Opinion

Kärn­va­pen motas bäst med sam­ar­be­te

Opinion
Opinion Sverige kommer inte att ra­ti­fi­cera FN:s kon­ven­tion om för­bud mot kärn­va­pen.
PREMIUM

Sverige kommer inte att ra­ti­fi­cera FN:s kon­ven­tion om för­bud mot kärn­va­pen. Be­skedet från ut­ri­kes­mi­nis­ter Mar­got Wallström (S) var inte för­vånande, efter­som en ma­jo­ri­tet i riks­dagen sagt nej. Dess­utom har även Wallström in­vänd­ningar mot en del for­mu­le­ringar i kon­ven­tions­texten, som ses som ”pro­ble­ma­tiska”.

Den vik­tigaste in­vänd­ningen mot kon­ven­tionen är dock att alla kärn­va­pen­staterna och deras nä­rmaste al­lie­rade har vägrat del­ta i ar­be­tet och där­med inte kommer att vare sig ra­ti­fi­cera el­ler re­spek­tera den. Där­med är den me­nings­lös och snarare kon­tra­pro­duk­tiv.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Slå vakt om Bunkeflo kyrka

Opinion
Opinion

I Bunkeflo kyrkby öster om Bunkeflostrand ligger den kulturmiljölagsskyddade Bunkeflo kyrka. Omgärdad av slättlandskap samt nära till Hyllie station och Malmös största utbyggnadsområde står den katedralliknande kyrkan och vittrar sönder.

Malmö pastorat ansökte den 26 maj 2015 till Länsstyrelsen Skåne om lov att renovera delar av kyrkan och fick gehör. Tillståndet finns och går ut i år. Under fem år har Socialdemokraterna och POSK som utgör arbetsutskottet i Malmö pastorats kyrkoråd, inte lyckats presentera ett förslag på hur Bunkeflo kyrka ska renoveras.

I september 2016 beviljade Lunds stift kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för renovering av tak, fasad och stendetaljer för Bunkeflo kyrka. Här fanns det en möjlighet att göra en partiell renovering av Bunkeflo kyrka. Men stiftet fick avsluta ärendet i november samma år då Malmö pastorat inte ville genomföra renoveringen.

Malmö pastorat beslutade att stänga kyrkan för besökare från och med 3 juli 2017, på grund av säkerhetsrisken. Taket har naglats fast för att det inte skall flyga av. Kyrkan är i ett stort behov av vård och omsorg efter år av misskötsel.

I juni 2019 tog kyrkorådets arbetsutskott i Malmö pastorat beslutet att föreslå för kyrkorådet att hos domkapitlet och länsstyrelsen anhålla om rivning av Bunkeflo kyrka. I samband med detta startade Sverigedemokraterna en namninsamling där vi lämnade in 1737 underskrifter för att stoppa rivningen av Bunkeflo kyrka.

Vid ett öppet möte som arrangerats av Socialdemokraterna själva fick kyrkorådets ordförande Claes Block (S) höra protesterna mot rivningen. På plats vid detta möte fanns även en av Lunds stiftsantikvarier som menade att det var möjligt att finansiera en renovering med kyrkoantikvarisk ersättning, vars kostnader delas upp under längre period. Socialdemokraterna och POSK fick dra tillbaka sitt rivningsbeslut.

Sedan detta möte och Socialdemokraternas löfte om att samarbeta med Lunds stift för att se över finansieringsmöjligheter har ingenting hänt. Kyrkorådets arbetsutskott har inte lagt fram något förslag på hur kyrkan ska renoveras och har inte varit i kontakt med Lunds stift om detta.

Sverigedemokraterna kommer att fortsätta verka för renoveringen av Bunkeflo kyrka. Vår tillit gentemot Socialdemokraterna och POSK, när det gäller denna fråga, är urholkad. Det är anmärkningsvärt hur aktivt Socialdemokraterna och POSK, i kyrkorådets arbetsutskott, har motarbetat renoveringen av Bunkeflo kyrka.

