Obegripliga straff

När man läser en dom, eller om en dom, där någon friats i ett fall där det för en lekman kan vara svårt att förstå varför funderar jag ibland på om det är ett problem när man hamnar väldigt långt från gemene mans rättskänsla.
Ibland kan man inte förvänta sig att förstå: om det gäller snårig ekonomisk brottslighet eller immaterialrätt kan man inte ha mer än svepande åsikter baserat på hur girig gärningsmannen varit eller baserat på vem brottsligheten drabbat.
I Facebooks kommentarsfält kan man se folk ropa på livstids fängelse även för små förseelser så visst är det huvudsakligen bra att lagen säger något annat än tand-för-tand eller att vi inte har de långa straff utan chans till rehabilitering som till exempel USA har för mindre allvarliga brott.

Ibland är dock domar och påföljder obegripliga på ett sådant sätt att man undrar vad rättssystemet är till för: det är uppenbarligen inte för att skydda de svaga eller för att följa något som kan ses som gemene mans känsla för rättvisa.
Nu följer ett exempel som kommer att få det att vända sig i magen, så läs INTE följande stycke om du är känslig för våldsskildringar.

Journalisten och författaren Caroline Engvall tar upp ett fall som på många sätt går emot gemene mans rättspatos. En fjortonåring följer med en 50-årig man som jobbar på en skola i Göteborg till hans arbetsplats. Där klär han ut henne, slår henne med olika delar av ett pingisracket medan han håller fast henne mot pingisbordet. Han sätter sig sedan på henne och håller för näsan så hon måste öppna munnen och kissar sedan flickan i munnen tills hon kräks. Det är förmodligen ren tur att hon inte kvävs.
Detta fruktansvärda övergrepp kommer att finnas kvar för flickan i resten av hennes liv och forma det.

Som straff fick mannen två månaders fängelse för köp av sexuell handling av barn. Två månader. Det finns säkert även här aspekter som en lekman inte förstår eller förbiser. Men hur förmedlar två månaders fängelse allvaret i det här brottet? Budskapet bli istället att flickor som hon inte spelar någon roll, de kan man kissa på för en låg kostnad.
Man frågar sig om det inte finns ett värde i att medborgarna ska kunna förstå tanken och rättspatoset bakom hur rätten arbetar och påföljden för att kunna känna ett förtroende för rättsväsendet.
Att straffet för att tortera och förnedra ett barn på det är sättet är så kort får en att undra om inte en gärningsman med sadistiska våldstendenser som inte går att kontrollera kan tycka det är värt priset för att få tillgång till de offer han önskar sig.

Utan att göra någon koppling till den här gärningsmannen eller påstå att det är så i det här fallet, så börjar många mördare som begår brott med sadistiska inslag med ”mindre” övergrepp av det här slaget. En törst efter våld har en tendens att eskalera. De brutalaste seriemördare börjar ofta med mindre våldsbrott med sadistiska eller förnedrande inslag. Att det ses som ett ringa brott att bete sig som den här mannen kan sporra till värre beteende.
Jag är som sagt inte jurist, men nog är det ett problem när domar hamnar så långt ifrån gemene mans upppfattning om rättvisa.

Dagens fråga

Betalar du med Skånetrafikens app när du åker buss?

Loading ... Loading ...