Lövestad

Gård i Lövestad har fått ny ägare

Artikel Lövestad Patrik Olsson, 40 år, har tagit över fastigheten på adressen Södra Kullamöllevägen 83-31 i Lövestad från Knut Osvald Olsson.

PREMIUM

Patrik Olsson, 40 år, har tagit över fastigheten på adressen Södra Kullamöllevägen 83-31 i Lövestad från Knut Osvald Olsson. Ägarskiftet i form av en gåva blev klart i oktober 2019. Gården innehåller ett hus med boyta på 160 kvadratmeter och 47 hektar åkermarker. På fastigheten står även fem ekonomibyggnader på totalt 2 638 kvadratmeter.

Bara några hundra meter bort såldes för bara fyra månader sedan ett hus, på Lilla Eggelstadsvägen 67-7. Priset blev där 2 700 000 kronor, för det 122 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tårgas mot demonstranter vid Vita huset

Demonstranter och polis har drabbat samman i närheten av Vita huset i USA:s huvudstad Washington DC.
Demonstranter och polis har drabbat samman i närheten av Vita huset i USA:s huvudstad Washington DC.
Fotograf: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes För sjätte dagen i rad har tusentals demonstranter tagit sig ut på gatorna runtom i USA.
Utegångsförbud har utlysts i flera större städer, bland annat i huvudstaden Washington DC, där kravaller utbrutit i närheten av Vita huset.

I städer över hela USA fortsatte under söndagen mängder av människor att visa sitt missnöje mot rasism och polisvåld. Ett hundratal demonstranter samlades utanför Vita huset och vid delstatsparlament i Minneapolis tvillingstad St. Paul slöt flera tusen människor upp för att marschera.

– Vi har svarta söner, svarta bröder, svarta vänner. Vi vill inte att de ska dö. Vi är trötta på att det här händer, den här generationen accepterar inte det. Vi har tröttnat på förtryck, säger 31-åriga Muna Abdi.

Utegångsförbud

Hundratals poliser hade tillsammans med Nationalgardet placerats ut inför demonstrationen. Vreden över den svarte obeväpnade George Floyds död i måndags i Minneapolis, då en polis med sitt knä tryckte ned honom tills han slutade andas, har lett till förstörelse och kraveller. Lokala ledare har vädjat till demonstranter att inte låta ilskan mynna ut i upplopp och plundring.

I ett försök att undvika nya nattliga kravaller har utegångsförbud utlysts i Washington DC och andra större amerikanska städer, som Los Angeles, Houston och Minneapolis. Trots det rapporteras det om nya konfrontationer mellan demonstranter och polis och nya plundringar på flera håll.

Under eftermiddagen och kvällen lokal tid sköt polisen tårgas, gummikulor och rökbomber för att skingra demonstranter i bland annat Los Angeles, Boston och Washington DC.

Trump skyller på medier

Demonstranter utanför Vita huset skanderade slagord, tände eldar och höll upp plakat. Polisen försökte skingra dem med tårgas, enligt AFP:s reporter på plats, men våldsamheterna flammade upp flera gånger under kvällen.

President Donald Trump skyller mycket av våldsamheterna på den autonoma vänsterextrema rörelsen Antifa, och skriver på Twitter att rörelsen ska terrorklassas. Trump skyller även upploppen på medierna, som han menar uppmuntrar till protesterna, samt lokala demokratiska guvernörer, som han anser inte har gjort tillräckligt för att stoppa kravallerna.

"Var är gripanden och de långa fängelsestraffen", skriver presidenten på Twitter.

Biden synade skador

Hans förmodade motståndare i höstens presidentval, demokraten Joe Biden, väljer en annan ton mot demonstranterna. Under söndagen synade han skadorna efter lördagens kravaller i Wilmington i sin hemstat Delaware, och passade på att skicka ett budskap till de som protesterar.

"Att protestera mot polisbrutalitet är nödvändigt, men det är inte försvarbart att bränna och förstöra", säger han i ett uttalande.

Utrikes

Tårgas mot demonstranter vid Vita huset

Demonstranter och polis har drabbat samman i närheten av Vita huset i USA:s huvudstad Washington DC.
Demonstranter och polis har drabbat samman i närheten av Vita huset i USA:s huvudstad Washington DC.
Fotograf: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes För sjätte dagen i rad har tusentals demonstranter tagit sig ut på gatorna runtom i USA.
Utegångsförbud har utlysts i flera större städer, bland annat i huvudstaden Washington DC, där kravaller utbrutit i närheten av Vita huset.

