Debatt

Rusta Skånes småföretag

Många företag har svårt att hitta rätt kompetens och det leder till att färre anställs. Foto: TT
Debatt
Debatt Skånes småföretag behöver stärkas och rustas inför lågkonjunkturen.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Skånes småföretag behöver stärkas och rustas inför lågkonjunkturen. Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. När tillväxten nu mattas av är det viktigare än någonsin att stärka och stötta Skånes småföretag. Här presenteras fyra förslag på hur det kan gå till.

Var fjärde småföretagare i Skåne oroar sig för en kommande lågkonjunktur, visar en ny undersökning från Visma. I landet som helhet oroar sig var femte småföretagare. Var fjärde småföretagare har redan vidtagit åtgärder för att rusta sig för nedgången.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Investeringar för en grön återstart

org-398c16f5-adcc-47b1-8351-0c8767d0f12c.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att återstarta ekonomin efter coronakrisen kommer det att krävas stora offentliga investeringar. Genom att göra satsningar i industrins färdplaner för fossilfri konkurrenskraft kan vi bekämpa två kriser samtidigt.

Världen befinner sig i pandemins grepp och samtidigt som smittspridningen måste bromsas måste vi också hantera de ekonomiska konsekvenser som följer i coronavirusets spår. Regeringen har redan presenterat flera stödprogram och fler kommer sannolikt att behövas för att rädda företag från konkurser. Nästa steg är att få fart på ekonomin igen och motverka en lågkonjunktur. Besluten om hur pengarna ska satsas behöver tas redan nu.

Institutioner som Internationella valutafonden IMF och internationella energiorganet IEA lyfter nu fram möjligheten att använda dessa investeringar för att påskynda energiomställningen och EU-kommissionen vill öronmärka 25 procent av återhämtningspaketet på 750 miljarder euro till klimatåtgärder. Samma inställning visar stora delar av näringslivet i olika upprop både i Sverige och internationellt.

I Sverige har 21 olika branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de beskriver vad som krävs för att de ska kunna vara fossilfria eller klimatneutrala till år 2045. Statens roll är i första hand att minska risken för kapitalet genom till exempel tydliga klimat- och sektorsmål, ambitiösa klimatpolitiska styrmedel och fossilfria upphandlingar av till exempel vägar, järnvägar och elnät. Därutöver behövs direkta industristöd och olika former av lånegarantier för att underlätta färdplanernas genomförande.

Då analysen redan finns på plats kan investeringar göras på kort tid. Några av de investeringar som skulle bidra till att minska utsläppen och snabbt återstarta ekonomin är:

Ett starkare och mer robust elnät. Det gäller inte minst högspänningsledningar som är nödvändiga för bred elektrifiering och initiativ som till exempel utvecklingen av fossilfritt stål inom Hybritprojektet.

Stora elektrolysör-anläggningar för att få igång en storskalig produktion av grön vätgas vid olika industrianläggningar i Sverige.

Elledningar till de större europavägarna för laddstolpar och mobil laddning för tunga lastbilar.

Bioraffinaderier för att producera mer hållbara biodrivmedel och biogas.

Koldioxidinfångning och lagring av koldioxid (CCS).

Utbyggnad av järnvägen så att en större del av godstransportökningen kan läggas på järnväg.

Rätt utfört kan stimulansåtgärder för att återstarta ekonomin också vara en hävstång för att tidigarelägga transformativa investeringar för ett fossilfritt Sverige.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Debatt

Lågt stöd till barn i missbruksmiljöer

org-7f0beae7-5ebf-4774-a911-149be1f5b660.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

320 000 barn i Sverige har drabbats negativt av en förälders drickande under sin uppväxt. Trots det fick endast en procent av dem stöd av sin kommun under 2019. Lösningar finns och med rätt insatser kan fler barn upptäckas och få hjälp att må bra. Vad väntar vi på?

Sedan första januari är barnkonventionen lag i Sverige. Barns bästa ska komma i första hand. Även socialtjänstlagen är tydlig med att barnens behov ska stå i centrum och att de ska erbjudas stöd om de är anhöriga till någon med missbruk. Men tyvärr ser inte verkligheten ut så. I Sverige drabbas cirka 15 procent av alla barn, 320 000, negativt av en förälders drickande. I Junis rapport som släpptes i början av maj svarar kommunerna att endast 3244 barn fick stöd under förra året. Det är en enda procent!

