Anna Charlotta Gunnarson och David Silva är radarparet som leder tredje säsongen av Fejk.Foto: Haben Solomon/UR

Granskar bluffar i historien

Gustav Vasa åkte skidor mellan Sälen och Mora, det vet vi. Och att den svarta medborgarrättsrörelsen startade när Rosa Parks vägrade resa sig på bussen. Eller?
”Fake news” ropar samtiden. ”Jag kan också svarar” historien.

Utbildningsradions programserie Fejk handlar om kritiskt tänkande och populärkultur. Den första säsongen handlade om saker som de påhittade historier som den om skräckclownerna och säsong två om hur populärkultur används i propagandasyften.
– Och i årets säsong handlar det om historiebruk och historieskrivning, säger Anna Charlotta Gunnarson som tillsammans med parhästen David Silva gör serien.
– Vi har kollat in kända fenomen och personer som blivit ikoner som har använts på olika vis i populärkulturen och försökt titta lite djupare bakom det som man känner till.
Ett exempel på en sådan person är Rosa Parks. Den ofta upprepade historien är att hon satt på bussen på väg hem från jobbet. Det var fullt och när en vit person kom på så vägrade hon resa sig vilket ledde till att polisen grep henne. Det är, enligt den kända historieskrivningen, startskottet för den amerikanska medborgarrättsrörelsen och början till slutet för Jim Crow, de amerikanska raslagarna.

Men är det så egentligen? Det fanns redan en rörelse som Rosa Parks och hennes make var en del av.
– Själva hennes aktion var spontan. Det finns inga belägg för att hon medvetet hade planerat det. Hon säger själv att det bara hände men att det naturligtvis var uppbyggt av hennes engagemang. Hon hade gjort en liknande sittprotest tolv år tidigare i Montgommery, 1943. Då var det samma chaufför som 1955. Det är fruktansvärt intressant. Hon säger själv att det bara råkade hända och att hon såg för sent att det var han. Samtidigt: hon lyckas undvika honom i tolv år och så plötsligt en dag stiger hon på när hon ser honom. Någonstans tror jag att det var mer planerat än vad hon säger.
I studion satt Anna Charlotta Gunnarson och David Silva och skrattade åt all merchandise som finns med Rosa Parks.
– En del av våra vansinnesskrattutbrott har vi fått klippa bort. En av grejerna är en tröja med en bild på henne och så står det bara ”Nah!”. Ungefär som att polisen skulle ha kommit och hon bara sagt ”nah”. Vad har man fått det ifrån, att hon skulle vara skittyken? Man har skapat en helt egen Rosa Parks idag.
– Vi tar också upp i programmet hur hon blir ett namn i var mans mun, för det var hon inte på väldigt länge. Vi kollar upp när hon dyker upp i svenska skolböcker som namn. Det var inte förrän 2000-talet hon dök upp i de vanligaste böckerna.
En annan sak man tittar på i det sammanhanget är varför inte kvinnor blivit ikoner för rörelsen på samma sätt som Martin Luther King och Malcolm X.
– Nu var ju Rosa Parks en helt annan och mer tillbakadragen person. Men det är spännande att man nu börjar ta fram mer historiskt intressanta tanter och tjejer.
Bland de verkliga fynden i det avsnitt är att David Silva lyckades både få tag i och få med snart 80-åriga Claudette Colvin som åtta månader innan Parks även hon vägrade resa sig på bussen med resultat att hon som tonåring låstes in i en vuxencell. Henne, däremot, tog medborgarrättsrörelsen avstånd från.

När det kommer till Gustav Vasa och hans närmast mytologiska skidfärd så visar den sig att den kan vara just det.
– När det kommer till Vasa så granskar vi hur han byggde sin egen kult. Mot slutet av sitt liv anlitade han en storyteller och det var hans egna fabulerade hjältehistorie som lärdes ut i skolan väldigt länge. Det är väldigt lite av det som är belagt, mer än att han var i Dalarna men vad som hände där är väldigt glorifierat av honom själv.
Bland annat tittar man på hur detta har lett till att man på 1900-talet startade Vasaloppet och hur kvinnor har uteslutits ur det.

Är inte det en del av det svenska nationsbygget efter unionsupplösningen?
– Precis så är det. Man ville hitta något att enas kring och då var det perfekt att använda Gustav Vasa och man utgick från att han hade åkt skidor fast det knappt var någon från söder om Uppsala som kunde åka skidor på den tiden. Gustav Vasa var från Stockholm och det är högst osannolikt att han skulle ha behärskat skidåkning.
– Man ser sedan när en kvinna ställde upp att det drog ett löjets skimmer över hela loppet. Det passade inte in, det skulle vara ett ärofyllt mansvarv.

Rosa Parks och Gustav Vasa, klackskor och Eldorado. Fejk greppar om ett vitt område. Så är det också ett ämne som ligger i tiden när ”fake news” diskuteras vitt och brett. Källkritik har kanske aldrig varit mer aktuellt.
– Och ändå är historieämnet så otroligt marginaliserat i skolan. Det måste tillbaka och lyftas fram. Det finns ju sanningar också; fakta som faktiskt är fakta. Det viktiga är att vi tittar på vem som har förmedlat det.
– Det är jättefarligt att det här har börjat slå tillbaka mot sådant som faktiskt är sant och belagt av forskning. Så kan vi ju inte ha det.

De ljög för oss om Gustav Vasa, alltså är jorden platt …
– Ja exakt så, det vill jag absolut inte medverka till. Det handlar om att titta på varför det blev viktigt att på 1800-talet lyfta fram Gustav Vasa i skolböckerna. Det har hänt jättemycket sedan dess och det är viktigt att också ingjuta hopp och tillit.