I städer över hela USA fortsatte under söndagen mängder av människor att visa sitt missnöje mot rasism och polisvåld. Ett hundratal demonstranter samlades utanför Vita huset och vid delstatsparlament i Minneapolis tvillingstad St. Paul slöt flera tusen människor upp för att marschera.

– Vi har svarta söner, svarta bröder, svarta vänner. Vi vill inte att de ska dö. Vi är trötta på att det här händer, den här generationen accepterar inte det. Vi har tröttnat på förtryck, säger 31-åriga Muna Abdi.

Utegångsförbud

Hundratals poliser hade tillsammans med Nationalgardet placerats ut inför demonstrationen. Vreden över den svarte obeväpnade George Floyds död i måndags i Minneapolis, då en polis med sitt knä tryckte ned honom tills han slutade andas, har lett till förstörelse och kraveller. Lokala ledare har vädjat till demonstranter att inte låta ilskan mynna ut i upplopp och plundring.

I ett försök att undvika nya nattliga kravaller har utegångsförbud utlysts i Washington DC och andra större amerikanska städer, som Los Angeles, Houston och Minneapolis. Trots det rapporteras det om nya konfrontationer mellan demonstranter och polis och nya plundringar på flera håll.

Under eftermiddagen och kvällen lokal tid sköt polisen tårgas, gummikulor och rökbomber för att skingra demonstranter i bland annat Los Angeles, Boston och Washington DC.

Trump skyller på medier

Demonstranter utanför Vita huset skanderade slagord, tände eldar och höll upp plakat. Polisen försökte skingra dem med tårgas, enligt AFP:s reporter på plats, men våldsamheterna flammade upp flera gånger under kvällen.

President Donald Trump skyller mycket av våldsamheterna på den autonoma vänsterextrema rörelsen Antifa, och skriver på Twitter att rörelsen ska terrorklassas. Trump skyller även upploppen på medierna, som han menar uppmuntrar till protesterna, samt lokala demokratiska guvernörer, som han anser inte har gjort tillräckligt för att stoppa kravallerna.

"Var är gripanden och de långa fängelsestraffen", skriver presidenten på Twitter.

Biden synade skador

Hans förmodade motståndare i höstens presidentval, demokraten Joe Biden, väljer en annan ton mot demonstranterna. Under söndagen synade han skadorna efter lördagens kravaller i Wilmington i sin hemstat Delaware, och passade på att skicka ett budskap till de som protesterar.

"Att protestera mot polisbrutalitet är nödvändigt, men det är inte försvarbart att bränna och förstöra", säger han i ett uttalande.

Inrikes

Saknad efter båtolycka hittad död

Den person som saknades efter en båtolycka i Arjeplogs kommun i lördags har hittats död. Arkivbild.
Den person som saknades efter en båtolycka i Arjeplogs kommun i lördags har hittats död. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Den person som saknades sedan en båt i lördags kantrade i Riebnesviken i Hornavan i Arjeplogs kommun har hittats avliden, meddelar polisen.

Larmet om olyckan kom vid 10-tiden i lördags. Två personer på båten hade då tagit sig i land. En räddningsinsats efter en tredje person avslutades på lördagseftermiddagen då möjligheten att hitta hen vid liv bedömdes som utesluten.

Det var efter spaning med helikopter som personen i vattnet hittades under söndagen.

Inrikes

Svensk död i coronadrabbat fängelse i USA

Många fängelser i USA har drabbats hårt av coronaviruset. Arkivbild.
Många fängelser i USA har drabbats hårt av coronaviruset. Arkivbild.
Fotograf: L M Otero/AP/TT
Inrikes
Inrikes

En 37-årig svensk man har avlidit i covid-19 i fängelset Lompoc i USA, rapporterar SVT Nyheter.

I fängelset, som ligger norr om Los Angeles, har coronasmitta konstaterats hos nära 70 procent av de intagna.

Familjen i Sverige berättar för SVT att det under våren har varit svårt att hålla kontakt med 37-åringen.

– Under fyra veckor var det total radiotystnad. Det gick inte att ringa, inte att skicka brev eller någonting. Efteråt berättade han för mig att det var på grund av coronaviruset som de stoppat besök och kommunikation, säger mannens bror till SVT.

37-åringen dömdes 2016 för terrorbrott efter att ha erkänt att han försökt stötta terrorrörelsen al-Shabaab. Fallet mot honom och en till svensk fick stor uppmärksamhet 2013 då det framkom att Säpo hade delat med sig av material om männen till amerikanska myndigheter, trots att männen aldrig har åtalats för något brott i Sverige.

