Opinion

Ett nytt politiskt landskap i debatten

Opinion
Opinion Söndagskvällen kunde intresserade ägna åt att se och lyssna på de svenska partiledarna i debatt hos SVT.

Söndagskvällen kunde intresserade ägna åt att se och lyssna på de svenska partiledarna i debatt hos SVT. Det var sig likt på många sätt, men ändå inte. Den fysiska uppställningen såg annorlunda ut, där Annie Lööf och Nyamko Sabuni nu stod närmast S och MP. Förutom Sabuni var också Per Bolund från MP ny partiledare och hade premiär i detta TV-format. Det famlades kanske lite i de nya konstellationerna, men framför allt Annie Lööf kändes trygg i det nya samarbetet.

Att Jan Björklund saknades var tydligt, för debatten saknade all form av humor. I stället var det nästan riktiga bråk som uppstod, inte minst mellan Jonas Sjöstedt och Ebba Busch-Thor om man ska kalla Jimmie Åkesson rasist eller inte. Själv gick Åkesson då en liten runda i studion för att lugna ner sig, spelat eller inte är svårt att veta.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Motgångar i domstol för Donald Trump

org-084bbd64-2108-4141-89dc-c9d6e0af677f.jpg
Opinion
Opinion

En federal domstol har stoppat den uppmärksammade oljeledningen Dakota Access. Den inkräktar på ursprungsbefolkningen rättigheter i området och har inte miljöprövats i tillräcklig omfattning, säger domstolen. Därför stoppas verksamheten och oljan i ledningen måste pumpas ur.

Det här är ett välkommet utslag ur miljösynpunkt. Donald Trumps försök att med olika subventioner och lättnader i miljölagstiftningen gynna olje-, kol- och gasindustrin får därmed en knäpp på näsan.

Trump har även mött motgångar i Högsta domstolen, trots att han utsett nya domare som skulle garantera en konservativ majoritet. De senaste två veckorna har dock en konservativ domare, John Roberts, utsedd av den republikanske presidenten George W Bush, röstat med de mer liberala domarna i tre uppmärksammade fall. Det gäller en lag som begränsade abortmöjligheterna i delstaten Louisiana, Trumps försök att deportera 700 000 unga som kommit till USA som små barn och möjligheterna för arbetsgivare att avskeda HBTQ-personer för deras sexuella läggning.

Roberts har inte röstat som han gjort på grund av stark personlig uppfattning i sakfrågorna utan för att han värnar om domstolens integritet. Den ska inte styras av politiska hänsyn, och han röstade därför i linje med tidigare domstolsutslag, för kontinuitet istället för politisk revolution.

Det finns fler exempel på domstolar som gått emot presidentens beslut, när dessa varit författningsstridiga. Den amerikanska maktdelningsprincipen håller för de attacker som Donald Trumps personliga maktbegär och okunnighet och ointresse för konstitutionella krav inneburit.

Det gör att den amerikanska demokratin överlever Trumps presidenttid, och det visar hur viktiga regler i författningen är för ett lands demokrati.

Opinion

Efter Hongkong Taiwan?

Kinas diktator Xi Jinping. Foto: TT
Opinion
Opinion
PREMIUM

Demokratin i Hongkong, som utlovades få finnas kvar efter att Kina tog över regionen från Storbritannien 1997, är upphävd. När det kinesiska kommunistpartiet bestämde sig för att tvinga igenom en säkerhetslag för Hongkong, vilken innebär att samma rigorösa regler mot protester och krav på demokrati gäller där som i resten av Kina, innebar det dödsstöten för det system för ett land-två system som utlovades 1997.

Nu kan alla protester klassas som terrorism och leda till långa fängelsestraff, troligen i Kina istället för i Hongkong. Det är inte märkligt att ledande oppositionella raderat sina inlägg på sociala medier och hoppat av politiska uppdrag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Innovativa och klimatvänliga sugrör på gång

org-54aa3247-a3c8-43a7-9916-d3471327171b.jpg
Opinion
Opinion

Det är underbart när engagerade och innovativa människor förändrar världen i praktiken. Läser i Skånskan om en kvinna som studerat förpackningslogistik i Lund och som drar igång provtillverkning av ätbara sugrör. Hittills har sugrör mest tillverkats av plast och det måste förstås fasas ut. Det används enorma mängder sugrör i världen, och alltför ofta hamnar en del av dem i havet.

