Attention, som företräder personer med exempelvis adhd och autism/Aspergers syndrom, har svårt att se Högsta domstolens besked som något positivt och menar att det nu dras för stora växlar på hur domen ska tolkas i praktiken.

Rätten slog fast att den elev som lyftes bort av en lärare på en skola i Lidköping 2017 inte utsattes för en kränkning och att lärarens agerande under de omständigheter som rådde var motiverat.

Förtydligande

Till saken hör att eleven i fråga hade adhd-diagnos med trotsinslag och en handlingsplan som innefattade så kallat lågaffektivt bemötande. Med det menas en pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera ett utåtagerande barn.

Jiang Millington som är ledamot i Attentions förbundsstyrelse och sammankallande i förbundets skolpolitiska grupp är orolig för vad domen kommer att innebära.

– Vi är rädda för att skolor kommer att tolka detta som att det är fritt fram att utöva fysiskt våld mot våra grupper elever, som är de som är i riskzonen då de lätt låser sig och inte kan bedöma konsekvenser. Det finns en risk att våldsspiralen i skolan eskalerar, säger hon.

Saker blandas ihop

Attention menar att debatten blandar ihop två olika saker: dels att skollagen kapitel 6 behöver förtydligas vad gäller lärares mandat och vad som räknas som kränkning, dels att huvudmän och skolor misslyckas med att leva upp till skollagen kapitel 3 om särskilt stöd. I debatten dras elever med diagnoser, vars behov garanteras i kapitel 3, över samma kam som lärares befogenheter över ordningsstörande elever i kapitel 6.

– När vår grupp av elever blir utåtagerande ligger det helt andra mekanismer bakom och de insatser som görs blir inte adekvata och i värsta fall direkt kontraproduktiva, säger Jiang Millington.

Båda lärarfacken är positiva till domen som de anser är ett välkommet förtydligande i vad lärare har rätt att göra inom sitt tillsynsuppdrag.

Rättsprocessen har också lett till ett ifrågasättande av Barn- och elevombudet (BEO), som begärt skadestånd för eleven. Jiang Millington påpekar att Högsta domstolen slagit fast att det var rätt av BEO att driva fallet, eftersom det inte fanns någon praxis eller lagstiftning i frågan och att domen snarare visar hur viktigt Barn- och elevombudets roll är.

"Kan vara hjälpmedel"

Alexander Skytte ärlärare och debattör och fick själv fick adhd-diagnos som barn och autism-diagnos i vuxen ålder. Han menar att det kan vara en lättnad att i en viss situation bli utburen av sin lärare om det är så att eleven får en mental låsning. Då kan det bästa vara att flytta barnet från den situationen.

– Det kan vara ett hjälpmedel men man måste bedöma varje situation för sig. När jag fick en låsning som barn kunde det hjälpa mig att flytta mig därifrån. Men efterarbetet är jätteviktigt, att man stöttar och berättar för eleven om varför, säger Alexander Skytte.

Han menar att frågan lär fortsätta debatteras och att bristande resurser inom skolan gör att lärare ställs inför situationer där man måste hantera utåtagerande eller ordningsstörande elever.

– Lågaffektivt bemötande är en jättebra grund och man ska utgå från den. Men problemet är när den metoden möter bristande resurser och tidsbrist. Man måste kunna ha olika verktyg för att hantera situationer, säger Alexander Skytte.

Josefin Silverberg/TT

Nedskjutningen av ett ukrainskt passagerarplan utanför Teheran i januari berodde på en felriktad radar, enligt Iran. 17 personer med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige fanns ombord på planet, som var på väg mellan Teheran och Kiev. Samtliga 176 som fanns ombord omkom.

"Felriktningen orsakades av ett mänskligt misstag", skriver den iranska luftfartsmyndigheten (CAO) i en rapport.

Misstaget startade en riskfylld kedja av försummelser under minuterna innan planet sköts ner, enligt rapporten som presenteras som en faktautredning snarare än en fullvärdig haverirapport.

