Cokstile är en av favoriterna i Åbys stora pris på lördag, Sveriges näst största travlopp för äldre hästar.

Samtidigt väntar tränare Wilhelm Paal – och resten av trav-Sverige – på resultatet av utredningen mot Elitloppsvinnaren Propulsion

Stjärnhästen utreds för nervsnittning och riskerar att bli av med alla segrar i Europa. I så fall kan Cokstile retroaktivt tilldelas segern i Elitloppet i maj. Svensk travsport har lovat att besked ska komma i augusti.

– Det bör bli så att Propulsions tävlingsmeriter på europeisk mark stryks helt. Det är inte min sak att döma och det hela är väldigt ledsamt för hela branschen, men jag kan inte se någon annan utgång. Travsporten har tagit stor skada av detta, det råder ingen som helst tvekan om det, säger Wilhelm Paal.

Vann Elitloppet

Den tyskbördige 60-åringen har haft hela världen som arbetsfält, men figurerar i Halland sedan fem år tillbaka.

För två år sedan vann han Elitloppet som kusk bakom Ringostarr Treb och på lördag kan han ta karriärens hittills mest penningstinna seger som tränare.

Italienskägde Cokstile kom till Sverige i april, men tävlade initialt under Rocco Spagnulos flagg och var uppstallad på Christoffer Erikssons gård i Sjöbo.

Det var Eriksson som satt bakom hästen vid såväl andraplatsen i Elitloppet som Kymi Grand Prix, men därefter flyttades hästen till Wilhelm Paal som nu också har tagit över som kusk.

– Allt började med att jag tillsammans med en norsk samarbetspartner rekommenderade den här hästen som köpobjekt åt hästägaren Renato Santese i maj i fjol. Han slog till och jag körde faktiskt hästen i två lopp förra sommaren innan han exporterades till Italien.

"Känns speciellt"

Där genomgick Cokstile en häftig förvandling och började rada upp storloppssegrar.

– Tanken var att hästen skulle komma tillbaka till mig detta år när han skulle börja tävla i Norden igen, men efter en diskussion med ägarna blev det ett annat upplägg. Nu är han här sedan en dryg månad tillbaka och det är klart att det är en bra känsla för mig, det känns speciellt.

Renato Santese har fram till i år varit ett okänt namn för den svenska travpubliken, men den italienske affärsmannen satsar stenhårt.

– Han har köpt fyra hästar i Norden på kort tid varav Elitloppsdeltagaren Chief Orlando är den senaste. Tanken är att Cokstile ska göra en start till hos mig efter lördagens lopp innan han går tillbaka till Italien.

Längre distans

Dessförinnan väntar Åbys stora pris med en segercheck på två miljoner kronor. Till skillnad från Elitloppet, som avgörs över 1 609 meter, ska Cokstile springa drygt tre varv, 3 140 meter i lördagens lopp.

– Det är alltid ett frågetecken när en häst inte startat på lång distans under en period, men jag tror inte det kommer vara ett problem för Cokstile, säger Wilhelm Paal.

– Åby stora pris är en helt annan typ av lopp, men jag tvivlar inte på hästens styrka.

Emil Persson/TT

Som bekant ställdes vårterminens högskoleprov in på grund av coronapandemin och det blir alltså inte heller något prov i höst – trots ett rekordstort intresse för högskolestudier. Den provansvariga myndigheten Universitets- och högskolerådet (UHR) har, efter samråd med de lärosäten som genomför proven, kommit fram till att risken för smittspridning är för stora. "Möjligheterna att skydda provdeltagare och provpersonal är små", skriver UHR.

Skulle Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd följas skulle Stockholms universitet, som exempel, behöva utöka antalet provlokaler från nära 600 till fler än 2 300. Antalet provmedarbetare skulle behöva ökas från 900 till 4 200, skriver UHR.

Sämre riskbeteende

Under våren bedrevs undervisningen på universiteten och högskolorna på distans, just på grund av smittrisken. Denna höst kan lärosätena åter undervisa studenterna i sina lokaler – men alltså inte ta emot högskoleprovsskrivare.

– För det första kommer ganska många lärosäten att varva undervisning på campus med distansundervisning i höst. Men den stora skillnaden är att högskoleprovet genomförs under en dag, vid exakt samma tid överallt. Med köbildningarna vid in- och utpassage och vid pauserna gör lärosätena bedömningen att det inte är möjligt att upprätthålla Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att förhindra smittspridning och samtidigt ha ett rättssäkert genomförande av högskoleprovet, säger UHR:s generaldirektör Karin Röding.

I sin redovisning till regeringen skriver UHR att det är en komplicerande faktor att provskrivarna till stor del utgörs av unga människor, som är sämre på att hålla distans och på handhygien.

– Det är inte vår bedömning utan uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens undersökning som kom i juni, säger Karin Röding.