Först bör kanske konsumenter fundera på om man överhuvudtaget måste använda sugrör, det kan inte vara särskilt viktigt såvida man inte har någon sorts funktionsnedsättning kring sitt ätande och drickande. Men om man nu tycker att sugrör tillför något extra är det ju bättre att använda ett som kan brytas ner. Eller som i det här fallet, som till och med går att äta upp efter användning.

Det händer så mycket positivt för att förbättra miljön och klimatet, men det är alltför sällan det sprids bland allmänheten. Alla behöver hjälpas åt att sprida dessa positiva exempel, så att fler kan förstå att det faktiskt går att göra mycket för att rädda världen. Det är till och med möjligt att tjäna pengar på det.

I Skåne har det funnits en innovationsstrategi sen 2012 där lärosäten, näringsliv, kommuner och Region Skåne samarbetar. Genom de kluster som finns, bland annat inom förpackning, livsmedel och så kallad cleantech, pågår mycket arbete men ofta i det tysta. Kommunikationen om detta måste bli mycket bättre, så att fler kan förstå att det går att göra mycket positivt för att rädda klimatet.

Opinion

Migrationspolitik kräver nytänkande

Migrants walk on the road near the Ipsala border gate in Edirne, at the Turkish-Greek border on Tuesday, March 3, 2020. Migrants and refugees hoping to enter Greece from Turkey appeared to be fanning out across a broader swathe of the roughly 200-kilometer-long land border Tuesday, maintaining pressure on the frontier after Ankara declared its borders with the European Union open. (AP Photo/Emrah Gurel)
Foto: Emrah Gurel
Opinion
Opinion

Den 23 november 2015 var en epokgörande dag i svensk migrationspolitik. Då presenterade statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Åsa Romson i princip ett totalstopp för svenskt flyktingmottagande. Det var inte många veckor efter att Löfven stått på Medborgarplatsen i Stockholm och försäkrat att hans Europa inte bygger några murar.

Den berömda presskonferensen inträffade efter en höst där flyktingar från främst Syrien men även Afghanistan vandrade genom Europa, och Sverige mottog det hittills största antalet asylansökningar. De frivilliga krafterna slöt upp med stort engagemang och många kände en stolthet över att kunna göra något för de nödställda. Kommunanställda jobbade hårt, men det mesta verkade gå att lösa.

Därför kom presskonferensen den 23 november som något av en chock för många. Inga systemförändringar hade gjorts eller planerade att göras. Inga lärosäten eller innovationsorgan hade fått uppdrag att se över de svenska systemen så att landet skulle klara att ta emot alla skyddsbehövande. Näringslivet hade inte fått redskap och uppmaningar att hjälpa till i integrationsarbetet. I så fall hade man ju kunnat få en integration värd namnet. Men Socialdemokraterna var inte beredda att rucka på de svenska systemen utan var snarare försvarare och förvaltare av system som länge varit omoderna. Och så verkar det fortfarande vara.

Sen 2015 har de flesta politiska partierna i Sverige närmast tävlat om vem som kan stänga flest gränser och kräva lägre invandring. I takt med detta har Sverigedemokraterna vuxit och i tron att det är den bästa taktiken har partier närmat sig SD.

Den migrationspolitiska kommittén som nu närmar sig ett förslag är punkt 67 i januariöverenskommelsen mellan regeringen, C och L. Uppdraget var att göra upp om den framtida migrationspolitiken i en parlamentarisk kommitté. ”Partierna är överens om att driva en ny humanitär skyddsgrund i den parlamentariska kommittén.” står det lite kryptiskt. Av det som kommit ut hittills låter inte volymmål och minskad anhöriginvandring som ”humanitär skyddsgrund”.

Flera av partierna har haft som ingång i kommittéarbetet att vara så restriktiva som möjligt i migrationspolitiken. Man verkar tro att ett närmande till SD är den bästa lösningen, men högst sannolikt är det bara originalet SD som vinner på det.