Alkoholberoende är en sjukdom som kan drabba vem som helst och som påverkar individen själv negativt, men som också får stora konsekvenser för anhöriga. När en förälder inte mår bra påverkar det föräldraförmågan och i allra högsta grad barnen. Många barn i familjer med missbruk beskriver hur de blivit försummade, levt i en ständig kris och behövt sköta hem och syskon. Barnen har ofta inte fått utrymme att själva vara barn utan tvingats bli en ansvarstagande ”vuxen” alldeles för tidigt.

Barnorganisationen Junis har undersökt kommunernas stöd till barn i familjer med missbruk årligen sedan 2004. Årets rapport är ytterligare en bekräftelse på att barn som far illa i missbrukets kölvatten inte nås av samhällets stöd i tillräckligt hög grad. I nästan två decennier har andelen av barnen som får stöd av kommunerna varit under fem procent.

Barn i familjer med missbruk mår ofta dåligt nu, och är kraftigt överrepresenterade vad gäller exempelvis risk för att gå ut skolan utan fullständiga betyg och risk för att utsättas för våld och för sexuella övergrepp. De har också kraftigt ökad risk för framtida problem som ätstörningar, psykisk ohälsa, eget missbruk och självmord. Vad krävs för att samhället ska inse allvaret i denna situation och ta krafttag för att minska de utsatta barnens lidande? Vi vet ju att barn som upptäcks tidigt och får bra stöd kan gå stärkta ur en svår barndom.

I de rapporter Junis publicerat har vi lyft fram effektiva metoder för att upptäcka fler barn och goda exempel från stödverksamheter.

Nyckelord för dem som lyckas väl är kunskap, struktur, samarbete och lyssnande.

• Alla vuxna som möter barn, särskilt i förskola och skola, har kunskap om barn i familjer med missbruk.

• Det finns strukturer för att kunna upptäcka barn, till exempel att man ställer frågor till alla föräldrar på BVC, till alla elever vid hälsosamtal eller till alla vuxna som kommer till beroendevården.

• Olika verksamheter samarbetar, till exempel skola och socialtjänst samt psykiatri och stödgruppsverksamhet för barn.

• Vuxna lyssnar på barnen och ser dem som experter på den egna situationen.

Det funkar!

Tillsammans kan vi göra positiv skillnad för barn i familjer med missbruk!

Mona Örjes, förbundsordförande Junis

Jenny Bolting, ordförande Junis Skåne

Debatt

Gårdsförsäljning stärker den nära livsmedelsproduktionen

org-8a3c89aa-2e66-426d-ab14-f4689dc0f766.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den pågående coronapandemin har visat att mycket som tagits för givet inte längre är det. Leveranserna slutar helt plötsligt att komma. Nu mer än tidigare är det tydligt att vi behöver en nära livsmedelsproduktion i hela Skåne.

En nära produktion av livsmedel ökar självförsörjningsgraden och därmed samhällets beredskap i kristider. Det är också bra för miljön med korta transporter, för att inte tala om den stora nyttan med att livsmedel produceras enligt svenska djur- och växtskyddsstandarder.

Men livsmedel är inte bara mat. Sverige har under det senaste decenniet fått se en kraftig ökning av små bryggerier och andra hantverksmässiga dryckesproducenter. En utveckling som vi i Centerpartiet är mycket glada över. Alla kvalitetslivsmedel är viktiga att värna och är en växande näring som utgörs av små bryggerier, destillerier och vinodlingar. Dessa dryckesproducenter är dessutom viktiga jobbskapare på framförallt mindre orter och landsbygden och är viktiga företag inom besöksnäringen.

För Centerpartiet är det angeläget att denna viktiga branschkunskap får stärkta möjligheter att verka och utvecklas samtidigt som möjligheten till ökad självförsörjningsgrad förbättras. Det kan ske på flera sätt och ett av dem är att – precis som det idag är tillåtet att sälja lokalt producerade ostar och korvar på en gård – tillåta att sälja egenproducerat öl och vin till gårdens besökare.

Gårdsförsäljning skulle vara en viktig satsning på närproducerade livsmedel. De folkhälsomässiga argument som förs fram mot gårdsförsäljning är viktiga men tar inte hänsyn till hur gårdsförsäljning är tänkt att ske och till vem. Gårdsförsäljning tar sitt sikte på den som bevistar en vingård eller ett bryggeri och i samband med besöket köper en hantverksmässig producerad dryck.

