RESOR

Fler yngre köper hus i solen

Inte bara äldre bosätter sig utomlands på deltid. Foto: Pixabay
Artikel RESOR Det har snarare varit regel än undantag att det är pensionärerna som köper bostad utomlands.

PREMIUM

Men det håller på att ändras – allt fler yngre vill flytta till solen på deltid.

Det skriver Mäklarringen i ett pressmeddelande, och hänvisar till att nära hälften av deras kunder som köper utomlands är under 50 år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Skulle bygga flygplats – hittade mammutben

Skelettdelar av en mammut vid en utgrävningsplats i Tultepec i Mexiko.
Skelettdelar av en mammut vid en utgrävningsplats i Tultepec i Mexiko.
Fotograf: Meliton Tapia/INAH/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kvarlevorna efter omkring 60 mammutar har grävts fram i Zumpango i Mexiko, där en ny flygplats håller på att byggas.

Fyndplatsen, som ligger omkring fem mil nordost om huvudstaden Mexico City var en gång i tiden del av ett sjöområde kallat Xaltocan och forskare tror att djuren dog för att de blev fast i sjön, enligt ett uttalande från Mexikos nationella institut för antropologi och arkeologi (INAH).

Skelettdelar efter såväl honor som hanar och ungdjur har hittats.

Inget tyder på att djuren har jagats av människor, enligt INAH. Fyndplatsen ligger dock bara några mil från Tultapec, där arkeologer tidigare hittat jättefällor som användes för att fånga mammutar för 15 000 år sedan, skriver nyhetskanalen CNN.

Analyser visar att mammutarna tillhör underarten columbiamammut, som levde i Nord- och Centralamerika under pleistocen, en geologisk epok som tog slut för cirka 12 000 år sedan.

Columbiamammuten var större än dagens afrikanska elefant men till skillnad från sin berömda släkting, den ullhåriga mammuten, tros den inte ha varit hårig.

Omkring 30 arkeologer arbetar nu med utgrävningen vid flygplatsbygget. Enligt Pedro Francisco Sánchez Nava, nationell arkeologsamordnare vid INAH, går det ännu inte att säga exakt hur många kompletta mammutskelett som hittats.

Tina Magnergård Bjers/TT

Arkeologistudenter tittar på delar av ett mammutskelett som hittats öster om Belgrad i Serbien. Arkivbild.
Arkeologistudenter tittar på delar av ett mammutskelett som hittats öster om Belgrad i Serbien. Arkivbild.
Fotograf: Marko Drobnjakovic/AP/TT

FAKTA

Fakta: Mammutar

Mammuten var ett elefantdjur som fanns i omkring 20 olika arter som levde på norra halvklotet, under en period från cirka 4 miljoner år sedan till cirka 4 000 år sedan.

De största var 4,7 meter i mankhöjd, och hade uppemot fem meter långa betar.

Mammutarna var övervägande bladätare men en del betade gräs.

Bland andra ullhårig mammut och nordamerikansk mammut jagades av människan. Huruvida jakten var en bidragande orsak till att en del mammutarter dog ut är omtvistat. Det finns forskning som tyder på att istidsmänniskor jagade och åt mammut, men handfasta bevis för en regelbunden jakt saknas. Vissa forskare menar att mammuten var ett alldeles för svårt djur att jaga, samtidigt som det fanns gott om andra, mindre, bytesdjur.

Källa: NE

Inrikes

Färre extremt för tidigt födda under pandemin

Danmark noterar färre extremt prematura barn under coronapandemin. Arkivbild.
Danmark noterar färre extremt prematura barn under coronapandemin. Arkivbild.
Fotograf: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Antalet extremt för tidigt födda barn har sjunkit dramatiskt i Danmark under den tid som stora delar av samhället har varit nedstängt på grund av coronapandemin. En liknande observation har gjorts i Sverige.

Barn som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt födda men de som föds före vecka 28 räknas som extremt prematura. Och när forskare i Danmark undersökte förlossningar mellan den 12 mars och 14 april i år så upptäckte de att antalet extremt prematura gick från omkring 2 till 0,19 per 1 000 födda barn.