Påverkar möjligheter

Matilda Ernkrans betecknar situationen som allvarlig.

– Det är klart att det är allvarligt att två högskoleprov på rad ställs in. Det kommer att påverka en del människors möjligheter att komma in på vissa högskoleutbildningar, säger hon till TT.

Tidigare på torsdagen presenterade hon nyheten att giltigheten för ett högskoleprovsresultat förlängs från fem år till åtta år.

– Det kommer att ge fler möjlighet att konkurrera om en högskoleplats, sade hon i samband med regeringens pressfika för journalister.

Fast förlängningen hjälper ju inte dem som ännu inte hunnit skriva något prov, det vill säga företrädesvis tonåringar.

– Där tror jag att det blir störst besvikelse, bland dem som inte fått göra proven i våras och nu inte heller inte får göra det i höst, säger Ernkrans.

Två till våren

Kanske kan det i stället bli två prov nästa vår, en lösning som Sveriges universitets- och högskoleförbund förespråkat och som stöttas av UHR. Detta är också vad Matilda Ernkrans ser framför sig.

– Det är alldeles uppenbart att det finns ett behov av att hitta åtgärder som gör det möjligt att kunna genomföra högskoleprovet och ta hänsyn till aktuellt smittskyddsläge. Ett sådant initiativ som jag redan påbörjat nu är att ge myndigheten i uppdrag att ta fram flera prov så att man redan i vår skulle kunna hålla två högskoleprov som kan hållas vid olika tillfällen, säger Matilda Ernkrans.

UHR fattar det formella beslutet att ställa in höstens högskoleprov på fredagen.

Rättad: I en tidigare version angavs fel myndighet.

Grekland uppger att landet är redo för diskussioner med Turkiet om omtvistade maritima områden i Egeiska havet. I förra månaden ställde Turkiet in prospekteringen av olje- och gasfyndigheter i närheten en grekisk ö i östra Medelhavet, något som skapat spänningar mellan de båda Natoländerna.

Grekland hävdar att den grekiska övärlden är berättigad till territorialvatten enligt internationell lag, vilket Turkiet avfärdat. Men i en intervju med nyhetskanalen CNN Türk i förra veckan sade den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans talesperson att Turkiet är "redo att diskutera (alla dispyter) med Grekland utan förbehåll".

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis sade på onsdagen att han välkomnar beskedet, men att om de två länderna inte kan komma överens så borde den Internationella domstolen i Haag (ICJ) få avgöra frågan.

I flera år hade över 2 700 ton av det explosiva ämnet ammoniumnitrat förvarats i hamnen trots att myndigheter larmats om faran.

I tisdags exploderade lagret. I onsdags begärde regeringen att de som är ansvariga för förvaringen av ammoniumnitratet ska sättas i husarrest och i torsdags morse fattades beslutet att tillsätta en kommitté som ska utreda vad som hände och vem som bär ansvaret. En rapport ska presenteras inom fyra dagar, säger utrikesminister Charbel Wehbe till franska radiokanalen Europe 1.

– Det är allvarligt och vi tar det på allvar.

– De som är ansvariga för det här fruktansvärda brottet kommer att straffas av domare, säger han till radion.

"Bedragare och lögnare"

Men en utredning är långt ifrån nog för att dämpa ilskan hos de libaneser som är trötta på hur landet misskötts.

– Våra ledare är bedragare och lögnare. Jag kommer inte tro på någon utredning de gör. De förstörde landet och de ljuger för folk. Vem tror de att de lurar?, säger Jean Abi Hanna, en 80-årig tidigare hamnarbetare vars bostad förstördes och vars dotter och barnbarn skadades i smällen.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) ställer sig också bakom växande krav på en oberoende utredning av händelsen.

"En oberoende utredning med internationella experter är den bästa garantin för explosionens offer att få den rättvisa de förtjänar", säger HRW.

Notan: 130 miljarder

Omkring 5 000 människor har skadats och 157 har omkommit efter explosionerna som skakade Beirut i tisdags, enligt Libanons hälsodepartement. Flera personer saknas fortfarande i rasmassorna.

Över hälften av staden skadades i smällen och uppemot 300 000 människor har blivit hemlösa, enligt stadens guvernör Marwan Abboud, som uppger att kostnaderna för explosionen beräknas landa på motsvarande 130 miljarder kronor.

Nödhjälp i form av bland annat pengar, sjukvårdsutrustning och hjälparbetare har strömmat till Libanon från EU och en rad olika länder runtom i världen.

Behöver "akuta reformer"

Frankrikes president Emmanuel Macron är den förste politiske ledaren som reser till Libanon efter katastrofen. Han möttes av folksamlingar som ropade slagord och bad om Macrons hjälp att störta Libanons styre och införa reformer i landet.