Sverigedemokraterna föreslår att Malmö pastorat omedelbart samarbetar med andra aktörer som Länsstyrelsen Skåne och Lunds stift för att renoveringen av kyrkan ska äga rum. Kyrkopolitiker ska förvalta kyrkobyggnader, inte riva ner dem.

Nima Gholam Ali Pour (SD), ledamot i Malmö pastorats kyrkoråd

Lisbeth Persson-Ekström (SD), ledamot i Malmö pastorats kyrkofullmäktige

Rolf Hansson (SD), ledamot i Malmö pastorats kyrkofullmäktige

Opinion

Grön omstart med biogas

Chansen att bidra till fossilfrihet, ett mer livskraftigt lantbruk, fler arbetstillfällen, en cirkulär ekonomi och ett minskat importberoende finns nu, skriver Karin Svensson-Smith och Rebecka Hovenberg, bägge Miljöpartiet.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Coronapandemin har drabbat många enskilda och näringsidkare ekonomiskt. Det är därför av största vikt att ekonomin stimuleras till en rejäl omstart. Det finns nu ett utmärkt tillfälle att ställa om och samtidigt bidra till att dagens fossilberoende fasas ut. Satsningar på biogas, med alla dess kretsloppsegenskaper, är perfekt för att nå flera samhällsmål.

Biogasproduktion säkerställer inte bara tillgång till ett närproducerat fossilfritt bränsle utan generar också en rad andra samhällsnyttor. Biogasproduktion betyder nya jobb lokalt och regionalt samt en ökad tillgång på biogödsel. Det gör Sverige mindre beroende av import av fordonsdrivmedel och gödselmedel samtidigt som det möjliggör en större lokal produktion av ekologisk mat. En vidgad satsning på svensk biogas skapar även en högre beredskap inför krislägen. Biogasutvinning är ett lysande exempel på en cirkulär ekonomi där matavfall och gödsel utgör en värdefull resurs som via rötning till biogas tillgängliggörs som energi och näringsämnen.

Sveriges satsningar på produktion och användning av biogas har länge varit ett föredöme när det gäller omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Förutsättningarna har dock ändrats och det finns stora utmaningar för den inhemska produktionen. Detta framför allt till följd av kortsiktiga styrmedel och en ökande import av kraftigt subventionerad biogas. Samtidigt visar bland annat biogasmarknadsutredningen SOU 2019:63 att det finns en stor potential för att öka biogasproduktionen i hela landet. Matavfall, gödsel från lantbruket och andra organiska restprodukter är utmärkta råvaror i biogasframställning, men för att potentialen ska tas tillvara och fler aktörer ska våga investera behöver riksdagen införa stabila och långsiktiga spelregler.

Biogasmarknadsutredningen visar tydligt en stor klimatnytta med en utökad biogasproduktion som vida överstiger kostnaderna för de insatser som föreslås. Utredningen presenterar i två stödpaket flera konkreta förslag på vad som behöver göras för att potentialen för biogasframställning ska tas tillvara. I det sammanhanget vill vi lyfta fram stödpaketen till producenterna. Det finns alltså en unik möjlighet att ta tillvara biogasmarknadsutredningens alla positiva och konkreta förslag samtidigt som vi på det sättet på riktigt kan bidra till en grön omstart. Kan riksdagen besluta att förslagen snabbt kommer på plats, i kombinationen med bibehållen skattebefrielse för biogas, är det många lokala och regionala aktörer som är beredda att satsa. Som kommunpolitiker kan vi bidra till att sårbarheten till följd av importerad olja minskar.

Chansen att bidra till fossilfrihet, ett mer livskraftigt lantbruk, fler arbetstillfällen, en cirkulär ekonomi och ett minskat importberoende finns nu. Att inte ta tillvara den möjligheten och kombinera det med den omstart av samhället som nu krävs vore att förspilla ett gyllene tillfälle.