31 180 nyfödda inkluderas i studien, som har gjorts av Statens Serum Institut i samarbete med Rigshospitalet. Av dessa föddes 1 566 för tidigt (det vill säga före vecka 37). Det sammanlagda antalet förlossningar förändrades inte nämnvärt under perioden och det gjorde inte heller antalet barn som föddes efter vecka 28.

Liknande svensk observation

Forskarna har jämfört statistiken med samma period de senaste fem åren.

Forskarna vill nu gå vidare för att försöka förstå vad det är som ligger bakom förändringen. I studien har de övervägt huruvida de beteendeförändringar som inträffade under pandemin kan ha haft en förebyggande effekt vad gäller extremt prematura förlossningar – till exempel vad gäller en eventuellt minskad benägenhet till stress och infektioner.

Även i Sverige har man sett en liknande trend, berättar Karin Källén, professor i epidemiologi vid Lunds universitet.

– Vi har observerat detta i Lund också. Att det, under en period i alla fall, var färre extremt prematura. Men det är en observation, vi har inte kunnat vederlägga det, säger hon.

Ett mysterium

Vad det beror på kan man, än så länge, bara gissa. Det kommer att behöva analyseras noggrant innan man drar några slutsatser, understryker Karin Källén.

– En hypotes är att det skulle kunna vara färre infektioner helt enkelt. Men jag vågar inte dra några slutsatser redan nu.

Men även i vanliga fall är prematura födslar något av ett mysterium. Man vet sällan exakt varför ett barn föds för tidigt.

– Det är det som är spännande. Ibland kan man se att det är ärftlighetsfaktorer, andra gånger ser man att det kan vara något hos fostret, vissa graviditetskomplikationer eller någon specifik infektion. Men för det mesta så vet man inte, säger Karin Källén.

– Skulle man då kunna koppla detta till frånvaro av andra infektioner så är det väldigt intressant, och absolut något som vi kommer att studera närmare, säger hon.

Sofia Eriksson/TT

Sport

Världsrekord dagen före Elitloppet

Björn Goop inledde Elitloppshelgen med en övertygande seger i Harper Hanovers lopp. Arkivbild.
Björn Goop inledde Elitloppshelgen med en övertygande seger i Harper Hanovers lopp. Arkivbild.
Fotograf: Lars Jakobsson/TR Bild
Sport
Sport Elitloppshelgen inleddes i världsrekordtempo.
Den 52:a upplagan av styrkeprovet Harper Hanovers lopp såg en överlägsen vinnare i form av norskfödde Moni Viking, körd och tränad av Björn Goop.
– Vi fick väldigt långt fram till täthästarna, men Moni Viking kan springa jättefort i ett varv, säger Björn Goop till TV4.

Elitloppshelgen må avgöras inför tomma läktare, men av lördagens tävlingar att döma tänker inte hästarna låta sig påverkas av de uteblivna hejaropen.

Medan Elitloppet avgörs över ett och ett halvt varv så är Harper Hanovers lopp något helt annat. Grunddistansen skrivs till 3 140 meter där de riktiga styrkefenomenen får jaga ytterligare 40 meter bakom.

Den utmaningen antog Moni Viking som om det vore det mest självklara i världen. Efter ett pilsnabbt slutvarv var han till slut förkrossande överlägsen på kilometertiden 1.11,9/3 180 meter. En putsning av det tidigare världsrekordet gällande långdistanslopp på tusenmetersbana med en tiondel. Segercheckens nivå uppgick till en halv miljon kronor.

På söndagen tillhör Björn Goop också favoritskaran i Elitloppet med Vivid Wise As.

– Hästen känns bra, jag är nöjd med Vivid Wise As i träningen. Nu är han piggare och gladare i ögonen, springer och kråmar sig. Jag har god känsla, säger Björn Goop till TV4.

Att stallformen är den rätta även hos Daniel Redén som tränar favoriten Propulsion blev lika uppenbart. Redén vann två V75-lopp och båda hästarna styrdes till seger av Propulsions kusk Örjan Kihlström som vann ytterligare ett V75-lopp.