Enligt uppgift måste en överenskommelse vara klar inom de närmaste veckorna för att klara tidplanen. SD hade under måndagen en presskonferens kring arbetet och många trodde att de tänkte lämna kommittén. Men de deklarerade att SD ska lämna ett alternativt förslag till vad de förmodar blir kommitténs förslag. Jimmie Åkesson deklarerade att volymmålet inte har någon effekt utan det är lagstiftning och ”skarpa åtgärder” som gäller.

Även liberaler borde kunna hålla med när SD säger att” de andra partierna ställt till det under många år”. Men då inte med SD:s infallsvinkel med noll invandring, utan med en humanistisk grundsyn att Sverige inte kunnat eller velat ändra sina system för att kunna integrera människor som har behov av skydd. Vad krävs för att människor ska komma i arbete snabbare, lära sig språket fortare och anpassa sig bättre till det svenska samhället och den svenska lagstiftningen? Valhänta försök har gjorts av olika regeringar oavsett färg, men det kräver systemförändringar som rädda politiker uppenbarligen inte klarar av att genomföra.

Flera partier är angelägna om att komma till en bred uppgörelse kring migrationspolitiken. Denna ambition har nu spruckit genom att M deklarerat att förhandlingarna brutit samman. Vissa hade den fromma förhoppningen att frågan kan läggas på hyllan för ett bra tag framöver, vilket skulle dra undan benen för SD. Det kommer alltså inte att hända nu när M kastat in handduken.

Bättre hade varit om kommittén i stället hade fokuserat på det som står i januariöverenskommelsen, en ny humanitär skyddsgrund. Hur Sverige skulle klara det på ett sätt som glädjer både infödda svenskar och dem som kommer hit.

Opinion

Coronaskammande inte bra för tilliten

org-a016b5ff-ebf5-4aaf-9603-6be115d6ff2f.jpg
Opinion
Opinion

Vackert sommarväder är kanske det största hotet mot den sociala distansen. I fyra månader har vi varit ”duktiga” och hållit avståndet, men nu när vi kan vara ute i sommar tappar vi omdömet. Åtminstone verkar det så på vissa. Det är ansträngande att uträtta ärenden, för påfallande ofta får man be folk backa när de ställt sig för nära. De flesta lyder snällt när man säger till, medan vissa glor oförstående och flyttar sig inte. Att vara en sur ”coronatant” är inte roligt, det gör något med humöret och självbilden, men vad är alternativet?

De svenskar som åkt till Rhodos i veckan skammas och dumförklaras friskt i sociala medier. Kanske är det bra i dessa pandemitider, men vad gör det med oss människor när offentlig mobbning blir accepterad och självklar?

Samtidigt väljer politikerna ut restaurangbranschen som syndabockar och hittar straff för dessa småföretagare, om deras gäster inte sköter sig. Andra branscher får bara enklare tillsägelser, vilket knappast är rättvist. Pandemin är ny för oss alla, men de regler som satts upp borde gälla alla. Ibland är det upp till den enskildes förstånd att ta ansvar, i andra sammanhang drabbas de som måste agera polis i sin egen verksamhet. Vad gör allt detta med oss?

Klyftan mellan ”ordentliga” och de som inte verkar bry sig ökar ännu mer. Liksom mellan beslutsfattare som verkar ta godtyckliga beslut som uppfattas som orättvisa. Det kan inte vara bra för ett samhälles tillit. Sverige har länge varit känt för hög tillit. Frågan är vad coronapandemin gör för skada på den och om det finns politiker som ser det och agerar i tid.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Opinion

Öppna gränsen i Öresund

org-641b5197-7fe3-4323-8306-d3a03c9bc4fb.jpg
Opinion
Opinion

I veckan fyllde Öresundsbron 20 år. Av firandet blev knappt en tumme, av kända pandemiskäl. Desto större anledning att slå på stort om fem år. Såvida inte den rådande pandemin blir spiken i kistan i ett Öresundssamarbete som gått på halvfart sen migrationskrisen 2015.

