Författaren David Lagercrantz aktuell med sista boken i sin fortsättning av Millenniumserien. Foto Henrik Montgomery / TT

En trött punkt för Lagercrantz Millennium

BOK
Hon som måste dö
Författare: David Lagercrantz Förlag: Norstedts

Litteratur/recension

Det är en trött David Lagercrantz som sätter punkt för sin Millennium-fortsättning med bok tre, Hon som måste dö. Tröttheten finns i så väl intrig, som språk och tyvärr också i Lisbeth Salander, Mikael Blomkvist och de andra välbekanta – och några nya – karaktärerna.
Om vi ska ta intrigen först så börjar allt med att en hemlös man hittas död i en park i Stockholm. En envis rättsläkare anar oråd och förstår att det här handlar om mord. Ett mord som visar sig ha kopplingar till Sveriges försvarsminister, och till ryska trollfabriker. Dessutom kopplas allt till en ödesdiger bestigning av Mount Everest ett antal år tidigare. Och så klart till Salander och Blomkvist som dras in i historien från olika håll.

Mycket känns som gammal skåpmat här. Den dramatiska upplösningen och en hel del andra scener verkar hämtade från den senaste Millennium-filmen, The girl in the spider’s web, som ju egentligen bygger på Lagercrantz första fortsättningsbok, Det som inte dödar oss. Dessutom har Lagercrantz i bergsbestigningsdelen av boken inspirerats mycket av sin egen roman Himmel över Everest från 2005.
Allt detta hopplock leder dock mot det som känns som det väntade och självklara crescendot i Lagercrantz böcker – en dramatisk slutuppgörelse mellan tvillingsystrarna Salander. Den goda Lisbeth står mot den onda Camilla och utan att avslöja för mycket så kan jag ändå säga att det här inte lever upp till några som helst förväntningar.

Det är kanske egentligen språket som är största boven i den här trötthetskänslan som präglar hela boken. David Lagercrantz verkar ha gett upp alla ambitioner till gestaltande och beskriver i stället. En bov har ”Bred, lite hotfull, rygg”. ”Han föll ihop på golvet i olidliga smärtor.” beskriver hur tortyr känns och ”Banditerna sköt igen – helt vilt och besinningslöst.” är en del i beskrivningen av slutscenen.
Här finns också meningar som till exempel ”… mitt i hela vansinnet insåg Mikael att han velat ha henne ända sedan han först stirrat på bilderna av henne på nätet.” som faktiskt får mig att fnissa lite generat å författarens vägnar.

När David Lagercrantz första fortsättningsbok, Det som inte dödar oss, kom 2015 hamnade den mitt i en hetsig debatt kring om man verkligen får göra så här med en död författares verk? Och varför man ska göra det?
Samtidigt var boken i sig överraskande bra. Det fanns en entusiasm och berättarglädje och en tydlig vilja att visa respekt för Stieg Larssons ambitioner och samtidigt sätta en egen prägel på serien. Inte minst genom att verkligen göra Lisbeth Salander än mer central. Entusiasmen falnade dock rejält redan i bok nummer två, Mannen som sökte sin skugga (2017), och nu är det alltså mest aska kvar.

Naturligtvis går tröttheten ut även över karaktärsskildringarna. Blomkvist är trött och skugglik och Salander snart enbart en arg actionhjältinna. Och även om det finns försök att nyansera och förklara ondskan hos Lisbeths syster och nemesis Camilla så fungerar det inte. Det blir ont och gott och svart och vitt och som sagt en slutuppgörelse som inte alls fungerar utan mest blir som en beskrivning av en filmscen.

Punkten som David Lagercrantz sätter är dock tydlig, men det är inte omöjligt för någon annan att ta över stafettpinnen. Samtidigt som jag skriver detta har Moggliden AB, som äger rättigheterna till Millennium-världen, avslutat samarbetet med Norstedts och sägs föra förhandlingar med flera olika förlag om vem som får köpa vinstmaskinen.
Fick jag bestämma vore det nog nu. Millennium borde få vila i frid och vara Stieg Larssons suveräna bidrag till den svenska deckargenren. Med David Lagercrantz trots allt respektfulla fortsättning som en intressant pendang.
Och så kan vi stället se fram emot vad det blir av den spänningstrilogi som Lagercrantz nu ska skriva utifrån sitt eget huvud. Han gjorde det bra i sin deckarserie om ekonomijournalisten Daniel Mill, framförallt i seriens första bok Stjärnfall (2001). Och ännu bättre i den stillsamma och annorlunda thrillern Syndafallet i Wilmslow (2009).

BOK
Hon som måste dö
Författare: David Lagercrantz Förlag: Norstedts