Mats Larsson, ordförande för Nobelkommittén i fysik, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, och Ulf Danielsson, ledamot i Nobelkommittén i fysik, presenterar årets Nobelpristagare i fysik under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Nobelpriset i fysik 2019 till James Peebles, Michel Mayor, och Didier Queloz. Priset belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem. Foto: Claudio Bresciani / TT

De får Nobelpriset i fysik

Strax före klockan tolv presenterade Göran K Hansson, generalsekreterare för Kungliga vetenskapsakademien, vinnarna till årets Nobelpris i fysik.
Priset går till dels James Peebles och dels Michel Mayor och Didier Queloz.

– De får priset för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum, sade Göran K Hansson innan han avslöjade namnen.
– James Peebles får halva priset för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi. Michel Mayor och Didier Queloz delar på den andra halvan för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Den 84-årige kanadensaren James Peebles är verksam vid Princeton-universitet där han innehar en professur namngiven efter en annan Nobelpristagare, Abert Einstein. I ett pressmeddelande skriver Vetenskapsakademien att det teoretiska ramverk som Peebles utvecklat sedan mitten av 60-talet ligger till grund för vår bild av universum.

”James Peebles idéer om fysikalisk kosmologi befruktade hela forskningsfältet och lade grunden till det senaste halvseklets omvandling av kosmologin från spekulationer om världsalltet till vetenskap”, skriver man.
”Resultatet visade ett universum där bara fem procent av dess innehåll är materia som vi känner till, den som bygger upp stjärnor, planeter, blommor och oss. Resten, 95 procent, är okänd mörk materia och mörk energi. Detta är ett mysterium och en utmaning för den moderna fysiken.”

De schweiziska astronomerna Michel Mayor, 77 år, och Didier Queloz, 53, är båda verksamma vid universitetet i Geneve. Den sistnämnde även vid Cambridge. De tillkännagav 1995 att de upptäckt den allra första exoplaneten i en bana kring en solliknande stjärna i Vintergatan. Planeten har namnet 51 Pegasi b och är ett gasklot. Det blev startskottet på vad Vetenskapsakademien kallar en revolution inom astronomin och sedan dessa har över 4 000 exoplaneter hittats.

”Ständigt uppdagas nya märkliga världar, med en häpnadsväckande rikedom av former, storlekar och omloppsbanor”, skriver man.
”Flera nya projekt för att hitta exoplaneter är nu på gång och så småningom får vi kanske svar på den allt överskuggande frågan – finns det liv någonstans därute?”

 

Dagens fråga

Tar sig Sverige till EM i fotboll?

Loading ... Loading ...