Bak­slag för hö­ger­po­pu­lister

För en dryg vecka se­dan hölls vik­tiga val i både Polen och Ung­ern. I Polen var det par­la­ments­val, och i Ung­ern var det lo­kal­val.
Efter­som båda länderna på senare år rört sig i auk­to­ri­tär rikt­ning med in­skränk­ningar i de de­mo­kra­tiska fri­heterna var valen i de båda cen­tral­eu­ro­pe­iska länderna ex­tra in­tres­santa. Skulle de båda makt­ägande par­tierna, PIS i Polen och Fidesz i Ung­ern, stärka sin ställ­ning el­ler skulle op­po­si­tionen kun­na stoppa den auk­to­ri­tära ut­veck­lingen?

I Polen kan PIS (Lag och rätt­vi­sa) fort­sätta att styra med egen ma­jo­ri­tet i sejmen, 235 av 260 man­dat. An­delen röster ökade till 43 pro­cent.
Ändå stärkte op­po­si­tionen sina po­si­tioner. Det skedde ge­nom att flera par­tier sam­ar­betade i ko­a­li­tioner el­ler val­kar­teller, för att inte röster skulle gå för­lo­rade ge­nom att par­tier hamnade un­der spärren,­ som för­ra gången. Då fick PIS be­tyd­ligt fler man­dat än rös­te­talet mo­ti­verade, ock­så ge­nom att val­sy­stemet gynnar det största par­tiet.
Den här gången stod tre stora ko­a­li­tioner mot PIS – Med­bor­gar­ko­a­li­tionen med mittenhögerprofil som fick 134 man­dat, Lewica, med väns­ter­in­rikt­ning, som fick 49 man­dat, samt lands­bygds­par­ti­et PSL i sam­ar­be­te med det nya Kukisz som fick 30 man­dat. Dess­utom kom ett nytt hö­ger­ex­tremt par­ti, Kon­fe­de­ra­tionen, in i sejmen med 22 man­dat.
PSL är det enda par­tiet som funnits i par­la­mentet ända se­dan det första de­mo­kra­tiska valet i Polen ef­ter 1990. Då sam­ar­betade PSL un­der flera år med cen­ter­par­ti­er­na i Norden, men ef­ter Polens EU-in­trä­de har sam­ar­be­tet ty­värr tunnats ut då PSL valde den kon­ser­va­tiva gruppen istäl­let för den li­be­rala.
Det vik­tigaste re­sul­tatet var dock att PIS tappade sin ma­jo­ri­tet i se­naten, som måste god­känna alla lagar som an­tas av sejmen. Där­med kan inte PIS an­vända det ”snabb­spår” för lag­stift­ning som ofta gjorts för att und­vika of­fent­lig de­batt.

I Ung­ern lyc­kades op­po­si­tionen vinna i tio (av landets 23 största) städer mot re­ger­ings­par­tiet Fidesz kan­di­dater. Tre av landets tio mil­joner in­vå­na­re lever nu i om­rå­den där op­po­si­tionen har makten lo­kalt
Det blev möj­ligt tack vare ett ovan­ligt sam­ar­be­te mel­lan op­po­si­tions­par­tier, som ideo­lo­giskt står långt ifrån varandra men som valde att sam­ar­beta för att ha en chans mot Fidesz. So­cia­lis­tiska, gröna och li­be­rala par­tier samlades kring Gergely Karácsony, som där­för blev ny borg­mäs­ta­re i Budapest. Till och med ex­trem­hö­ger­par­tiet Jobbik (som dock rensat ut de mest ra­sis­tiska ele­menten ur par­tiet) gav sitt stöd, om än pas­sivt, där och i andra städer.
Fram­gångarna inger för­hopp­ningar om att kun­na vinna mot Fidesz i nästa par­la­ments­val.

I Schwe­iz valde folket i sön­dags le­da­möter i par­la­mentets un­der­hus. Där för­lo­rade det in­vand­rings­fi­ent­liga Schwe­iz Folk­par­ti tolv av sina 65 man­dat me­dan två gröna par­tier gick fram kraf­tigt och fick till­sam­mans över 20 pro­cent.
I Ös­ter­ri­kes par­la­ments­val för någ­ra vec­kor se­dan backade det höger­na­tio­na­lis­tiska par­tiet ÖVP ef­ter en kor­rup­tions­skan­dal och tappade tred­je­delen av sina röster.
Ut­veck­lingen visar att hö­ger­na­tio­na­lismen inte är omöj­lig att be­segra, trots för­sök att ändra spel­re­glerna för att be­gränsa den li­be­rala de­mo­kra­tin.

Dagens fråga

Längtar du till jul?

Loading ... Loading ...