Centerpartiet vill kombinera gårdsförsäljning med att ha kvar Systembolaget. Det är också fullt möjligt. En sådan lösning finns redan i Finland, utan att EU-kommissionen har agerat. Med andra ord ligger det i linje med EU-lagstiftningen att ha kvar Systembolaget och samtidigt tillåta gårdsförsäljning. Genom en mindre fyrkantig lagstiftning skulle det vara möjligt att stärka besöksnäringen och skapa förutsättningar för fler jobb, företag och ökad självförsörjning.

För Centerpartiet är det självklart att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det går att både främja närproducerade livsmedel och landsbygden, samtidigt som folkhälsan främjas.

Stina Larsson (C)

tjänstgörande ersättare, riksdagen

Anneli Kihlstrand (C)

ledamot, regionala utvecklingsnämnden

Debatt

Hållbar mat behövs

Arbetsklädd man vid stor potatishög.
Öka mängden ekologisk mat i kommuner och regioner, skriver debattörerna. Arkivbild.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den svenska självförsörjningsgraden har årtionde efter årtionde skalats ner. Vi är idag beroende av import av livsmedel, djurfoder, konstgödsel och drivmedel. Nu är tiden inne att vända den trenden. Miljöpartiet ser att ett robustare samhälle behöver byggas och att självförsörjningsgraden behöver öka.

Kommuner och regioner kan och bör bidra till en klimatsmart, hållbar, svensk livsmedelsproduktion. Det finns ett stort värde i att knyta ihop hela kedjan från jord till bord. Vi vill erbjuda barn, elever, äldre och vårdtagare, måltider baserade på näringsriktiga, ekologiska och lokalt producerade råvaror.

Vi förfasas över hur Region Skåne och flera skånska kommuner skär ned på ekologiska livsmedelsinköp. De försämrar därmed förutsättningarna för såväl lokala producenter som för arbetet med att uppnå miljö- och klimatmål. Det är definitivt ingen besparing vi ställer oss bakom. Särskilt inte i tider där det är påtagligt att den svenska livsmedelsförsörjningen behöver öka och där larm om klimatförändringar och hot mot den biologiska mångfalden avlöser varandra.

Den förändrade inköpspolitiken för livsmedel får flera konsekvenser. Den drar undan mattan för lantbrukare som investerat i hållbar produktion. Den dränerar den stolthet och yrkeskompetens som arbetats upp i kommunala och regionala kök. Konventionell livsmedelsproduktion är dessutom i högre grad än den ekologiska beroende av att importera djurfoder och konstgödsel.

Miljöpartiet ser en stor potential i det svenska ekologiska lantbruket. Här finns kunskaper om modern vallodling och hållbara växtföljder. Här finns teknik och redskap för att hantera ogräs utan kemikalier, smarta system för betesdrift och utevistelse för alla djur. Ska vi genom offentlig upphandling bidra till att öka Sveriges självförsörjningsgrad så ska vi göra det på ett hållbart sätt. Genom att efterfråga ekologiskt kan vi öka den biologiska mångfalden, stärka djurvälfärden och minska klimatpåverkan.

Kommuner och regionen behöver också lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp kring måltiderna. Exempelvis sparar ett strategiskt arbete med minskat matsvinn inte bara på naturens resurser. Det ger också ett ekonomiskt utrymme att öka de ekologiska inköpen.

Att säsongsanpassa frukt och grönt och servera mer grövre grönsaker och rotfrukter ger samma effekt och blir dessutom mer näringsriktigt. Hållbara, långsiktiga förutsättningar för såväl offentliga verksamheter, matgästerna och näringslivet måste vara målsättningen.

Vi uppmanar därför Region Skåne och de skånska kommunerna att:

- Följa Sveriges klimat- och miljömål

- Öka de svekologiska livsmedelsinköpen

- Verka för att matsvinnet minimeras

- Öka det vegetariska utbudet av måltider

- Säsongsanpassa frukt- och grönsaksinköp

Angela Everbäck, gruppledare Miljöpartiet Vellinge

Maria Ivansson, gruppledare Miljöpartiet Skurup

Emil Samnegård, gruppledare Miljöpartiet Trelleborg

Debatt

Bra att sjukhusköken räddas

org-c386c7ed-6c1f-4a28-8923-cd653b55f9b2.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nyligen presenterades hur och var patientmåltiderna i Region Skåne framöver kommer att tillagas. Vi i Centerpartiet ser det som en viktig politisk framgång att sjukhusköken i Hässleholm, Ystad och Ängelholm inte läggs ned. Dessutom byggs en helt ny anläggning i Kristianstad.

