig för kostnadseffektivitet, patientsäkerhet och patientnöjdhet – åsidosätts. Vårdens informationsinfrastruktur stödjer inte att läkare ger råd till patienter vars journal man inte har tillgång till. Detta belystes av Göran Stiernstedts nyligen presenterade utredning ”Digifysiskt vårdval. Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet. SOU 2019:42.”

Nätläkarbolagen har för närvarande en aggressiv marknadsföring där de försöker locka kunder med att man snabbt kan få kontakt med läkare via telefon även för små problem som förkylningar. I en annons från februari 2019 skrivs: Att ge sig ut i kylan för att sedan sätta sig i kö hos vårdcentralen lär inte locka någon, och numera finns faktiskt alternativ. Har du enklare sjukdom kan du få diagnos och recept direkt över internet hos nätläkarna.
Bolagen påpekar att det är gratis för dem som ringer, men glömmer att berätta att de får ersättning från regionerna istället – det vill säga från våra skatter.

Grunden för nätläkarnas framgång bygger på den bristande tillgängligheten i primärvården, som hittills varit underbemannad och underfinansierad (idag saknas cirka 300 allmänläkare i Skåne). Det innebär att nätläkarna fyllt ett tomrum för dem som anser sig inte ha tid att vänta i telefonköer. De undersökningar som är publicerade verifierar att nätvård främst nyttjas av unga, relativt friska individer med hög socioekonomisk status boende i urbana områden. Är detta väl använda skattepengar?

Intressant är också att regionerna planerar detaljerat för vilken vård de skall ge till medborgarna för att resurserna skall räcka till, medan nätläkarna genom det nuvarande ersättningssystemen haft en ”fri dragningsrätt” på pengar oavsett om regionerna önskat tjänsten eller inte. Det är inte underligt att nätläkarbolagen salufört sina tjänster på sätt som sjukvård aldrig tidigare saluförts (deras marknadsföring går tvärt emot läkarnas egna etiska regler för marknadsföring).

I en nyligen publicerad studie i Läkartidningen visar nationalekonomerna Lina Maria Ellegård från Ekonomihögskolan i Lund och Gustav Kjellsson från Centrum för hälsoekonomi i Göteborg att av alla skåningar använde 3,5 procent nätvård minst en gång under 10 månader. Slutsatsen av den stora och välgjorda studien blev att de som kontaktade nätläkarna besökte vårdcentraler oftare och akutmottagningar minst lika ofta som de som inte ringde. Det finns således inget som talar för att de som kontaktade nätläkarna avlastade den övriga sjukvården – vilket hävdats av nätläkarbolagen – utan att det snarare skapats en ny vårdkonsumtion.
Sjukvård får aldrig bli en konsumtionsvara. Patientens bästa måste sättas före vårdgivarens intresse av att tjäna pengar. Samhället har ett intresse av att se till att skatteintäkterna används så klokt och effektivt som möjligt.
Enligt en rapport i Sveriges Radio betalades nätläkarna över en kvarts miljard kronor av regionerna vilket motsvarar årslönen för cirka 400 sjuksköterskor.
För att få en komplett bild måste man påpeka att på alla vårdcentraler i Skåne finns sjuksköterskor som svarar i telefon 08-17 alla vardagar, med kortare öppettider veckoslut och helger. De känner ofta patienterna som ringer till ”sin” vårdcentral, har tillgång till patientens journal och vet vilka mediciner patienten tar samt kan ordna tid till distriktssköterska eller läkare samma dag om behov finns. Telefonsköterskan kan dessutom samråda med vårdcentralens läkare. Detta ger en högkvalitativ vård som undervärderas – i de flesta fall är den minst lika bra eller bättre än nätläkarna som inte har någon kännedom om patienterna som ringer. Utöver detta följer sköterskorna ofta upp de patienter där det rått tveksamhet om symptomens art och grad genom nya telefonsamtal.

Till detta skall läggas att larmsystemet 1177 Vårdguiden fungerar utmärkt vid allvarliga, akuta sjukdomar. Utöver detta finns ett flertal andra hemsidor som ger lättillgänglig information för allmänheten om sjukdomar.
Lagen säger att ”vården ska ges på lika villkor och att den som har störst behov av vård ska få vård först”. Det innebär att våra skattepengar skall gå till den som behöver kontakten bäst – vilket oftast betyder äldre och de med kroniska sjukdomar. Visst skall nätläkarna finnas kvar, men låt de som ringer betalar vad det kostar – då kommer marknadskrafterna att bestämma vilket värde nätläkarna har.

Dagens fråga

Är du rädd för att flyga?

Loading ... Loading ...