Daniel Gustafsson. Pressfoto:

”Jag vill att man ska sugas in i boken”

Augustnomineringen blev en rejäl överraskning för översättaren och författaren Daniel Gustafsson som inte ens visste att förlaget anmält hans debutroman Odenplan.
– Det här fanns inte alls på kartan för mig, men det är verkligen jättekul, säger han.

Två debutanter finns bland de nominerade till årets svenska skönlitterära bok – Marit Kaplas litterära reportage Osebol och så Daniel Gustafssons roman Odenplan. Odenplan kom ut i augusti på det nystartade förlagt Nirstedt/Litteratur och Daniel Gustafsson beskriver den som en bok med tajt ram och flödigt språk.
– Den utspelas under en dag i närområdet kring Odenplan och har en far- och son-historia i botten. Pappan har misslyckats lite med pappaskapet och försöker återvinna förtroendet. När han glömmer skicka med sonen vantar till skolan ger han sig iväg för att köpa nya och ta dem till skolan men lyckas inte riktigt komma fram. Det händer en massa oförutsett längs vägen och minnen blandas med samtid. Jag har försökt hålla spänningen uppe i den här ganska enkla historien och arbetat mycket med språket.

Daniel Gustafsson arbetar sedan tio år som översättare från ungerska och engelska men har burit på en egen författardröm länge.
– Jag skrev mycket när jag var yngre och tänkte att jag skulle bli författare och debuterade med lite dikter i tidskrifter när jag var runt 25 år. Men så började jag arbeta med annat och blev översättare, berättar han. För några år sedan började jag skriva igen och så blev det en bok till slut.

Har ditt arbete som översättare påverkat ditt författarskap?
– Säkert. Jag jobbar mycket med språk och när man översätter är man inne i andras språk. Jag har inte försökt kopiera men jag har översatt en del författare som skriver på det här lite flödigare sättet och det har inte varit så svårt för mig. Förr fick jag alltid skäll för att jag skrev för många bisatser och för långa meningar men för mig känns det normalt att skriva så. Och eftersom jag var så pass inne i det här med språk var det lite som att trycka på en knapp när jag började skriva eget igen. Det var ett väldigt flow och jag valde att inte tukta för mycket och gick på den känslan.

Varför tror du att Augustjuryn fastnade för Odenplan?
– Kanske just för kombinationen av en mörk men ganska enkel historia och ett språk som inte är det vanliga litterära. Jag vill att man ska sugas in i boken och kanske har jag lyckats.

Vad betyder en Augustnominering för ditt författarskap?
– Boken har fått flera recensioner, ganska övervägande positiva, men jag tänker att med en nominering blir det en annan exponering. Förhoppningsvis når jag en bredare läsekrets och så är det verkligen kul för förlaget som vågade satsa på mig.

Huruvida nomineringen kommer att leder fram till en Auguststatyett är inget Daniel Gustafsson vågar spekulera i.
– Det är ett kul och hedrande sammanhang och jättebra böcker så jag blev bara väldigt glad, säger han med eftertryck. Sedan får man ta det med ro. Jag tänker inte ligga sömnlös fram till 25 november nu.

Har du några favoriter bland de andra i kategorin?
– Jag tror att Steve Sem Sandberg ligger bra till men det var också så kul med Marit Kaplas Osebol. Det är en så fantastisk bok.

På måndagskvällen offentliggjordes de nominerade på Södra Teatern i Stockholm och Daniel Gustafsson hade lyckats få barnvakt för att kunna gå dit och fira med sambo och vänner.
Och även om han fortsätter att arbeta som översättare framöver är Daniel Gustafsson angelägen om att få mer tid för sitt eget skrivande.
– Jag har ett litet projekt som jag undersöker lite och pillar med. Men medan Odenplan var mer att jag öste ur livet så är det här en helt annan historia som kräver lite mer efterforskning, avslöjar han.

Läs mer:

www.skd.se