För oss är frågan betydelsefull av flera olika skäl. Vi är övertygade om att god, näringsriktig mat kan hjälpa människor med läkandet. Och vi tycker att det är viktigt att matlagningen sker på flera olika platser i Skåne.

Det nya beslutet innebär att ett nytt sätt att arbeta med maten byggs upp, en så kallad ”kallmatslina”. I korthet går det ut på att maten tillagas och läggs upp i speciella förpackningar, kyls, syret avlägsnas och sedan transporteras förpackningarna till sjukhusens avdelningar där maten värms. Det gör att maten ser godare ut och bibehåller mer av sin näring.

När servicenämnden fick göra ett studiebesök på Södersjukhusets (SÖS) kök i Stockholm förra året, blev vi riktigt imponerade av hur de arbetar med den här metoden. Duktiga kockar lagar och lägger upp maten som de vill att den ska serveras, eftersom man äter ”även med ögonen”. Det är viktigt särskilt för patienter, som ibland behöver hjälp att återfå sin lust för mat.

På varje förpackningslock står portionens namn, näringsinnehåll och ingredienser. Sedan värms maten på avdelningarna, när patienten själv vill äta. Genom att Södersjukhuset har haft så många olika standardmenyer att välja mellan, har specialkosten minskat från 30 procent till 3 procent av antalet portioner.

Kök som kan ta fram denna ”kallmatslina” kommer nu att byggas upp. Dels genom en ombyggnad av sjukhusköket i Ängelholm, dels i en helt ny byggnad i Kristianstad.

Varm mat kommer att fortsätta att lagas i Ängelholm, men också i Hässleholm och Ystad. För oss är detta en viktig politisk framgång.

Vi har mött starka krafter som vill centralisera sjukhusmaten och lägga hela produktionen på en plats. Vi tycker istället att det är viktigt att de mindre köken får fortsätta att utvecklas, eftersom de är populära både hos patienter och personal.

Dessutom är det av säkerhetsskäl viktigt att all mat inte produceras på ett ställe. Tänk om något, en smitta, en brand eller något annat, skulle utbryta där? Nu får vi istället flera kök som kan täcka upp för varandra. Vi lägger inte alla ägg i samma korg, utan sprider istället riskerna vilket gör måltidsmaten mindre sårbar.

Vi ser det som att hårt politiskt arbete nu har burit frukt, och vi centerpartister är väldigt glada att sjukhusköken räddas.

Annette Linander (C)

Regionråd och gruppledare Centerpartiet i Region Skåne

Mikael Stamming (C)

Ledamot servicenämnden i Region Skåne

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

MyNanny

Vill du ha barnen hemma? Få barnvakt dagtid med myNanny

MyNanny

Många föräldrar tar hjälp av en barnvakt i Corona-tider

Just nu har många familjer ett svårt livspussel. Samtidigt som de har viktiga uppgifter på jobbet och är i behov av barnomsorg, så är inte tanken på att ha barnen i stora grupper lockande. Även om mor- & farföräldrar finns, så är det inte heller ett alternativ att barnen är hos dem — de befinner sig ju i riskgruppen. Ett tryggt alternativ som allt fler väljer är att kontakta myNanny för en trygg nanny under dagen.

Varför väljer familjer just myNanny för barnpassning?

Svaret från många föräldrar är att det är tryggt. Du får en ansvarsfull barnvakt, som är noga utvald och personlig för just er familj. Det innebär mycket mer än en noggrann urvalsprocess och certifiering. Alla får utbildning i att kommunicera pedagogiskt med barn och skapar en positiv, trygg och rolig miljö. De lär sig även hur man leker roliga lekar och hur man sköter kommunikationen med föräldrarna. Under utbildningarna lär vi ut bland annat hur man förhindrar olyckor, hanterar allergier, utför hjärt- & lungräddning och många andra viktiga säkerhetsåtgärder.

Trivsel och trygghet för både barnvakt och familjen

Genom en noga utvald nanny med rätt utbildning inom pedagogik skapas en trivsam miljö för både barnvakten och familjen. Det innebär att vi ser till att i hög grad förstå familjen och deras behov, för att sedan presentera en riktigt bra barnvakt. Vårt mål är att hjälpa familjer lösa vardagspusslet på ett tryggt sätt så både barnvakten och familjen kommer trivas.