Ekonomi

Risken för elbrist ökar

I år stängs kärnkraftverket Ringhals 2. Mer vindkraft i systemet försvårar prognoserna för elproduktionen, enligt Svenska kraftnät. Arkivbild.
I år stängs kärnkraftverket Ringhals 2. Mer vindkraft i systemet försvårar prognoserna för elproduktionen, enligt Svenska kraftnät. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Trenden fortsätter – marginalerna i det svenska elkraftsystemet minskar när behovet är som störst. Risken för elbrist under vintern ökar, enligt Svenska kraftnät.

Varje år summerar Svenska kraftnät den gångna vinterns elförbrukning och gör en prognos för nästa år, på regeringes uppdrag. Det handlar om att ringa in när elförbrukningen är som störst och peka ut importbehovet. Det prognosen tar sikte på är den enskilda timme under vintern då elförbrukningen bedöms bli som störst.

– Under de tre senaste åren har importbehovet ökat. Vi har inte inhemsk produktion som är tillräcklig. Den senaste rapporten visar att underskottet i kraftbalansen ökar ännu mer inför kommande vinter. Marginalerna minskar, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät.

Mer vindkraft

I slutet av året stängs kärnkraftverket Ringhals 2. Elproduktionen från andra slags kraftkällor, i synnerhet vindkraften, ökar visserligen, men den elproduktionen är svår att förutse och prognostisera.

– Den produktionen är inte planerbar och det har visat sig att när det är som kallast blåser det inte särskilt mycket, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Under den gångna vintern blev effektsituationen inte så ansträngd, då vädret var ovanligt milt. Skulle vädret i stället bli ovanligt kallt, men även under en normalvinter, kan el behöva importeras under perioder då förbrukningen är som störst.

– De största utmaningarna har vi i södra Sverige. Vi har väldigt mycket elproduktion i norra Sverige men vi har inte lika mycket i södra Sverige där elförbrukningen är som störst, säger Lotta Medelius–Bredhe.

Flerårig trend

Ett kontinuerligt arbete pågår för att säkerställa importmöjligheter.

– De är mycket goda, vi har mycket kablar och ledningar till andra länder. Men, om andra länder hamnar i samma vädersituation som vi finns tillfällen då vi ser att importmöjligheterna kan vara ansträngda, säger Lotta Medelius–Bredhe.

I ett kort perspektiv bedömer hon riskerna i systemet som relativt små, men pekar på att det är en trend som pågått ett tag och att det krävs investeringar för att komma tillrätta med obalansen i kraftsystemet under vintern.

Det handlar också om investeringar för att öka flexibiliteten i elförbrukningen, så att konsumenter kan flytta förbrukning över tid samt att skapa möjligheter till kraftöverföringar från de norra delarna av landet till de södra.

Ett stort problem är att låga elpriser gör att lönsamheten för till exempel investeringar i planerbar produktion är låg, enligt Lotta Medelius–Bredhe.

– På längre sikt, framför allt om vi ser en ökad elanvändning, är det viktigt att vi har möjligheter att göra de investeringar vi ser framför oss, säger hon.

FAKTA

Fakta: Utdrag ur kraftbalansrapporten

Inför kommande vinter är prognosen för den så kallade topplasttimmen, då elförbrukningen är som störst, ett underskott på 1 700 megawatt om det blir en normalvinter. Blir det en kallare vinter kan underskottet under topplasttimmen bli 2 900 megawatt.

Svenska kraftnät beräknar också möjligheterna till import av el och om det kan matcha det svenska underskottet. När tillgänglig import räknas med finns indikationer på att södra Sverige, elområden 3 och 4, riskerar att få ett elunderskott under en kortare period än en timme om det blir en normalvinter. Blir det kallare än vanligt riskerar "den simulerade" effektbristen att bli flera timmar, enligt rapporten.

Källa: Svenska kraftnät

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Sjöbo

Bondeprotester mot trånga farthinder

Bilar kör igenom trafikhinder i Vollsjö by.
Bilisternas fart genom har bromsats av de nya trafikhindren. Men hindren bromsar lantbrukarna från att komma fram.
Fotograf: Lennart Larsson
Sjöbo
VOLLSJÖ Trafikhindren i Vollsjö uppskattas inte av de lantbrukare som behöver komma fram med stora redskap. Men på Trafikverket tycker man att de som inte kommer fram får ta andra vägar och kan bara tänka sig att göra mindre justeringar i hindren.

