Lee Jae-Yong, vice ordförande i Samsung Electronics, har dömts till 2,5 års fängelse i en korruptionsskandal i Sydkorea. Han befanns skyldig till mutor och förskingring, enligt nyhetsbyrån Yonhap.

Domen kommer att få stora konsekvenser för Lee Jae-Yongs möjligheter att fatta stora beslut i Samsung Electronics, som är världens största tillverkare av smarttelefoner och minneskort.

Lee Jae-Yongs fall har kopplingar till den korruptionsskandal som fällde den tidigare presidenten Park Geun-Hye. Enligt domstolen i Seoul ska Lee aktivt ha mutat och bett Park att utnyttja sin makt för att gynna sina egna intressen.

Park avsattes i ett riksrättsåtal 2017 sedan en lång rad mutskandaler uppdagats. Hon hade tagit emot jättemutor från stora bolagskoncerner, däribland Samsung.

Sofia Eriksson/TT

Australien har varit stängt i drygt tio månader. Och landet kommer knappast att öppna sina gränser under hela det här året.

– Det är en stor fråga. Och jag tror att svaret antagligen är nej, säger landets högste medicinskt ansvarige Brendan Murphy till ABC News, och när gränserna väl öppnas lär det inte bli på vid gavel.

– Det är högst troligt att vi kommer att fortsätta med karantäner, säger han.

Australien har ännu inte inlett vaccineringen av befolkningen, det dröjer till nästa månad. Men oavsett hur det går med vaccineringen kommer det inte att påverka gränsöppningen i år.

– Även om en stor del av befolkningen vaccineras vet vi inte om det hindrar viruset att spridas, säger Brendan Murphy.

Sammanlagt 909 personer med covid-19 har avlidit i Australien, drygt 28 700 har konstaterats smittade.

Martin Yngve/TT

Sällanköpshandeln, som innefattar all handel utöver mat, har haft en tuff tid under pandemin. Men efter tre månader av minskade framtidsförväntningar bryts nu den negativa trenden och optimismen ökar något, visar Svensk Handels Framtidsindikatorn.

Ökningen sker dock från väldigt låga nivåer. Framtidsindikatorn ökar med 0,5 enheter till 78,2, där ett index på 100 utgör den neutrala nivån.

"Trots en liten ökning ligger framtidstron kvar på låga nivåer. Handlarna är fortsatt pessimistiska, vilket avspeglar den rådande pandemisituationen och regeringens utökade restriktioner i handeln. Att vaccinationsarbetet påbörjats inger däremot hopp och bidrar till att fler kan se en tillvaro bortom krisen", säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

För e-handeln däremot råder det motsatta. Optimismen ligger fortsatt på avsevärt högre nivåer än under samma period förra året, men minskar med 1,9 enheter till 120,2.

Arbetsgivare är skyldiga att göra en så kallad tillbudsanmälan om personal exponerats för eller farit illa av coronaviruset på jobbet.

Under årets första vecka fick myndigheten in 361 stycken, vilket är det högsta antalet för en enskild vecka sedan coronapandemin bröt ut.

– Det är en hög siffra som följer smittläget i landet. Det är oroande, säger Ulrika Scholander, sektionschef på Arbetsmiljöverket.

Toppnoteringen har föregåtts av en stadig ökning. Den vecka med flest anmälningar under 2020 var vecka 52 med 283 stycken, efter en stadig uppgång under flera veckor. I april och maj var nivån också på en relativt hög nivå med över 200 anmälningar i veckan.

Mellan kollegor

Under höst och vinter gäller den vanligaste typen av anmälan smittspridning kollegor emellan, där det inte uppvisats symptom vid smittotillfället.

– Om vi säger att du och jag har ett möte på arbetsplatsen, på kvällen blir jag sjuk och gör ett snabbtest som visar att jag har corona. Då var jag antagligen smittsam när vi träffades och det ska anmälas, säger Ulrika Scholander.

De höga nivåerna är en direkt konsekvens av ökad smittspridning, men Ulrika Scholander tror också att en mer utbredd testning bidrar. I våras hade inte lika många möjlighet att provtas för aktiv infektion, medan fler nu kan upptäcka om de har covid-19.

Fall för polisen

Under hela pandemin har de flesta coronarelaterade anmälningarna rört arbetsplatser inom vård och omsorg, likaså nu. Under senare tid har också flera fall uppmärksammats där personal struntat i reglerna och kommit till jobbet trots symtom, vilket bland annat lett till avsked.