Livet som småbarnsförälder kan vara stressigt och emellanåt är man verkligen i behov av en hjälpande hand. En personliga barnvakt kan vara tillgänglig hela veckan, även på kvällar, nätter och helger. Vi har även barnvakter som talar särskilda språk och barnvakter som kan lösa VAB, express eller akuta situationer. Läs mer här om alla möjligheter till barnvakt från myNanny.

Barnpassning anpassad för familjen

Vi erbjuder flexibla upplägg till barnfamiljer, er barnvakt kan jobba alla tider och dagar i veckan för alla åldrar - från nyfödda till skolåldern. Som barnvakt hos myNanny hjälper man en eller flera familjer i sitt område med att passa deras barn.

Givetvis erbjuds hjälp med vad som ska göras och vad barnen tycker om. Det kan innebära allt från hämtning eller lämning på förskola till lek och bus i en lekpark till att spela spel. Det absolut viktigaste är att det är roligt och tryggt för barnen, föräldrarna samt barnvakten.

Bästa möjliga barnvakt till familjen

Vi är en av Sveriges största aktörer och har under åren lärt oss hitta precis rätt barnvakt i Stockholm, Göteborg & Malmö såväl som i övriga Sverige för barnfamiljer där vi erbjuder så smidig och säker hjälp som möjligt, allt för att underlätta och skapa en enklare vardag för familjen. Eftersom alla våra barnvakter genomgår en gedigen intervju- och kontrollprocess, utbildning samt certifiering är myNanny barnvakt specialister på att matcha familjer med den barnvakt som passar familjen bäst. Kontakta myNanny för trygg barnpassning!

Debatt

Nämndemannasystemet ska utvecklas

STOCKHOLM 20200420I dag inleds rättegången mot två män, 23 och 30 år gamla i Säkerhetsdalen i Stockholms tingsrätt. De misstänks för mordet på en 18-årig kvinna sköts ihjäl i en lägenhet i Vällingby i västra Stockholm i augusti förra året.Foto: Jonas Ekströmer / TT kod 10030
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Debatt
Debatt Nämndemännens Riksförbund (NRF) är en intresseorganisation som tillvaratar nämndemännens gemensamma intressen och består av 53 lokalföreningar spridda över hela landet. En av NRF:s främsta uppgifter är att inom ramen för det av regering och riksdag beslutade nämndemannasystemet, verka för att nämndemannasystemet ska utvecklas, inte avvecklas!

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dag fungerar nuvarande nämndemannasystem i allt väsentligt bra. Trots det finns det områden som måste få ökat fokus och utvecklas ytterligare. Senast dagens nämndemannasystem utreddes var 2017 (SOU 2017:85). Det finns således ett behov att utveckla och förbättra nämndemannasystemet för att bättre spegla dagens förutsättningar.

Ett sådant område är att bredda basen för rekryteringen av nya nämndemän. Ett annat utvecklingsområde är föryngring av nämndemannakåren. I dag är medelåldern 59,2 år. Tidigare var medelåldern 57,2 år.

NRF noterar vidare att det kort tid efter ett val så är det, relativt sett, flera nämndemän som entledigas och/eller nämndemän som själva väljer att lämna uppdraget. Detta beror sannolikt på dålig information vid rekrytering om vad uppdraget innebär, dåliga arbetsvillkor, låga arvoden och dåliga ersättningsvillkor. NRF har genom förhandlingar med Domstolsverket ett flertal gånger försökt få stöd för nämndemännens arbetsvillkor, utan att få gehör. Regeringen bör därför skyndsamt agera i denna mycket viktiga fråga.

Att vara nämndeman är ett svårt, viktigt och ansvarsfullt uppdrag. I det svenska rättsystemet gäller principen; ”hellre fria än fälla”. När den dömande nämnden inte är enig i ett domslut, kan det innebära att två av nämndemännen vill fria i skuldfrågan (nämndemannadom). Vid dessa sällsynta domar ställs det stora krav på de dömande nämndemännens mod och integritet att våga stå upp för vad hen menar är den korrekta domen. Självfallet skall domen vara inom lagens ramar. I annat fall har juristdomaren och/eller nämndemännen gjort fel. I samband med rättens överläggning är det juristdomarens ansvar att inför nämnden redogöra för vad lagen säger. Det är relativt sällan nämndemännen röstar emot juristdomaren. I endast drygt en procent av alla tingsrättsdomar är utfallet så kallade nämndemannadomar. Dessa domar överklagas regelmässigt till högre instans som fastställer drygt 30 procent av domarna.