På den tiden när det beslutades om att bygga en bro mellan Sverige och Danmark fanns det åtminstone ett nationellt intresse i de båda länderna, även om bron knappast byggts utan starka påtryckningar från den regionala och lokala nivån. Efter två årtionden känns det nationella intresset minimalt och Stockholmsfixeringen är större än nånsin. Att då skapa intresse för ytterligare investeringar i infrastruktur mellan Skåne och Danmark blir närmast oöverstigligt.

HH-förbindelsen finns det något litet ljumt intresse för, men frågan är om Malmö lyckas skapa engagemang för en Öresundsmetro. Att tydliggöra den svenska nyttan av den dansk-tyska blivande Fehmarn Belt-förbindelsen är nödvändigt för att få beslutsfattarna på nationell nivå att förstå behovet av ytterligare förbindelser över eller under Öresund.

Redan när bron byggdes talades det om när kapaciteten skulle slå i taket och man diskuterade också sårbarheten i att bara ha en fast förbindelse om något skulle hända. Innan pandemin slog till gick tågen i rusningstid var tionde minut. Godstrafiken bör av miljöskäl öka, men Öresundsförbindelsen har än så länge klarat mängden utan att störa pendlartrafiken. I den klimatomställning som måste till är det nödvändigt att mer gods fraktas på järnväg och då måste man se till att öka kapaciteten. Det har diskuterats i årtionden, men inte mycket har hänt.

Öresundsmetron mellan Malmös och Köpenhamns centra kopplas till Fehmarn Belt i det avseendet att metron kan frigöra nödvändig kapacitet på Öresundsförbindelsen som kan ge utrymme för långväga resor och godstransporter. Genom att köra direkt mellan städerna kan restiden också kortas betydligt och blir då också mer intressant. Argumentationen för att satsa pengar på att bygga Öresundsmetron kräver en tydligare insikt hos statsmakterna att Öresundsförbindelsen faktiskt betalas av dem som kör på den och inte av skattemedel. Acceptansen för en ny förbindelse kräver en förbättrad kommunikation i det avseendet. Det gäller också i förhållande till HH-förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör.

Det ser i dag dystert ut för fler förbindelser över Öresund. Det underlättas inte av att det finns tre alternativ som i vissa fall är överlappande. Att Landskrona de senaste åren kastat sig in i kampen med sitt förslag till förbindelse Landskrona-Köpenhamn, kallat Europaspåret, kan förvirra både svenska och danska rikspolitiker och lägga en våt filt över alla nyinvesteringar på infrastruktur i Skåne. Samtidigt kan Danmark kanske lättare acceptera Europaspåret - de har hittills visat ett obefintligt intresse för hur HH-förbindelsen ska koppla på det danska järnvägsnätet. En ny dragning tvärs över Själland ner mot Rödby och Fehmarnförbindelsen är Danmark inte intresserade av. Och som bekant krävs det två för att dansa tango.

Det arbete som sattes igång med frenesi när Öresundsförbindelsen invigts har mattats av efterhand. Öresundskomiteen hade sina fel och brister men åstadkom en helt del när det gäller arbetet för att motverka gränshinder. Samarbetet Greater Copenhagen har ett snävare fokus och förefaller inte lika aktivt som sin föregångare. Gränshinderarbetet kräver ett outtröttligt arbete, där ett steg fram ibland kan innebära två steg tillbaka. Systemen är enbart vända mot det egna landet och förändringar får lätt påverkan på andra system som berör grannlandets pendlare. Att valutorna i Danmark och Sverige skiljer sig underlättar heller inte samarbetet. Införande av euro hade gjort det, men det verkar politiskt omöjligt av andra skäl, både i Danmark och Sverige.

Ofta kan problem lösas om det kommer krav underifrån, från medborgare och näringsliv. Samarbetet mellan universitet och näringsliv på båda sidor av sundet har emellertid somnat av. Det som fortfarande verkar fungera är life science-klustret Medicon Valley Alliance. Med en öppen gräns skulle samarbetet lättare kunna komma igång igen. Pandemin och migrationen ska inte få hindra det viktiga Öresundssamarbetet.