Den här typ av fall utgör dock en minoritet av de inkomna anmälningarna och ligger inte till grund för inspektion av Arbetsmiljöverket, som andra ärenden kan göra.

– I sådana ärenden tittar vi på om arbetsgivare har haft fungerande och tillräckliga rutiner för att förhindra smittspridning, men om en medarbetare aktivt väljer att inte följa rutinerna har inte arbetsgivaren brustit i arbetsmiljöansvar och då blir det snarare en brottsutredning för polisen, säger Ulrika Scholander.

Erik Nilsson/TT

Totalt 93,5 procent av alla tågavgångar kom i tid till sin slutdestination under 2020. Det är den hittills bästa siffran sedan 2013, då Trafikverket införde ett nytt sätt att räkna på saken.

– 2020 är det bästa året och om man bryter ner det var det även de bästa månaderna, säger trafikdirektör Roberto Maiorana på Trafikverket.

Och coronapandemin har naturligtvis spelat roll. Även om Roberto Maiorana också framhåller Trafikverkets långsiktiga arbete med bland annat mer effektivt planerade underhållsarbeten och en bättre kvalitet på spåren som följd, har det varit glesare än vanligt på spåren.

– Det har säkert haft en betydelse, säger han.

– Det blir ju naturligtvis mer luft i systemet. Färre resenärer bidrar till att uppehållen löper på smidigare. När ett tåg stannar vid en station går det mycket snabbare att stiga av och på, fortsätter han.

Trafikdirektören påpekar dock att fler tåg har gått än vad man kanske tror. Totalt 958 990 stycken jämfört med 1 030 611 avgångar föregående år.

– Storstadstrafiken som utgör cirka hälften av all tågtrafik har gått som planerat för att undvika trängsel.

Erik Nilsson/TT

Anhängare och polis stod på flygplatsen Vnukovo redo att möta Aleksej Navalnyj när han reste tillbaka till Ryssland från Berlin i söndags, där han i fjol vårdades på sjukhus efter att ha blivit förgiftad.

Men hans plan dirigerades om till flygplatsen Sjeremetevo, där han vid passkontrollen skildes från sitt resesällskap och omhändertogs av polis. En av hans medarbetare uppgav sent under söndagskvällen att regimkritikern har förts till en polisstation i närheten.

Gripandet har fördömts i stora delar av omvärlden.

EU-länderna Estland, Lettland och Litauen krävde snabbt efter gripandet att "restriktiva åtgärder" införs mot Ryssland.

Pompeo fördömer gripandet

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) uttrycker oro över händelseutvecklingen.

"Djupt bekymrad över nyheterna om att Aleksej Navalnyj har gripits när han återvände till Moskva. Uppmanar ryska myndigheter att släppa herr Navalnyj. En hälsosam och levande opposition bör välkomnas", skriver Linde på Twitter.

Även EU:s permanente rådsordföranden Charles Michel reagerar. Han säger att gripandet av Navalnyj är "oacceptabelt".

USA:s tillträdande president Joe Biden fördömde Rysslands agerande, genom sin säkerhetspolitiske rådgivare.

Några timmar senare kom även den sittande regeringen med ett uttalande. Utrikesminister Mike Pompeo säger i ett skriftligt uttalande att "USA fördömer med kraft Rysslands beslut att gripa Aleksej Navalnyj" och konstaterar att ingripandet är "det senaste i en rad försök att tysta Navalnyj och andra oppositionella och oberoende röster som är kritiska till de ryska myndigheterna".

Förgiftades i augusti

Det har gått fem månader sedan oppositionspolitikern insjuknade på ett inrikesflyg i hemlandet, i en attack som Navalnyj pekar ut Kreml – och i förlängningen president Vladimir Putin – som ansvarigt för.

44-åringen har vårdats på sjukhus i Berlin och tillfrisknat nästan helt. I Tyskland konstaterades det att Navalnyj förgiftats med det sovjetiska nervgiftet novitjok.

När han började planera sin hemresa riktades nya tvivelaktiga brottsanklagelser mot honom i hemlandet, som en förvarning om att han skulle gripas om och när han kom.

När Navalnyj insjuknade var han på väg till Moskva från Sibirien, där han deltog i valrörelsen inför regionala och lokala val.

Den ryska regeringen avfärdar konsekvent alla anklagelser och har kommit med en mängd olika förklaringar till det inträffade, där absurda anklagelser inte sällan har riktats mot Navalnyj själv.

När coronapandemin slog till drabbade den även den kinesiska ekonomin.