Rebecka Hovenberg gruppledare för Miljöpartiet i Linköping

Karin Svensson Smith oppositionsråd Lund MP

Opinion

Vårdskulden en utmaning

Den vårdskuld som byggts upp blir svår att hantera.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Opinion
Opinion

I Coronapandemins spår har ett nytt begrepp blivit relevant, ordet vårdskuld. Med det menas det behov av sjukvård av olika slag som skjutits på framtiden för att vården behövt prioritera sina resurser på de coronasjuka, men också för att av smittoskäl annan icke akut nödvändig sjukvård fått skjutas på framtiden. Flera grupper har drabbats hårt av detta t.ex människor i operationsköer och - något som fanns i nyhetsflödet igår - personer som väntar på livsviktiga transplantationer som skjutits på framtiden. Det kan handla om ett års tid att arbeta av denna vårdskuld för sjukvårdsapparaten även i ett optimistiskt perspektiv där coronapandemin ebbar ut under höstmånaderna. Får vi en andra smittovåg kommer å andra sidan vårdskulden att fortsätta växa.

Men att hantera denna vårdskuld handlar inte bara om tiden som det tar för sjukvårdsapparaten. Det kommer att kosta mycket pengar för den regionala sjukvården. En överslagsberäkning talar för att det kan handla om ytterligare 10 miljarder som sjukvården runt om i landet behöver för att beta av det ackumulerade vårdbehovet och återkomma till ett normalläge.

Men det handlar inte enbart om tid och pengar. Många anställda inom sjukvården har gjort heroiska och slitsamma insatser under pandemihanteringen. Och det sker fortfarande eftersom smittspridningen är hög och dödstalen ligger kvar på en hög nivå. Många tvingas skjuta på sina semestrar och är nära att gå in i väggen. Även vårdanställda kan få hälsoproblem och behöva pausa framöver. Vi står därmed inför en mycket stor utmaning.

Ett ansvar vilar därför på gemene man. Många överutnyttjar sjukvårdens resurser och springer till vårdcentraler och akutsjukvården med krämpor eller bara sjukoro, som inte borde belasta sjukvården. För närvarande ökar exempelvis trycket från människor som utifrån minsta tecken på förkylning tror de är smittade av coronaviruset men också de som tror att de haft corona och inbillar sig att vanlig trötthet är coronarelaterat. De friska måste därför visa solidaritet med de allvarligt sjuka och vårdspersonalen och inte överbelasta sjukvården.

Lars J Eriksson

Opinion

Väl värd att fira

Öresundsbron fyllde 20 år den 1 juli.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Öresundsbron firar 20-årsjubileum. Tyvärr lägger coronapandemin sordin på feststämningen eftersom danskarna med all rätt är oroliga för att smittspridningen i Sverige skall hota den danska folkhälsan. Men om Sverige agerar kraftfullare framöver för att begränsa spridning av coronaviruset och snabbmetoder tas fram för coronatestning så bör inte perioden med skarpa reserestriktioner bli alltför lång.

I dag är det svårt förstå varför planerna på att bygga en fast förbindelse över Öresund ledde till en så konfliktfylld diskussion och till och med fick dåvarande Centerledaren Olof Johansson att lämna regeringen. Men den politiska splittringen gjorde att bron i praktiken blev 10 år försenad, dels för att det länge rådde oenighet om en fast förbindelse borde etableras mellan Helsingborg och Helsingör, dels för att det väcktes en rad frågor om brons miljöpåverkan.

En god sak förde den långvariga debatten om Öresundsbron med sig, bron blev ett miljöanpassat projekt. En tid var den enbart planerad att bli en vägförbindelse. Men under diskussionens gång försågs den också med järnväg. Det visar hur viktigt det är att ha långsiktiga perspektiv i trafikpolitiken.

Under åren med Öresundsbron har vi sett hur människor bosätter sig, studerar och arbetar på det andra landets sida och därmed fått en långtgående integration. Flyktingkrisen och gängvåld i Malmö har medfört kontroller mellan länderna, men på det stora hela taget har gränspendlandet fungerat smidigt. Det största hindret för ökad integration är fortfarande skillnader i regelsystem som människor i vardagen måste brottas med. Det är direkt ynkligt att vi efter nästan 70 års nordiskt samarbete inte kunnat harmoniera regelsystem så att samma regler gäller i stort som smått i bägge länder och övriga nordiska grannar. Inte ens ett gemensamt pantsystemt för ölburkar har man lyckats med.