Emil Persson/TT

Inrikes

Flera skogsbränder rasar i Sverige

En av skogsbränderna i närheten av Gävle ska också vattenbombas av två helikoptrar. Arkivbild.
En av skogsbränderna i närheten av Gävle ska också vattenbombas av två helikoptrar. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Flera skogsbränder har brutit ut mellan Ockelbo och Gävle. Räddningstjänstens enheter är på plats och även två helikoptrar är och vattenbombar i området.
Även på andra håll brinner det i skogen.

Det ska vara flera mindre bränder som brutit ut i ett skogsområde på 400 gånger 1 000 meter mellan Ockelbo och Gävle, enligt Gästrike räddningstjänst. Larmet kom till räddningstjänsten under lördagsförmiddagen.

– Just nu har vi ingen av bränderna under kontroll och den sprider sig sakta norrut, säger Madelene Andersson, kommunikationsstrateg vid Gästrike räddningstjänst.

Enligt henne ska det röra sig om ett skogsområde som är svårtillgänglig för räddningstjänsten, vilket gör att man ser denna skogsbrand som extra allvarlig. Räddningstjänsten har runt 25 personer på plats från fem olika brandstationer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska också bistå med två helikoptrar som vattenbombar bränderna.

– Vi kommer att jobba på med det här under kvällen och natten förmodligen, säger Madelene Andersson.

Även i Jämtland

Även i Jämtland kämpar man mot en gräsbrand i ett otillgängligt område. Där brinner det utanför Bispgården och under lördagen kämpar räddningstjänsten med att förhindra spridningen.

– Men det är ett rätt stort område och branden sprider sig rätt fort, säger Johan Wickenberg, inre befäl vid Räddningstjänsten Jämtland.

Även här har man begärt hjälp från MSB med helikoptrar som ska kunna bekämpa branden, som enligt Wickenberg är runt sex fotbollsplaner stor. Ingen bebyggelse ska vara hotad, men en kraftledning går genom området.

– Som det ser ut nu ser vi inte att elförsörjningen är hotad, säger Johan Wickenberg.

Torrt i skog och mark

Likt skogsbranden nära Gävle tror räddningstjänsten här att man kommer behöva vara på plats under natten för att bevaka branden.

Enligt det inre befälet vittnar flera av brandmännen på plats vid skogsbranden att det är mycket torrt i skogen.

– De säger att det knastrar när man går i skogen. Det är nästan sommarvärme här och med lite vind som ligger på kan det brinna bra, säger Wickenberg.

Och på SMHI:s hemsida framgår det att det råder en risk för gräsbränder i hela landet, med bara i Lapplandsfjällen som undantag.

Eldningsförbud

Det torra vädret gör att räddningstjänster runt om i landet har vidtagit åtgärder. Storstockholms brandförsvar har gått ut med en avrådan från eldning i Stockholmsområdet. Även i Uppsala har man gått ut med en avrådan. Och i Dalarna har en del skogsbränder rasat tidigare i veckan, vilket gjort att man utfärdat ett eldningsförbud i området.

– Vi ser att det är en ihållande torka som råder och att det kommer att hålla i sig framöver. Det är därför detta beslut har tagits, säger Johan Nordin, inre befäl vid räddningstjänsten Dala mitt.

Victor Blomdahl/TT

Kultur och nöje

Spotify tar ställning för svarta i USA

Daniel Ek. Arkivbild.
Daniel Ek. Arkivbild.
Fotograf: Lars Pehrson/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Oroligheterna i USA väcker starka reaktioner i USA och omvärlden. Nu visar även företaget Nike och Spotifys vd sitt stöd för demonstranterna.
"Jag är skräckslagen av våldet som drabbar svarta", skriver Daniel Ek på Twitter.

Musiktjänsten Spotify och dess vd Daniel Ek gör ett tydligt ställningstagande med hänvisning till den pågående händelseutvecklingen i USA.

På sitt officiella Twitterkonto har musiktjänsten publicerat ett inlägg med texten:

"Vi känner solidaritet med alla svarta – våra anställda, våra partners, artister och kreatörer – i kampen mot rasism, orättvisa och ojämlikhet. Nu är det inte tid att vara tyst. Vi kommer att fortsätta att använda kraften i vår plattform för att förstärka svarta röster så att de hörs".

I ett separat inlägg skriver Ek:

"Jag är skräckslagen av våldet och orättvisan som drabbar svarta om och om igen. Spotify vägrar vara tysta".