Trafikhindren ska bromsa bilisternas fart genom Vollsjöbyarna. Men de utgör också en broms för lantbrukarna i området.

– Det är ju många som måste passera där. Det är en intensiv jordbruksbygd och det finns många maskinstationer och många som har mark så de måste passera genom Vollsjö.

Det säger Bengt Tufvesson, som driver lantbruk både i Hörby och Klasaröd.

Han reagerade redan förra året när hindren blott var målade streck på vägen. Han och grannen kontaktade Trafikverket och fick senare med varsitt stort ekipage visa tre representanter för verket hur svårt det skulle bli att komma fram.

Målade streck och koner ersattes med tillfälliga hinder, som efter påpekande sträcktes ut något så det hjälpligt gick att komma fram.

– Om man tog trottoaren till hjälp - som man ju egentligen inte får köra på.

Annica Andersson, med lantbruk utanför Vallarum och som sitter i LRF Ungdomens styrelse, har också kontaktat Trafikverket.

– Jag ska vara ärlig och säga och jag kör inte de största maskinerna. Det enda vi kör där nere är djurvagnen. Och jag kommer igenom men jag måste köra väldigt försiktigt så jag inte råkar dra hjulen på kanterna. Att stå med punktering när man har levande djur i vagnen är inte så roligt.

– Men det som gör att jag engagerar mig i den här frågan är att det får inte lov att stoppa branschen. Det hindrar ju framkomligheten och vi kommer att få lägga mer tid på vägen och kanske köra mils omvägar.

Kanske hade det gått att ta bort hindret på ena sidan, funderar Annica Andersson.

– Ingen vill att det ska vara fritt blås genom byn. Det bästa hade kanske varit att ha en fartkamera.

Men på Trafikverket vill man att hindren ska stå kvar.

– Men vi har sagt så att vi kan titta om det går att göra mindre justeringar, något enkelt som kan förenkla för framför allt de breda ekipagen, säger Martin Albrektsson, åtgärdsplanerare på Trafikverket.

De som inte kommer fram – de får helt enkelt ta en annan väg.

– Det blir omvägar ja. Det som är det svåra, speciellt i de här lantbruksorterna, om man vill sänka hastigheten samtidigt som man gör det framkomligt för sådana här transporter då måste det ena eller andra väga över. Och i detta fallet så har vi haft ett stort fokus på att hastigheterna ska sänkas i Vollsjö.

Bengt Tufvesson har erbjudit sig att än en gång visa Trafikverket svårigheterna att ta sig förbi hindren och hur de kanske kan justeras. Men coronapandemin hindrar för närvarande besök på ort och ställe.

– Vi har tydliga restriktioner från Trafikverket att vi inte ska åka ut och göra platsbesök.

Sport

Idrottens kris fördjupas: "Vi blöder"

RF-basen Björn Eriksson säger att idrottens kris blir allt djupare. En enkät ska ge svar. Arkivbild.
RF-basen Björn Eriksson säger att idrottens kris blir allt djupare. En enkät ska ge svar. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Idrotten har fått regeringsstöd på 500 miljoner kronor och om två veckor får även vuxenidrotten sätta i gång.
Då är väl allt som vanligt igen i idrotten?
– Problemet är att vi blöder och att det kommer att fördjupas, säger RF-ordföranden Björn Eriksson.

Riksidrottsförbundet har gjort en enkät bland landets idrottsföreningar och frågat hur de tror att ekonomin kommer att se ut under nästa kvartal, juli-september.

– Den blir klar på fredag och det blir intressant att se hur det ser ut i Idrottssverige, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet (RF).

Enkäten kommer att ligga till grund för begäran hos regeringen om mer pengar. Björn Eriksson har tidigare sagt att idrotten behöver mer pengar "för att hålla idrottsrörelsen levande när restriktionerna drar ut på tiden". Och redan när det beslutades om en halv miljard till idrotten sades det att pengarna enbart skulle kompensera för inkomstbortfallet under mars till juni.

"System för överlevnad"

Hålet i idrottsföreningarnas kassor lär inte bli mindre i sommar. Bland annat för att idrotten inte på långa vägar blir kompenserad för förlusterna under mars-juni. RF fick in ansökningar på 1,26 miljarder kronor.

– Vi ska alltså hyvla bort 60 procent. Så den halva miljarden är inget kompensationssystem utan endast ett system för överlevnad, säger Eriksson.

– Under nästa kvartal ska föreningarna rulla över de 60 procent som de inte blev kompenserade för i det andra kvartalet. Och det är många evenemang senare i sommar som har ställts in. Föreningarna kommer att göra sitt yttersta för att inte gå omkull, men idrotten blöder och det kommer att fördjupas.

