Svenska kor gör kött- och mjölkproduktionen mer klimatsmart och korna får gå ute på sommaren. Foto: TT

Vegetariskt inte hållbart för landsbygden

Den som rest genom Sverige i sommar, genom jordbruksmarkerna i Skåne eller Östergötland, har överallt sett betande kor i markerna. Nu i fler färger är de traditionellt svartvita i Skåne och brunvita längre norrut, men med det gemensamt att de lever ett gott koliv. De får dela vår svenska sommar och är inte inklämda i små bås, de trivs och är friska. Bland annat därför kan vi ha en mycket låg användning av antibiotika. Svenska kor mår kanske bäst i världen.

Denna djurproduktion är också en av grundpelarna i det svenska lantbruket och samspelar på ett bra sätt med samhällets och naturens behov. Djurens gödsel bidrar till att höja mullhalten på svenska jordar vilket i sin tur leder till att jordarna binder mer CO2. Djuren behövs för att få tanken om ekologisk produktion att fungera i verkligheten. Ekologiskt jordbruk kräver mycket gräsodling och det gräset förädlas bäst genom djurens bete.

Sveriges köttproduktion är därför mycket mer klimatsmart än den som är vanlig i övriga världen och svenska bönder levererar goda produktionsresultat under några av världens strängaste miljö- och djurskyddsregler.
Djurproduktionen är en kronjuvel i det svenska lantbruket. Denna syn är också tydlig såväl när riksdagen beslutat om en livsmedelsstrategi som när motsvarande regionala strategier antagits.
Livsmedelsstrategin som den togs var ett väl avvägt dokument som väver samman miljökrav och djurskyddsperspektiv med ett jordbruk som kan gå med vinst och skapa fler arbeten.

Inte minst är det goda svenska jordbruket en exportbransch att utveckla.
Så långt är vi på rätt väg. Men nyligen beslutade Skolverket, som är en statlig myndighet, att alla luncher som bekostas av myndigheten vid möten och konferenser ska vara vegetarisk.
Skolverket säger att detta är för att det ska vara en modern myndighet med ett hållbart förhållningssätt och med höga miljöambitioner. Beslutet må signalera en följsamhet inför en viss sorts miljöopinion, någon nämnvärd positiv effekt på miljön lär det inte få. Däremot blir resultatet en snedvridning som dessutom strider mot den av riksdagen antagna livsmedelsstrategin.

När statliga myndigheter väljer att ta ställning för en viss kosthållning innebär det nämligen att det hämmar den svenska marknaden som redan i dag lider under svåra förhållanden, med en knivskarp internationell konkurrens och därtill sviterna av fjolårets svåra torka.
Ska landsbygden leva, behöver vi mindre regelkrångel och fler jordbruksföretag som växer genom att de har goda villkor och rättvisa regler. Pekpinnar från myndigheter både inkräktar på människors valfrihet och försvårar villkoren för våra bönder.

Jordbruks- och miljöpolitiken ska sätta välgrundade ramar, ge rättvisa villkor och ge rätt verktyg för jordbruket så att det på bästa sätt kan leverera mest miljö och klimatnytta. Därför ger det helt fel signaler att offentliga verksamheter bara ska servera vegetariskt. Det går i kollision med livsmedelsstrategin som kanske är det viktigaste landsbygdsbeslutet som tagits på länge i riksdagen.

Myndighetens åtgärd påminner faktiskt om det orimliga och orealistiska SSU-förslaget att våra äldre i första hand ska äta vegetarisk kost. Sådana svängar kan man ibland förvänta av ett ungdomsförbund, inte av en myndighet.
Vi Moderater var redan innan Skolverkets beslut oroliga för vad regeringen tänker göra för att leva upp till den beslutade livsmedelsstrategin. Det har nu gått två år med livsmedelsstrategin och enskilda brukare har inte ens märkt att den finns. – förutom att regeringen fortsätter att höja bränsleskatter och urholka äganderätten.
När nu myndigheter inte bryr sig om det vi gemensamt kommit fram till ökar det vår oro. Det säger en del om de signaler som regeringen skickar ut i statsförvaltningen.

Det kan vara ett misstag, eller en följd av bristande styrning. Och det är därför vi reagerar över Skolverkets beslut. Menar regeringen allvar med livsmedelsstrategin så borde den prägla även de ramar den sätter upp för myndigheterna, något som årligen sker genom de så kallade regleringsbreven.

Det är viktigt att strategierna för svensk livsmedelsproduktion får slå igenom. Utan det svenska jordbruket blir det mesta sämre: Klimatutsläppen ökar globalt, landskapet växer igen och många svenska bönder kommer att slås ut.
Rör inte vår valfrihet, rör inte vår mat – det är inte hållbart för någon.

Dagens fråga

Betalar du med Skånetrafikens app när du åker buss?

Loading ... Loading ...