Spotify är inte det enda storföretaget som har gjort ett offentligt ställningstagande efter att Minneapolisbon George Floyd dödats under ett polisingripande. Sko- och klädmärket Nike har publicerat en video där deras berömda slogan "Just do it" (gör det bara) gjorts om till "Don't do it" (gör det inte):

"Låtsas inte att det inte finns ett problem i USA, vänd inte ryggen mot rasism, acceptera inte att oskyldiga liv tas ifrån oss".

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Utrikes

Milisledare gripen för mordet på Catalán

Svenska FN-experten Zaida Catalán hade en bakgrund inom Miljöpartiet. Arkivbild.
Svenska FN-experten Zaida Catalán hade en bakgrund inom Miljöpartiet. Arkivbild.
Fotograf: Bertil Ericson / TT
Utrikes
Utrikes En milisledare i Kongo-Kinshasa har gripits misstänkt för inblandning i mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalán 2017, skriver nyhetsbyrån AP på sin hemsida.
Mannen greps efter att ha gäckat polis och militär i över tre år.

– Vi har försökt att gripa honom många gånger sedan 2017, men han har lyckats hålla sig undan, säger överstelöjtnant Jean-Blaise Kuzola, militäråklagare i Kasairegionen i Kongo-Kinshasa till AP.

Catalán fördes bort och mördades tillsammans med den amerikanska kollegan Michael Sharp samt den lokala medhjälparen Betu Shintela då de var ute på ett uppdrag i mars 2017.

En lång rad personer har åtalats misstänkta för inblandning i morden.

Den gripne, Trésor Mputu Kankonde, har varit anhållen i sin frånvaro. Han hittades och kunde gripas i Katole cirka 1,5 mil norr om staden Kananga på fredagen.

Kongolesiska myndigheterna har tidigare lagt skulden för morden på Kankondes milisgrupp Kamuina Nsapu, som haft en väpnad konflikt mot regeringsstyrkor i den oroliga Kasairegionen – en konflikt som Catalán hade i uppdrag att utreda.

Människorättsgrupper har anklagat de kongolesiska säkerhetsstyrkorna för inblandning i morden.

En av dem som gripits för misstanke om att ha medverkat i brottet är en överste som försökt dölja att han träffat FN:s Zaida Catalán och Michael Sharp före morden.

Sammanlagt 36 misstänkta fanns med vid de senaste domstolsförhandlingarna i fallet, i augusti 2019.

Filip Norman/TT

FAKTA

Bakgrund: Morden i Kongo-Kinshasa

FN-medarbetarna Zaida Catalán och Michael Sharp rapporterades saknade tillsammans med den inhemske medhjälparen Betu Shintela i mars 2017. De hade lämnat staden Kananga och rest mot Bunkonde i Kasairegionen. Några veckor senare hittades de döda.

Catalán arbetade som expert för en FN-kommitté direkt under FN:s säkerhetsråd med uppdrag att bland annat övervaka sanktionerna mot landet och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen, där det varit en väpnad konflikt mellan den lokala Kamuina Nsapu-milisen och regeringsstyrkor.

Utrikes

Svensk journalist träffad av gummikula i USA

Polisen avfyrar tårgas vid protesterna i Saint Paul i Minnesota på fredagen.
Polisen avfyrar tårgas vid protesterna i Saint Paul i Minnesota på fredagen.
Fotograf: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes En svensk journalist har träffats av polisens gummikula under oroligheterna i Minneapolis i USA.
– Plötsligt smällde det, jag föll ihop och tappade alla grejer. Jag kände att jag var träffad i benet, säger Expressens korrespondent Nina Svanberg till den egna tidningen.
Flera journalister vittnar om polisvåld och gripanden.

Nina Svanberg berättar att hon befann sig tillsammans med en större grupp journalister då poliser och polisfordon närmade sig.

– Det var en grupp journalister som fotade polisen, det var uppenbart att vi var media. Plötsligt smällde det, säger Svanberg till Expressen.

Norska VG:s utsända fotograf Thomas Nilsson var på plats med Nina Svanberg och beskriver hur polisen sköt tårgas mot dem.