Eriksson säger att hälften av ansökningarna om att få del av stödpengarna kommer från mindre idrottsföreningar. Många av dem kan kanske inte ta del av andra stödformer som regeringen beslutat om, som permitteringsstöd och omställningsstöd.

Och även om elitidrotten kan sätta i gång snart drabbas den av stora intäktsbortfall på grund av att det inte får finnas publik på läktarna. Exempelvis vill inte speedwayklubbarna sätta i gång elitserien utan publik, för då överlever de inte.

Inget att ta ställning till

När de nya riktlinjerna för idrotten presenterades i fredags fick idrottsminister Amanda Lind (MP) frågan om det kan komma ett nytt stödpaket till idrotten.

– Hon svarade något i stil med "vi får se". Och det är ett korrekt svar, för hon har ännu inget att ta ställning till, säger Eriksson.

Enligt RF-basen kommer Lind att få en ansökan om mer pengar från RF efter att enkäten analyserats.

Riksidrottsstyrelsen förväntas ta beslut om fördelningen av stödet på en halv miljard kronor den 11 juni för att idrottsföreningar ska kunna få pengarna före midsommar.

Ingela Ahlberg/TT

FAKTA

Fakta: Idrottens rekommendationer

Barn- och ungdomsidrott får bedrivas, även tävlingar och matcher. Men det ska ske på ett smittsäkert sätt, utomhus, och utan folksamlingar med fler än 50 personer.

Vuxna tillåts träna, men även det på ett smittsäkert sätt utomhus. Från den 14 juni är det fritt fram även för tävlingar och matcher. För elitidrottare, som kan räknas som proffs, gäller inte reserestriktionerna (resor på max två timmar) eftersom det handlar om yrkesutövning.

Folkhälsomyndigheten kan komma med nya direktiv avseende de allmänna reserestriktionerna i slutet på veckan.

Inga idrottstävlingar eller matcher kommer att kunna ha publik då rekommendationerna gällande folksamlingar, på max 50 personer, kvarstår.

Kultur och nöje

Författarfondens krispengar klara att delas ut

Nu får en del författare krispengar fördelade av Författarfonden.
Nu får en del författare krispengar fördelade av Författarfonden.
Fotograf: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Författarfonden är klar med fördelningen av krispengarna – som nu betalas ut till författare och kulturjournalister. Men behoven av extra insatser är fortsatt stort.

Sammanlagt 438 ansökningar kom in till Författarfonden som fördelar tio miljoner kronor av regeringens krispengar med anledning av coronaviruset. Av dem har 329 beviljats, och pengarna betalas nu ut till ivrigt väntande författare, manusförfattare och journalister.

– De flesta är väldigt tacksamma. Alla är införstådda med att behovet är stort hos många, säger Jesper Söderström, direktör för Sveriges författarfond.

Maxbeloppet är satt till 50 000 kronor, vilket 104 personer har fått. Att man begränsade beloppet gjorde att pengarna räckte ganska bra till antalet, menar Söderström. Men många har haft betydligt högre inkomstbortfall. De som inte har beviljats pengar alls är till exempel personer som inte har kunnat bevisa att inkomstbortfallet berodde på litterär verksamhet.

I dagarna har Författarfonden också beslutat om sina vanliga arbetsstipendier, på sammanlagt 15 miljoner kronor, som Jesper Söderström tror kommer att ha stor betydelse. Men eftersom undantagstillståndet under coronakrisen har blivit så utdraget menar han att det kommer behövas fler stödinsatser under hösten. Författarfonden står redo, säger han.

– Men då kommer det att vara svårare att bevisa inkomstbortfallet, som kommer att upplevas som stora svarta hål.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Regeringens krispaket

Regeringens särskilda stödpaket till kulturen och idrotten presenterades på en presskonferens den 20 mars.

Den 24 april avslöjade man vilka som kommer att fördela de 500 miljonerna:

370 miljoner gick till Statens kulturråd.

50 miljoner gick till Filminstitutet (till biografer och filmfestivaler).

70 miljoner gick till Konstnärsnämnden och 10 miljoner till Författarfonden, där enskilda konstnärer och författare kan ansöka om pengar genom stipendier.

Stipendierna från Författarfonden kunde sökas av samtliga kategorier av litterärt yrkesverksamma: författare, dramatiker/manusförfattare, tecknare, fotografer, kulturjournalister samt översättare.

NÄSTA ARTIKEL