Tyvärr framförs det ibland i debatten att hela nämndemannasystemet borde avskaffas. Emellertid konstateras i flera statliga utredningar att nämndemannasystemets fördelar överväger dess nackdelar och att nämndemännen bidrar högst väsentligt till Sveriges oberoende domstolar.

NRF ställer sig bakom kraven på att nämndemannasystemet bör reformeras, men då i betydelsen att nämndemannasystemet ska utvecklas. Förbättringsområdena ligger främst inom frågor som rör breddad rekrytering, fördjupad/förlängd utbildning, ökade arvoden och förbättrade ersättningar. Tillsammans måste vi våga, värna och utveckla nämndemannasystemet.

Linda von Beetzen

Debatt

Propaganda är inte folkbildning

Debatt
Debatt Offentligt finansierad utbildning ska inte vara politiskt färgad, och att det är tillåtet förändrar inte att det är djupt olämpligt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Rektor Henning Süssner Rubin och ordförande Mikael Persson menar i sin replik 27/4 att de invändningar som riktas mot Kvarnby folkhögskolas verksamhet härrör från slarv på vår sida. Tyvärr lyckas inte Süssner, med bakgrund i kommunistpartiet i DDR, och Persson, politisk sekreterare för Vänsterpartiet, visa på mycket mer än hur öppet och obesvärat Kvarnby frångår alla idéer om balans i sin offentligt finansierade utbildning.

Folkbildning, anser företrädarna, är ett ord man kan dölja precis vad som helst bakom. Ägnar man sig åt sådan behöver man inte ens låtsas eftersträva opartiskhet. Utbildningen är frivillig att vara med i menar de — men knappast frivillig för medborgaren att betala för, konstaterar vi. Folkbildning eller inte, är vår kritik spikrak. Offentligt finansierad utbildning ska inte vara politiskt färgad, och att det är tillåtet i detta fall förändrar inte att det är djupt olämpligt.

Det är ingen slump att företrädarna tar upp att det finns många folkhögskolor med politiska perspektiv. De står nämligen allihop till vänster. Det ständiga missbruket av ”folkbildning” som fikonlöv för vänsterpolitisk verksamhet berördes därför redan i vår förra artikel. Den breda borgerligheten har alltid varit av åsikten som vi förfäktar — utbildning under statens flagg ska inte nyttjas i politiska syften. Det är oansvarigt, oseriöst och att lura skattebetalare.

Medborgarskolan är ett intressant exempel på vår poäng. Det stämmer att FMSF, som är partipolitiskt oberoende, var med och grundade denna med syftet att sprida bildning. Detta långt innan det fanns statliga bidragsfloder att vaska i. Att denna skola någonsin skulle förvandlas till politiskt propagandaorgan är oss fullständigt främmande. Den ska givetvis vara ett hem för många perspektiv och seriös bildning, tvärtemot Kvarnby.

Avslutningsvis verkar skolans företrädare ducka för frågan att de erbjuder en vänsterpartistisk sommarkurs, det vill säga ren partiverksamhet, under förevändning att det rör sig om offentligt utbildning. Det stämmer att Kvarnby är en ekonomisk förening, skapad på initiativ av Vänsterpartiet men nu driven av partiet tillsammans med syndikalister, kommunister, Ung vänster och många andra föreningar. Skolan följer med all säkerhet de regelverk som finns, men det döljer inte det faktum att man på skattebetalarens bekostnad satt upp en propagandainstitution.

Våra medlemmar läser med stor sannolikhet Ayn Rand eller bibeln i sommar. Detta på eget initiativ, utan skattemedel och statliga myndigheter. Fritt och frivilligt, som folkbildning ska vara.

Adam Danieli

Debatt

Folkrörelse utan folkmassor

En bild på Nooshi Dadgostar utanför riksdagshuset.
Nooshi Dadgostar (V) fotograferad utanför riksdagshuset. Foto Henrik Montgomery
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Debatt
Debatt Våren 2020 går det inte att fira 1:a maj som vanligt med långa demonstrationståg och torgtal. Covid-19 gör det omöjligt att fysiskt samlas på klassiskt manér.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Samtidigt växer kören av kritiska röster i debatten kring epidemin, röster som vill se ett mer jämlikt samhälle med starkare välfärd och mindre otrygghet. I Vänsterpartiet går vi samman i digitala kampanjer, hänger ut röda vimplar och spelar musik från hemmaplan. På arbetarrörelsens internationella dag ställer vi krav på säkrare jobb och bostäder som folk har råd med, utan att trängas!