Flight 752, från Ukrainas internationella flygbolag, träffades av två robotar och kraschade strax efter starten från Teheran, mitt under upptrappade spänningar mellan Iran och USA. Det tog Iran flera dagar att erkänna att dess militär av misstag skjutit ner planet.

CAO-rapporten konstaterar också att den första missilen avlossats av en person i en försvarsenhet, som felaktigt agerat utan bekräftelse från en samordningscentral.

En kvinna körde ned sin bil i vattnet vid hamnen i Bengtsfors vid lunchtid på söndagen. En person som såg vad som hände hjälpte kvinnan ur bilen.

– Jag vet inte hur det gick till. Bilen har kört ned i vattnet och någon rådig allmänhet har hjälpt till och fått upp henne. Hon är avförd till sjukhus, säger Johan Josarp, vakthavande befäl vid polisen.

Polisen har upprättat en anmälan om vårdslöshet i trafik. Skadeläget för kvinnan är okänt.

Framför Henry i kön i den fuktiga sommarhettan stod tio personer när han röstade på söndagen i sitt valdistrikt på fastlandssidan av Hongkong, Kowloon. Det var en jämförelsevis kort kö. Från flera delar av staden rapporteras om långa rader av väntande Hongkongbor utanför vallokalerna.

– Det var många unga – inte så oväntat – och det var hoppfull stämning, säger Henry, som är i 30-årsåldern, till TT.

Efter att han visat sitt ID-kort fick han lägga sin röst anonymt genom en smartphone i vallokalen.

Halv miljon

Henry tror att de ungas intresse för det pro-demokratiska lägrets primärval, som ska utse representanter inför höstens val till den lagstiftande församlingen (Legco), har ökat efter att Peking nyligen rundade Hongkong och införde en internationellt kritiserad säkerhetslag för den självstyrande regionen. I kölvattnet av den har demonstranter gripits och slogans förbjudits.

Arrangörerna av primärvalet, som efter de senaste veckorna ses som en symbol för den frihet Hongkongborna ännu har kvar, hade förväntat sig 170 000 personer under hela helgen. Men hela 500 000 av stadens 7,5 miljoner invånare dök upp för att rösta, rapporterar Reuters som hänvisar till arrangörernas siffror.

"Inte döda"

Henry tror också att ett polistillslag mot valarrangörerna i fredags bidragit till att fler känt att de måste gå och rösta, samt de varningar som under veckan kommit från en regeringsrepresentant om att själva röstandet i valet potentiellt skulle kunna utgöra ett brott mot den nya säkerhetslagen.

– Det är dumheter. Enligt Hongkongs grundlag har alla rätt att rösta. Det där skrämmer inte mig och mina vänner, säger Henry.

– Att många går ut och röstar visar att de inte vill vara rädda längre och att vi är enade. Det sägs att Hongkong som vi kände det är dött, men Hongkongs folk är det definitivt inte.

Risk för avstängning

Valet i september har spåtts kunna bli en seger för det pro-demokratiska lägret över de Pekingvänliga, som nu styr. Men efter att den nya nationella säkerhetslagen kom på plats har en rad framstående representanter från pro-demokraterna känt sig tvungna att hoppa av. Nu väntar många på att få veta hur den nya lagen kommer att tolkas och användas när det gäller politiker. Det finns en stark oro att representanter – speciellt profilerade sådana – som motsätter sig Pekings inblandning i Hongkong kommer att stängas av från att delta.

Samtidigt hoppas pro-demokraterna att en växande avsky för Pekings inblandning ska ge dem den skjuts de behöver i höst.

"Det är så hoppfullt att så många dyker upp till primärvalen, trots de hot som finns. Jag såg många unga, och de var hoppfulla", skriver en annan Hongkongbo till TT, och tillägger: "Många har känt sig som flyktingar här nu, efter det som hänt".

Moa Kärnstrand/TT

En man i 30-årsåldern misstänks ha våldtagit en kvinna i flera timmar under knivhot. Nu åtalas han vid Falu tingsrätt för bland annat grov våldtäkt, olaga hot och misshandel, skriver SVT Nyheter Dalarna.

