Protesterna i Paris utlöstes av två nya obduktionsrapporter, som drar motstridiga slutsatser om orsaken till Adama Traorés död i samband med ett polisingripande 2016.

24-åringen flydde från en id-kontroll och gömde sig i en byggnad, där han senare hittades och övermannades av tre poliser, som enligt en av polisernas vittnesmål höll honom nere med sin samlade kroppsvikt. Traoré förlorade medvetandet i polisbilen och avled senare på en polisstation i närheten. När ambulansen kom fram hade han fortfarande handbojor.

Olika slutsatser

I fredags rentvåddes poliserna av en medicinsk rapport, som slår fast att Traoré inte dog av "positionell asfyxi", det vill säga kvävning till följd av fasthållning i ett läge som gör det omöjligt att andas. I stället anser experterna att dödsorsaken var hjärtsvikt utlöst dels av bakomliggande sjukdomar, dels av kraftigt stresspåslag och utmattning under polisingripandet.

Rapporten utesluter inte heller att den THC – den aktiva ingrediensen i cannabis – som Traoré hade i blodet kan ha bidragit till hans död.

Den bedömningen avfärdas i en annan rapport, beställd av Traorés familj, som släpptes under tisdagen. Enligt den dog han av polisens handhavande under gripandet.

Tårgas och gummikulor

Demonstrationerna började sent på tisdagseftermiddagen utanför en domstolsbyggnad i norra Paris, i strid med det coronarelaterade förbudet mot folksamlingar om fler än tio personer. En del demonstranter kastade projektiler mot polisen, som svarade med tårgas för att skingra folksamlingen.

Samtidigt drabbade poliser och demonstranter samman i närheten av ringleden runt huvudstaden, där polisen sköt gummiklädda kulor mot demonstranter sedan man blivit angripen med stenar.

Inspirerade av USA

Många som gått ut på gatan var tydligt inspirerade av den proteströrelse som lamslagit delar av USA den senaste veckan, efter det att den obeväpnade svarte mannen George Floyd dödats under ett polisingripande. På flera plakat syntes samma slagord som skanderats på gatorna i Minneapolis, New York och Los Angeles: "I can't breathe" och "Black lives matter".

– När vi tar strid för George Floyd tar vi också strid för Adama Traoré. Det som händer i USA är ett eko av det som händer i Frankrike, sade Traorés syster Assa i ett tal till demonstranterna tidigare på tisdagen.

Frankrikes inrikesminister Christophe Castaner fördömer protesterna, och säger att våld inte har någon plats i en demokrati.

– Inget rättfärdigar det beteende vi fått se i Paris i kväll, med tanke på att gatuprotester är förbjudna för att skydda allmänhetens hälsa.

Tyska Lufthansa, hårt drabbad av coronapandemins effekter på resandet, redovisar en nettoförlust på 2,1 miljarder euro, motsvarande runt 22 miljarder kronor, för första kvartalet.

Nettoförlusten uppgick till 342 miljoner euro under motsvarande kvartal i fjol.

Utan intäkter blöder Lufthansa stora summor varje månad. För närvarande använder bolaget 800 miljoner euro, motsvarande cirka 8 miljarder kronor, varje månad av sin likviditetsreserv.

I nuläget räknar Lufthansa med att 40 procent av bolagets trafik åter är i gång i september.

Rättad: I en tidigare version beskrevs Lufthansas räkenskapsår felaktigt.

Detaljhandelskedjan Clas Ohlson redovisar en rörelseförlust på 58,5 miljoner kronor för perioden februari till april, fjärde kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår. Det kan jämföras med rörelseförlusten på 77 miljoner motsvarande period 2019.

Bolagets totala försäljning uppgick samtidigt till 1 644 miljoner kronor att jämföras med 1 742 miljoner kronor fjärde kvartalet föregående år.

I delårsrapporten skriver Clas Ohlson att den makroekonomiska utvecklingen är fortsatt osäker på grund av covid-19 och att man därför föreslår att ingen utdelning lämnas till aktieägarna.

I Europa tycks coronapandemin innebära en cykelrevolution.

När virusrestriktioner hävs behöver det ske utan att smittspridningen tar fart igen. En strategi som många av de stora europeiska städerna har anammat är att locka invånarna upp på cykeln i stället för att trängas i kollektivtrafiken. Bilder på vältrafikerade cykelvägar runt om i Europas vittnar om att det fungerar.

Milano, Bryssel, Barcelona, Berlin, Budapest och flera städer i Storbritannien är bara några exempel på platser där det nu händer saker. Cykelbanor breddas på bekostnad av bilarnas körfält, fler cykelställ placeras ut och nya cykelvägar ritas upp där det förut inte fanns några. Vissa blir så kallade pop-up-cykelbanor medan andra förväntas bli kvar permanent.

Förändrad gatubild

I Paris byggs cykelbanenätet ut – både pop-up-cykelbanor och permanenta cykelbanor – med 650 kilometer.