– Plötsligt träffades hon av en gummikula på låret. Hon sjönk ihop lite och jag kastade mig ner på marken. Polisen fortsatte att skjuta i vår riktning. Vi beslutade att springa till andra sidan gatan för att söka skydd, säger han till VG.

Presskort runt halsen

Enligt Nilsson ska han samtidigt ha upptäckt att någon siktade på honom med ett lasersikte. Han beskriver situationen som överraskande och att polisen måste ha sett att de var från pressen.

– Jag hade på mig två kameror, presskort runt halsen och hade hjälm och gasmask. Vi tog bilder och uppförde oss på ett annat sätt än demonstranterna, säger han.

Flera journalister som rapporterar från oroligheterna i USA, som utlöstes sedan den svarte mannen George Floyd dött efter ett polisingripande, vittnar om hur kravallpolis skjutit tårgas och gummikulor trots att de identifierat sig som journalister.

Flera journalister attackerade

Den grävande journalisten Madeleine Baran från AMP Reports skriver på Twitter att en polis siktade mot henne och att han inte sänkte vapnet, trots att hon ropade att hon var journalist. Och ett klipp från NBC-kanalen WAVE 3 News publicerad på fredagen, visar hur kravallpoliser i Louisville öppnar eld med gummikulor mot kanalens reporter och kameraman.

På fredagen greps också det amerikanska mediebolaget CNN:s korrespondent Omar Jimenez och hans tv-team i direktsändning. Tv-bilderna visar hur Jimenez tydligt identifierar sig själv som journalist och pratar lugnt med de kravallutrustade poliserna innan han förs i väg. Journalisterna släpptes en timme senare.

Delstaten Minnesotas guvernör Tim Walz ringde senare till CNN:s chef och bad om ursäkt. Vid en presskonferens på fredagen sade han att sådant inte får ske igen, och understryker sedan att händelsen underminerar det öppna samhället och rättsstaten.

Utrikes

Orons Minneapolis mobiliserar nationalgardet

Poliser och demonstranter i Los Angeles på fredagen.
Poliser och demonstranter i Los Angeles på fredagen.
Fotograf: Ringo H.W. Chiu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minnesota mobiliserar delstatens hela nationalgarde för att stoppa kaoset i Minneapolis efter fyra dagar av förstörelse.
– Vi är under attack från hitresta uppviglare, säger Minnesotas guvernör Tim Walz.

Oroligheterna har utlösts av polisers ingripande som innebar den svarte mannen George Floyds död. Våldsamheter eskalerade natten till lördagen i Minneapolis trots utegångsförbud och oron spreds till ett 30-tal städer i USA.

Invånare säger att polisnärvaron knappt var märkbar förrän vid midnatt, lokal tid, i Minneapolis trots att utegångsförbudet gällde från klockan 18 enligt tidningen Star Tribune.

På en presskonferens på lördagen säger Walz, som är demokrat, och borgmästare Jacob Frey från samma parti, att man missbedömt omfattningen och framför allt intensiteten på upploppen. Men de två pekar ut inkommande demonstranter som bråkmakare, och att Minneapolis invånare i stort inte deltar i de våldsamma protesterna.

Försvårar förändring

Guvernören och borgmästaren påpekar flera gånger att oroligheterna försvårar möjligheterna att skipa rättvisa och förändring efter Floyds död. Hittills har en polis gripits och tre som deltog i ingripandet mot Floyd utreds för brott.

– Jag har därför beordrat att hela styrkan inom delstatens nationalgarde ska mobiliseras, säger Walz och lägger till att det aldrig tidigare hänt i delstatens historia. Walz säger också att han tackat nej till federal hjälp i samtal med president Donald Trump.

På frågan om hur stor insatsen är svarar delstatens ansvarige general Jon Jensen att nationalgardet i delstaten har 13 200 aktiva, men att inte samtliga är tränade för denna typ av insatser. För närvarande är omkring 2 000 nationalgardister utkommenderade.

Dödsoffer krävts

I fronten mellan våldsamma demonstranter och myndigheter försöker borgmästaren och guvernören att påminna om betydelsen att värna om den döde George Floyds minne och se till att samhället och polisens roll ändras i grunden, bort från våld och rasism.

Men de främst nattliga protesterna som sprids i USA har hittills krävt ytterligare minst två dödsoffer.