Lars J Eriksson

Opinion

Upphovsrätten skadas av EU

Opinion
Opinion

Vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration, lovade Fredrik Reinfeldt i valrörelsen 2006 innan han blev statsminister. Det handlade om de stora musik- och filmbolagens krav på lagstiftning mot fildelning av musik och filmer. Men 2010 drev han igenom Ipredlagen som innebar att bolagen kunde göra just det.

Många ungdomar (och äldre) har dömts till böter (och i några fall fängelse) för fildelning samt inte minst skyhöga skadestånd baserade på bolagens fantasifulla beräkningar av intäktsbortfall, som märkligt nog godkänts av okunniga domstolar.

Än vanligare blev att bolag begär ut ip-adresser (vilket lagen tillåter utan integritetshänsyn) till misstänkta fildelare för att skicka utpressningsbrev till dem. Betala några tusenlappar och slipp åtal, är budskapet. Många har betalat för att inte riskera polisanmälan, oavsett om de gjort sig skyldiga till något åtalbart.

Sedan kom rena bedragare på att de kunde skicka utpressningsbrev till fildelare med påståendet att de delat porrfilmer. Det gör det lättare att få pengar, oavsett om någon tittat på porrfilm. Gräddfilen för en filmdistributör att kräva andra på pengar med hjälp av en generös lagstiftning har alltså gett inte minst porrföretagen lättförtjänta intäkter. Men de verkliga upphovsmännen har knappast tjänat på Ipredlagstiftningen.

Också straffsatserna för upphovsrättsbrott har skärpts på senare tid. Nu blir det hårdaste straffet för upphovsrättsbrott sex års fängelse, vilket är detsamma som för rån! Skärpningen gäller även ”grovt växtförädlingsbrott”, som också anses handla om varumärkesskydd.

När EU efter massiva lobbykampanjer gripit in blir det ännu mer bakvänt. Nästa år träder EU:s upphovsrättsdirektiv i kraft. Då måste Facebook, Youtube, Google och andra stora aktörer, men även alla andra som publicerar upphovsrättsskyddat material, stoppa otillåten publicering – annars kan det bli skyhöga böter.

De stora plattformarna måste i praktiken, för att kunna kontrollera hundratusentals timmar musik- och videomaterial varje dygn, använda artificiell intelligens, genom så kallade uppladdningsfilter. Men dessa är inte intelligenta. De kan bara känna igen vissa sekvenser eller inslag. Det gör att de är långt ifrån hundraprocentiga. Än svårare blir det när det handlar om satir- eller parodiversioner, som normalt är tillåtna enligt upphovsrätten. Redan visar det sig att material stoppats som upphovsrättsinnehavare med alla rättigheter själva lagt ut, därför att inslaget kan likna något annat.

Tidningen Ny Tekniks reporter Simon Campanello berättar till exempel om en amerikansk kammarorkester som livesänt en Mozartspelning men stoppats, trots att Mozart kan spelas fritt eftersom det gått mer än 70 år sedan komponerandet och en direktsändning svårligen är plagiat. En sändning kan stoppas på minuten men i bästa fall tar det dagar, eller ofta veckor, att få Youtube eller Facebook att återställa inslaget.

Lagen och filtren blir därmed ett hot mot upphovsrätten. Det kommer att hämma kreativiteten på internet och därmed också upphovsrättsinnehavarnas möjligheter att tjäna pengar på sitt arbete.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Opinion