Emmanuel Marin är en av stadens cyklister som tidigare har drivit en blogg där han tipsat om cykelleder som leder ut från staden. Nu följer han utvecklingen inne i stadskärnan där förändringen främst syns på eftermiddagarna, som innan coronakrisen brukade innebära relativt lugna gator.

– Nu är det många som cyklar på eftermiddagarna. Vi får se om det fortsätter så när det blir sämre väder, det kommer säga mycket om framtiden, resonerar han.

"Soptunnemodellen"

Det är inte första gången som cykling får ett lyft av en pandemi. "Cykla – och håll dig frisk" löd uppmaningen under spanska sjukan när cykeltillverkare tryckte upp annonsblad och uppmanade människor att sätta sig på cykeln.

Och den här våren har cykelinfrastrukturen i flera städer anpassats och utvecklats i rask takt. När Cykelns dag under onsdagen uppmärksammas för tredje året i rad har mycket hänt som för cyklingen framåt.

Lars Strömgren har jobbat med cykelfrämjande i många år.

– Corona har skapat ett fönster för förändring där beslutsfattare behöver agera och visa att de inte latar sig, utan kavlar upp armarna och tar itu med saker, säger Lars Strömgren, vice president för Europeiska cykelförbundet, ECF, och ordförande för Cykelfrämjandet.

En del av gatubilden

– Det finns även en acceptans från folk som annars kanske står på barrikaderna och är förbannande så fort man tar bort en parkering. Det är många saker som råkar sammanfalla som jag definitivt tror är positivt för cykelfrågan, fortsätter han.

Emmanuel Marin i Paris har själv varit ute och cyklat på de nya, ofta gulmarkerade, cykelvägarna.

– Jag tog en bild för några dagar sedan på en populär bro där det numera finns betongklossar för att skydda cyklisterna. Nu har de blivit en del av gatubilden i Paris, säger han.

Rättad: I en tidigare version hade Lars Strömgren fått fel efternamn.

Emilia Söderholm/TT

Fyra personer drunknade i maj, enligt Svenska Livräddningssällskapets preliminära statistik. Det är två färre än under maj i fjol.

En av de omkomna drunknade i samband med att ett pontonplan nödlandade och sjönk i en sjö i Sundsvallstrakten. Två drunknade i olyckor med båtar och en i en isolycka.

Samtliga fyra drunknade i maj var män.

Totalt i år har 17 personer drunknat i Sverige, två färre än under motsvarande period 2019.

Två av Kanadas största telekombolag, Bell och Telus, tar hjälp av Ericsson och Nokia för att bygga 5G-nät i landet, och väljer därmed bort kinesiska Huawei.

Kanada utreder 5G-nätverkets säkerhetsmässiga konsekvenser och har hittills inte fattat beslut om Huawei ska få tillstånd att tillhandahålla delar dit.

Bells och Telus beslut sätter käppar i hjulet för Huaweis affärsambitioner i landet och kan enligt analytiker göra det lättare för regeringen att fatta beslut om företaget överhuvudtaget ska släppas in i 5G-nätet.

I förra veckan beslutade en kanadensisk domstol att den så kallade Huaweiprinsessan, telekomjättens finanschef Meng Wanzhou, ska hållas kvar i Kanada, trots att USA vill ha henne utlämnad och Kina ser målet som politiskt motiverat. Hon anklagas för att ha lämnat falska uppgifter till en amerikansk bank, vilket är brottsligt även i Kanada.

Huawei har sedan tidigare kontrakt med mindre bolag i Kanada och tillhandahåller viss teknik till Bells nätverk.

Olyckan inträffade vid halv sju-tiden och polis, räddningstjänst och ambulans har budats till platsen.

Enligt Kim Hild, presstalesperson hos Skånepolisen, ska olyckan ha inträffat när en av bilarna körde in i den andra bakifrån.

– Ett av fordonen hamnar då i diket, fortsätter hon.

Det finns inga uppgifter om några personskador.

– Men det framgår att de inblandade är väldigt chockade. Vi får se om någon avförs till sjukhus, säger Kim Hild.

Trafikverket skriver att framkomligheten är begränsad förbi olycksplatsen. Innan trafiken kan fortgå i normal takt behöver de krockade bilarna bärgas från platsen.

– Bärgare har beställts till båda bilarna, så vi får se om Trafikverket begär vägen stängd under bärningsarbetet, säger Kim Hild.

Dadawan i nederländska Maastricht är en av de restauranger runtom i världen som i coronatider har valt att komplettera servitörskaran med Amy, Aker och James. De tre robotarna levererar drinkar till borden, med hälsningen:

– Hej, här är din beställning, var god tag den från brickan, jag lämnar dig automatiskt om 20 sekunder.

Robotarna minskar risken för mänsklig smittokontakt sedan barer och restauranger i Nederländerna nu åter fått öppna efter två och en halv månads stängning på grund av coronapandemin.

Samarbetet med den nya personalen går bra, säger restaurangens talesperson Paul Seijben: bartendrar med ansiktsmasker placerar drycker på robotbrickan, och trycker på bordsnumret för leverans.

– Våra anställda är faktiskt väldigt nöjda med robotarna, säger Seijben.