Ett ämne som visat sig allt mer frekvent i tidningsrubrikerna är bostadsfrågan. Trångboddhet förvärrar spridningen av virus och alla har inte möjlighet att isolera sig. En stor del av befolkningen måste åka kollektivt för att ta sig till sitt jobb, ett jobb som inte går att utföra hemifrån. Vilken klass du tillhör kan också påverka hur stora risker du tvingas ta.

Trångboddheten är ett problem, och i Skåne stiger den. Trots att vi levt i högkonjunktur har den åldersgrupp som borde kunna etablera sig på bostadsmarknaden, människor mellan 26-35, inte gynnats. Bostadspriserna har stigit men inte lönerna för de som tjänar minst. Den grupp som flyttat mest är därför inte den unga, nyetablerade, utan de mellan 46-65 med högre inkomster och råd att köpa dyrare bostadsrätter.

I en nyutkommen rapport har man tittat på vad det är som hindrar skånska hushåll som inte kan få en bostad som uppfyller deras behov. Rapporten pekar på att det är viktigt att det finns hyres- och bostadsrätter där människor kan bo och etablera sig för att de senare ska kunna flytta till ett mindre hus om önskan finns. Många upplever behov av att flytta när familjen växer och det tillkommer barn i hushållet. Det blir det svårare och svårare att göra.

Trångboddheten har ökat – i Malmö har den fördubblats sedan 2008, högre än i både Stockholm och Göteborg. Man räknar nu med att det finns 30 000 trångbodda hushåll i Skåne. Där tillkommer också upp emot 20 000 ofrivilligt hemmaboende unga vuxna.

Den största gruppen som inte har råd att flytta är barnfamiljer som varken har råd med en mer nyproducerad hyreslägenhet, bostadslägenhet eller fristående hus. I gruppen som inte har ett jobb finns det nästan inga hushåll som kan efterfråga en lämpligare bostad även om behoven finns.

Utsattheten på den skånska bostadsmarknaden slår inte jämt. Det är fler människor som är födda utanför Sverige som är trångbodda och inte har råd med en lämplig bostad än vad det är som är trångbodda och födda i Sverige.

Utredningen betonar att den inte är tänkt att lägga fram bostadspolitiska förslag, men pekar ändå på möjligheten att stötta trångbodda låginkomsttagargrupper med ökade bostadsbidrag. Istället går regeringen nu, mitt under epidemin, framåt med borgerliga förslag om marknadshyror. Bostäderna kommer alltså att bli dyrare och företagen tjäna mer på att producera nya, dyrare bostäder. Det kommer att leda till en uppdelning av bostadsmarknaden: det byggs för de äldre med stark ekonomi, inte för de yngre med lägre inkomst och behov av att flytta.

Det är inte det samhället vi i Vänsterpartiet vill ha. Under en kris blir mycket synligt – vilka som tvingas arbeta och för vilken lön, vilka som blir uppsagda på dagen. Vilka som riskerar att sprida smitta till sina anhöriga för att ens livssituation inte tillåter några avstånd eller att jobba hemma i mysbyxor.

För vilka det största problemet inte är att sommarens semesterresa kanske måste skjutas på, utan att den här månadshyran kanske inte kommer kunna betalas.

Årets 1:a maj kommer att bli annorlunda. Människor kommer inte att samlas på torgen för att fira vunna segrar och kraftsamla inför kommande politiska strider. Istället samlas vi i en känsla av delad sympati för alla de som drabbas av krisen och i en oböjlig vilja att bygga om och bygga rätt det samhälle den drabbar – för en stark välfärd och rätten till boende efter behov.

Nooshi Dadgostar, vice partiledare Vänsterpartiet

Sara Svensson, regionråd Vänsterpartiet Skåne

Emma-Lina Johansson, kommunalråd Vänsterpartiet Malmö

Mikael Persson, gruppledare Vänsterpartiet Kristianstad

Helena Falk, gruppledare Vänsterpartiet Lund

Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare Vänsterpartiet Helsingborg

NÄSTA ARTIKEL