Enligt åtalet ägde våldtäkten rum i början av sommaren, och mannen ska ha haft kniven i handen och hållit den mot kvinnans kropp under tiden.

Som bevis finns bland annat en ljudinspelning från när våldtäkten skedde.

Åklagaren anser att våldtäkten bör rubriceras som grov eftersom "gärningsmannen har använt hot som varit av särskild allvarlig art”, skriver SVT.

Mannen förnekar brott.

Den italienske regissören och Oscarsvinnaren Paolo Sorrentino börjar inom kort att spela in filmen "È stata la mano di dio" – "Det var Guds hand" i Neapel, skriver La Repubblica. Titeln på filmen, som produceras av Netflix, anspelar på Diego Maradonas mål i VM-kvartsfinalen mot England 1986, då den argentinske fotbollsstjärnan boxade in bollen i mål i samband med en duell med den engelske målvakten.

"Guds hand"

Målet godkändes och när Maradona efteråt intervjuades om händelsen svarade han att det var "Guds hand" som hade hjälpt honom. Den argentinske fotbollsstjärnan, som under många år spelade i Napoli där han närmast dyrkades som en gud av fansen, var också en av rollfigurerna i Sorrentinos drama "Youth" från 2015.

"Intimt personlig film"

Paolo Sorrentino spelade in sin första film i Neapel för 20 år sedan och säger att det betyder mycket för honom att nu återvända till hemstaden.

"È stata la mano di Dio" är min första intimt personliga film – en uppväxtskildring som innehåller såväl glädje som smärta", säger den italienske regissören.

Sorrentino har tidigare legat bakom filmer som Oscarsvinnaren "Den stora skönheten", "Il Divo" och tv-serierna "The Young Pope" och "The New Pope".

När den nya filmen ska ha premiär på Netflix är okänt.

Anna Grönberg/TT

Världens politiker har en svår uppgift i att bromsa värmeökningen innan den når två grader, konstaterar FN:s väderorgan WMO, World Meteorological Organization, i sin nya femårsprognos.

Det är ingen lätt läsning för lekmän när forskarna redovisar sannolikhetsprocent och medelvärden för olika långa perioder. Men innebörden är ändå tydlig.

De skriver att det är sannolikt (utan procentangivelse) att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad Celsius högre än medelvärdet i förindustriell tid (åren 1850–1900), och att det är 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre. Den sannolikheten ökar över tid.

Sett till månadsmedeltemperatur är det 70 procents sannolikhet att minst en månad blir mer än 1,5 grader varmare än medelvärdet under förindustriell tid.

Fler stormar

Under innevarande år kommer Arktis, alltså området kring Nordpolen, sannolikt att värmas upp dubbelt så mycket som genomsnittet för hela planeten.

Västeuropa kommer att få fler stormar under femårsperioden. Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir torrare, medan Sahel och områdena närmare polerna får mer regn än tidigare.

WMO:s femårsprognos tas fram varje år av meteorologer från en rad länder, samordnade av brittiska Met Office. De samarbetar om data och beräkningsmodeller för att ge vetenskapligt underlag till beslutsfattare. Både naturliga variationer och människans påverkan tas med.

Pandemin ingen hjälp

Coronapandemin påverkar inte klimatet trots att den minskat industriverksamheten världen över, förklarar generalsekreterare Petteri Taalas. Koldioxid bryts nämligen inte ned i atmosfären utan ligger kvar från tidigare utsläpp.

"Covid-19 har visserligen orsakat en allvarlig kris för hälsa och ekonomi. Men att inte ta sig an klimatändringen kan hota människors välmående, ekosystem och ekonomi i århundraden. Regeringar bör utnyttja tillfället och agera för klimatet som del i återhämtningsprogrammen och säkra att vi växer oss bättre", säger Taalas.

I Parisavtalet för fem år sedan enades de flesta av världens stater om att försöka hålla uppvärmningen av jorden nere under två grader Celsius, jämfört med förindustriell tid, för att förebygga de naturkatastrofer som annars hotar.

Amery von Schoultz/TT