Macron varnade under sin rundtur i de värst söndersprängda delarna av staden för att Libanon kommer att "fortsätta att sjunka" utan akuta reformer och försäkrade att hjälpen från Frankrike inte skulle gå ner i korrupta fickor.

– Jag förstår er ilska. Jag är inte här för att skriva en blankocheck till regimen, säger Macron.

20-åringen har varit Eslövs IK trogen ända sedan hon började med flickhandboll för femton år sedan. Nu lämnar hon u-handbollen för gott för att prova i landets näst högsta serie.

– Jag hoppas att jag kommer att utvecklas och kunna bidra så mycket som möjligt till laget. Sedan vill jag såklart ligga på en så jämn nivå som möjligt, säger hon till klubbens hemsida.

– ”Lollo” har tränat mycket med oss under de två senaste säsongerna och har flyttat fram sina positioner steg för steg och nu slåss hon om att starta i premiären, förklarar Eslövstränaren Lasse Eklöv.

En ungdomstränare i en idrottsklubb i Örebro län är häktad misstänkt på sannolika skäl för flera sexualbrott mot barn, skriver Nerikes Allehanda.

Brotten som mannen i 40-årsåldern misstänks för är våldtäkt mot barn, sexuella övergrepp mot barn, kränkande fotografering och barnpornografibrott – och de ska ha begåtts från och med 2013 till 2017 i Örebro och en annan kommun. Tränaren, som även jobbat inom skolverksamhet, har förnekat brott men medgett delar av händelseförloppen.

Mannen häktades i juni, men idrottsklubben fick kännedom om misstankarna förra veckan.

– Just nu så sitter han enligt informationen vi har häktad, så vi har inte pratat med honom. Ingen är skyldig förrän den är dömd, men jobbar man med ungdomar och det är en så här stark brottsrubricering så ser vi inte att han kommer vara tränare hos oss framöver. Men vi ska hantera det på ett korrekt sätt, säger en företrädare för klubben till tidningen.

Åtal ska vara väckt senast 20 augusti.

Journalisten Johan Croneman ger ut en självbiografisk roman "Jag är olyckligt här" lyder titeln på boken som kommer i oktober. Croneman är sedan många år film-, tv- och sportskribent framför allt i Dagens Nyheter.

I sin bok skriver han om tillvarons mörker och om "beroendedjävulen", men också om kärlek, uppger förlaget.

Rättelse: I en tidigare version av notisen angavs fel beskrivning av boken.

Först försvann mittbacksresen Rasmus Bengtsson. Sedan den rutinerade dansken Lasse Nielsen.

Och i svenska cup-finalen på Gamla Ullevi mot Blåvitt utgick den stabile mittbacksvikarien Oscar Lewicki med en skada.

Det har blivit Franz Brorsson smala lycka. Direkt efter hemkomsten från utlåningen till jyllandsklubben Esbjerg, så har 24-åringen kastats rakt in i den allsvenska hetluften.

Återkomsten har inneburit succé för skåningen från Näset, som gjorde sin a-lagsdebut i den himmelsblåa tröjan redan för sex år sedan.

Hastigt och lustigt tycks mittbackskrisen i MFF vara som bortblåst. Kanske slipper sportchefen Daniel Andersson, som redan sitter och trycker på en rekordstor MFF-trupp, att agera under transferfönstret.

I Skånederbyt mot Helsingborgs IF gjorde Franz Brorsson dessutom sitt första allsvenska mål efter att ha spelat hela 83 matcher i den högsta ligan.

– Det var skönt att få sätta dit den. Senaste målet för MFF var i en cupmatch, och det första kom i Champions League-kvalet här på Stadion mot Vardar 2017, berättade Brorsson i den mixade zonen.

Intervjuer utomhus

Under de coronatider som råder så sker alla spelarintervjuer utomhus på Eleda stadion. Nere vid gräsmattan flockades sportreportrarna runt glada MFF-spelare och nedstämda HIF-lirare.

Franz Brorsson fick berätta om sitt historiska mål, som betydde 2-1-ledning precis före halvtidspausen.

– Jag såg ett läge att kontra snabbt. Jag fullföljde hela vägen upp och när Eric (Larsson) inte fick fullt tryck på sitt skott, så stod jag på rätt ställe. Det var bara att trycka till bollen hårt.

Nu väntar Falkenberg

Segern var Malmö FF:s sjätte raka, som har gjort att Di Blåe har hämtat igen IFK Norrköpings poängförsprång i den allsvenska tabellen.

– Nu är vi där vi vill vara, slår Brorsson fast på karaktäristiskt, malmöitiskt vis.

Han har varit med från start både mot IFK Göteborg (3-0) och Helsingborgs IF (4-1). Nu lär han få bilda mittbackslås med Anel Ahmedhodzic på söndag igen. Då väntar Falkenbergs FF på Falcon Alkoholfri arena.

Frågan är MFF-mittbackarnas målform håller i sig även i Halland.