I bland annat Chicago och Memphis har stora demonstrationer anordnats. Även i Detroit har det varit protester och i samband med det sköts en 19-årig man ihjäl under oklara omständigheter. Enligt polisen ska någon ha skjutit från en bil mot folkmassan där mannen befann sig, skriver The Detroit News.

I Oakland gick minst 7 500 personer ut på gatorna för att demonstrera, och i samband med oroligheterna blev två federala väktare skjutna. En av dem dog, rapporterar CNN. Gripanden ska ha genomförts men polisen är i övrigt förtegen om händelsen.

Poliser drabbade samman med protestanter utanför CNN:s huvudkontor i Atlanta på fredagen.
Poliser drabbade samman med protestanter utanför CNN:s huvudkontor i Atlanta på fredagen.
Fotograf: Mike Stewart/AP/TT
Demonstrationer i Minneapolis under fredagen.
Demonstrationer i Minneapolis under fredagen.
Fotograf: Julio Cortez/AP/TT
Demonstrationerna mot polisövervåld spred sig till Detroit under fredagen.
Demonstrationerna mot polisövervåld spred sig till Detroit under fredagen.
Fotograf: Nicole Hester/AP/TT
Bilar sattes i brand i Atlanta i samband med de stora protesterna under fredagskvällen.
Bilar sattes i brand i Atlanta i samband med de stora protesterna under fredagskvällen.
Fotograf: Ben Gray/AP/TT
Minnesota guvernör Tim Walz beordrar delstatens hela nationalgarde mobiliseras för att stoppa oroligheterna i Minneapolis.
Minnesota guvernör Tim Walz beordrar delstatens hela nationalgarde mobiliseras för att stoppa oroligheterna i Minneapolis.
Fotograf: Glen Stubbe/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Uppmärksammade fall av polisvåld mot svarta i USA

George Floyds död i måndags är bara ett i raden av uppmärksammade fall i USA där polis använt övervåld mot svarta. Här är några av fallen de senaste åren.

Juli 2014: Eric Garner avlider i Staten Island i New York när polis griper honom och kopplar strypgrepp runt hans hals.

Augusti 2014: tonåringen Michael Brown skjuts ihjäl i Ferguson i Missouri, efter att polis misstänkt honom för cigarettstöld. Stora protester och kravaller utbryter.

April 2015: Walter Scott stoppas för ett trasigt bromsljus i staden North Charleston i South Carolina. Det slutar med att han blir skjuten i ryggen åtta gånger av en polis när han försöker springa därifrån.

Juli 2015: polisens dödskjutning av Sam DuBose i Cincinnati i Ohio får stor uppmärksamhet som ett exempel på övervåld med rasistiska undertoner i USA.

Juli 2016: Alton Sterling skjuts till döds av polis utanför en närbutik i Baton Rouge i Louisiana. En video visar hur två poliser trycker ner Sterling på marken innan en av dem skjuter honom fyra gånger, från nära håll.

Några dagar senare skjuts 32-årige Philando Castile ihjäl när han under en poliskontroll i Minneapolis i Minnesota sträcker sig efter sitt körkort.

September 2016: i staden Tulsa, Oklahoma filmas en dödsskjutning från en polishelikopter. I videon syns en 40-årig svart man med händerna i luften luta sig mot sin bil innan han skjuts av polis.

Mars 2018: Stephon Clark befinner sig i en äldre släktings trädgård i Sacramento i Kalifornien när han skjuts med 20 skott av polis, som tror att mannen bär ett vapen. Inget vapen hittas på platsen, bara en mobiltelefon.

April 2018: Polis i New York skjuter ihjäl en man i stadsdelen Brooklyn. I handen håller mannen ett rör som polisen misstänker kan vara ett skjutvapen. Fyra poliser avfyrar sammanlagt tio skott.

Under våren 2020 har flera fall där svarta far illa av vita polisers behandling väckt uppmärksamhet. I Kentucky tog sig exempelvis tre poliser i mars in i en svart kvinnas hem och sköt henne. I Georgia utredde polis och åklagare till en början inte det omskrivna fallet i februari, då en svart man sköts till döds under en joggingtur.

NÄSTA ARTIKEL