Landets BNP ökade med 2,3 procent under fjolåret, den sämsta noteringen sedan 1970-talet men ändå inte fullt så förskräcklig som befarat. Och bakom årssiffran syns positiva tecken.

Fjärde kvartalet visar på en uppgång med 6,5 procent – vilket är i nivå med 2019 års BNP-ökning – och världens näst största ekonomi väntas enligt AFP vara den enda stora världsekonomin som inte visar negativ tillväxt under det mörka 2020.

– Vi är i viss mån bakbundna, säger överveterinär Anna Norlin på Distriktsveterinärerna, som har mottagningar på ett åttiotal platser i landet, om problemet som blivit allt vanligare.

Från valpfabriker

Hunden som sällskapsdjur har fått ett rejält uppsving under pandemin då många har passat på att skaffa en. Samtidigt görs allt fler beslag av insmugglade hundar. De kommer ofta från Polen, Rumänien och Bulgarien – från så kallade valpfabriker. Enligt Tullverket inleddes 101 ärenden med totalt 236 hundar fram till november förra året.

– Om man tittar på 2019 hade vi fler ärenden men mindre antal hundar, 178 stycken. Så antal hundar har ökat, det har vi märkt efter sommaren, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket, till TT.

Många smuggelförsök uppdagas vid Öresundsbron samt i Ystads och Helsingborgs hamnar, och till viss del även Karlskrona och Karlshamn. Men upptäckterna stannar inte alltid vid gränsen.

Falska papper

Fler illegalt införda hundar avslöjas också hos veterinärklinikerna via förfalskade handlingar som de nya ägarna har med sig när de kommer in för rutinkontroller av sina ungdjur, något som P4 Blekinge har rapporterat om.

– När vi börjar titta i deras vaccinationsintyg eller pass som de har med sig så stämmer till exempel inte datumen ordentligt. Att de fått rabiesvaccinering innan passet ens skrivits ut, säger Karin Råberg på Anicurakliniken i Nättraby, som stött på flera fall på senare tid, till radion.

Överveterinär Anna Norlin påpekar att förekomsten av falska papper skiljer sig åt beroende på var i landet man befinner sig.

– Är man närmare en möjlig entrypoint är det vanligare. Södra Sverige är mer drabbat, men det förekommer också över hela landet eftersom de här hundarna säljs vidare.

"I viss mån bakbundna"

Som veterinär är det lätt att fatta misstankar om smuggeldjur – men svårt att agera, säger Norlin. Orsaken? GDPR – dataskyddsförordningen som infördes 2018 för att skydda den enskilde medborgarens grundläggande rättigheter och friheter och särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.

Enligt Anna Norlin står sekretess angående en djurägares personuppgifter helt enkelt i vägen vid en anmälan om misstänkta smuggelhundar som inte förts in i landet på ett korrekt sätt – såvida inte djuret verkar vara uppenbart sjukt.

– Misstänker vi bara en illegalt införd hund så är tolkningen från Jordbruksverkets jurister att vi inte kan röja den djurägarens uppgifter och kontakta myndigheterna. Däremot om vi misstänker rabies – som är en dödlig sjukdom – så är det så allvarligt att vi kan röja fallet.

Skapar frustration

En allvarlig brist, konstaterar Sveriges Veterinärförbund som tagit upp problemet med Jordbruksverket och dess generaldirektör samt landsbygdsministern. Dessutom har man gjort en JK-anmälan under hösten – dock utan framgång.

Att situationen är frustrerande för veterinärer är förståeligt, säger Jordbruksverkets smittskyddschef Lotta Hofverberg när TT når henne.

– Den frustrationen förstår vi, och även hos oss skapar svårigheterna i att komma till botten med smuggelhundarna frustration, säger hon och fortsätter:

– Den här smuggelverksamheten är en risk ur smittskyddsaspekter och djurskyddsaspekter, och det är en verksamhet vi absolut inte vill ska finnas i Sverige.

Tittar på frågan

Men enligt Hofverberg handlar problemet inte bara om GDPR, utan även om veterinärers ursprungliga tystnadsplikt och sekretess som styr vilken information de egentligen får föra vidare.

– Det krävs ett undantag i lag eller förordning för att kunna bryta tystnadsplikt eller sekretess och det finns inget sånt undantag när det gäller misstanke om illegal införsel av hund. Men det finns om det gäller misstanke om smitta.

TT: Hade det varit önskvärt att ändra på?

– Vi håller på att titta på den här frågan. Vad gäller tystnadsplikten och sekretessen så kan den regleringen behöva ses över och göras tydligare.

Anna Karolina Eriksson/TT