Höör

Hundförbud upprör känslor i ”skogsförorten”

Strandpromenaden vid Tjörnarpssjön ligger planskilt från badplatsen. Bakom stängslet susar tågen förbi på södra stambanan.
Foto: Jeanette Thelander
Höör
Tjörnarp Strandpromenaden vid Tjörnarpssjön har hundförbud under sommarmånaderna, något som upprör många Tjörnarpsbor med fyrbenta vänner.

– Strandpromenaden ligger ju ovanför badplatsen, det är ingen som kan bli störd av hundar som går med sin ägare här uppe, menar till exempel Christian von Trampe som är ute och går med elvaåriga Luzernstövaren Anja.

Enligt Höörs gatu-och parkchef, Susanne Löfström, har hundförbudet funnits i flera år. Det kom till en gång i tiden för att man ansåg att det var problem med hundlort som inte plockades upp av ägarna. Men nu öppnar man från kommunens sida upp för en lösning som inte kan komma förrän tidigast i höst. Då ska nämligen ordningsföreskrifterna ses över.

Christian von Trampe och 11-åriga Luzernstövaren Anja
Christian von Trampe och 11-åriga Luzernstövaren Anja.
Foto: Jeanette Thelander

– Där finns denna fråga med. I dag fungerar det också bättre med upplockandet, men det kan också bero på att det inte är lika många hundar som rör sig i området till följd av förbudet.

När Skånskan är på plats går det att se enstaka spår efter rastade hundar.

– Det är för jäkligt, säger Christian von Trampe. Det är slött att inte ta upp efter sin hund! Å andra sidan finns här inga hundlatriner heller. Längre fram på Strandpromenaden finns ett ställe där många helt sonika slänger påsar med innehåll i.

Anna Svensson som är driftledare park i Höörs säger dock att några hundlatriner inte är aktuella i kommunen någonstans.

– Nej, det är en fråga som har diskuterats, men eftersom innehållet ändå blandas med ”vanligt skräp” i containern, så har man kommit fram till att det är de vanliga papperskorgarna som gäller. Så är det överallt i kommunen.

Christian von Trampe med Luzernstövaren Anja vid Tjörnarpssjön
Christian von Trampe med Luzernstövaren Anja vid Tjörnarpssjön.
Foto: Jeanette Thelander

– Och även om vi hade separata latriner så hade ändå hundbajspåsar hamnat i de vanliga papperskorgarna, tillägger hon. Och vanliga papperskorgar finns ju vid strandpromenaden. En vid parkeringen mot pågatågsstationen till, ett par vid badplatsen och ytterligare en vid trappan vid den andra järnvägsövergången söderut.

Men fram till översynen i höst av de kommunala ordningsföreskrifterna råder alltså hundförbud på platsen från 1 juni till 30 september.

En skylt med information om förbudet finns uppsatt på en anslagstavla vid badplatsen. Men den är riktad mot sjön och för att läsa den måste man alltså ner och trampa på superförbjudet område. Enligt skylten framgår det heller inte att förbudet även inkluderar strandpromenaden.

Skylt med överkorsad hund på en anslagstavla
En skylt med information om förbudet finns uppsatt på en anslagstavla vid badplatsen. Men den är riktad mot sjön och för att läsa den måste man alltså ner och trampa på förbjudet område. Enligt skylten framgår det heller inte att förbudet även inkluderar strandpromenaden.
Foto: Jeanette Thelander

Längst ut på en av badbryggorna finns också en symbolskylt uppsatt, men den måste man också gå ner till badplatsen för att kunna uttyda.

I Tjörnarp finns många hundar och många uppskattar också att kunna gå runt sjön med hunden.

– Det är hundtätt här i Tjörnarp och det är ju vad jag skulle vilja kalla en skogsförort eller ren landsbygd, menar Christian von Trampe, som vuxit upp i Tjörnarp. Att ha samma regler här som inne i Höörs tätort till exempel, det blir fel.

– Självklart ska man plocka upp efter hunden och inte låta den gå ner på själva badstranden om det finns folk där, det är ju vanligt vett och etikett. Men här har vi alltid gått med hundarna i alla tider, så jag hoppas verkligen att förbudet tas bort och det är det många andra också som tycker.

Kungörelser

Kungörelser
Kungörelser
NÄSTA ARTIKEL