Trygghet är ett ansvar för oss alla

Den nya anstalten i Trelleborg är en viktig del i arbetet för fler platser och för ett tryggare samhälle. Det skriver Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Det råder akut platsbrist i svenska häkten och anstalter. 2000 nya platser ska därför skapas i hela landet, bland annat i Trelleborg. Om vi vill ha ett tryggare samhälle måste vi ta gemensamt ansvar, skriver Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Svensk kriminalpolitik har under de senaste åren präglats av straffskärpningar och stora satsningar på brottsbekämpning. En följd av detta är ett kraftigt ökat klientinflöde till Kriminalvården. Vi följer löpande hur många intagna som vid ett givet tillfälle upptar en plats, den så kallade beläggningen. Statistiken från förra året visar att beläggningen i häkten och anstalter var högre under varenda månad 2019 jämfört med samma månader 2018. För första gången på 15 år översteg medelbeläggningen också antalet tillgängliga platser - det fanns med andra ord fler intagna än ordinarie platser. Under 2020 har det höga beläggningstrycket fortsatt, och vi ser inga tecken på nedgång. Överbeläggningen får en rad allvarliga konsekvenser. Intagna får dela rum och gemensamhetsutrymmen användas som bostadsrum. Möjligheterna att placera och flytta klienter efter individuella risker och behov minskar, och säkerheten riskerar att påverkas negativt. Slitaget blir större än vanligt, samtidigt som möjligheterna att stänga avdelningar för underhållsarbete försvåras avsevärt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Låt patienten välja i ett nödläge

Opinion
Opinion

Någonstans inne i huvudet på de flesta av oss, i alla fall de som är över 50, finns funderingar kring skeendet om vi själva drabbas av coronaviruset. Sjukvården skall normalt hålla sig till det som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men när det gäller detta virus står läkarvetenskapen på en rätt osäker grund. Traditionell IVA behandling är ingen garanti för överlevnad ens hos rätt friska.

Runt om i världen pågår ett intensivt arbete med att hitta motmedel eller vaccin. Själv tror jag det är mer sannolikt hitta läkemdel som raderar ut coronaviruset än ett vaccin. Att vi ännu efter 45 år inte har ett vaccin mot hiv visar hur komplext jakten på nya vaccin kan vara, i synnerhet som coronaviruset tycks förändras under tidens gång.

Rätt ofta dyker det upp nyheter om att någon medicin eller metod har gett positiva resultat; remdesivir, klorokin, blodplasma, blodförtunnande och något slags cocktail av läkemedel mot MS, HIV och Hepatit, enligt läkare i Hongkong. Problemet är att det fortfarande är experiment. Eftersom vetenskapen inte har säkra svar tycker jag man som patient skall ha rätten att utsätta sig för den risk som en inte helt säker utprovad metod kan innebära och därmed friskriva sjukvården från ansvar. Nöden har helt enkelt ingen lag.

Lars J Eriksson

Opinion

Vänd på alla stenar

Regeringens pressträff om Coronakommission.
Foto: ALI LORESTANI/TT
Opinion
Opinion

Igår kom besked, en Coronakommission tillsätts för att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa virusutbrottet och dess effekter. Den ska också beskriva hur smittan spridits, i synnerhet på landets äldreboenden. Den sistnämnda uppgiften är också den som skall utvärderas först, vilket är mycket bra, eftersom det är där den svenska strategin kraschlandat.

Coronakommissionens anslag är brett vilket också speglas i dess sammansättning. Ordförande blir den erfarna juristen Mats Melin, justitieråd, fd chefsJO och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen. Vid sin sida får han ledamöter som representerar vård, nationalekonomi och krishantering. Uppdraget skall vara slutfört i februari 2022.

Den svenska coronastrategin har varit ett misslyckande med över 5300 döda, vilket placerar vårt land i en skrämmande världstopp i dödlighet tillsammans med Brasilien som till skillnad mot Sverige är ett mycket fattigt land med inte alls våra vårdresurser. USA brukar också lyftas fram som hårt drabbat, men i relation till folkmängden motsvarar landets dödstal 3.800 döda i Sverige.

Vi har ännu inte facit av coronapandemin. Oro finns för en andra våg av smitta och död när alltfler länder öppnar upp sina samhällen. Men Sveriges dödstal kommer inte som genom ett trollslag att försvinna. Även om vi inte har facit är det högst osannolikt att andra länder kommer ikapp oss. Idag vet man att mycket hårda restriktioner bromsar nya utbrott, sådant som t.ex fått Storbritannien att stänga ner staden Leicester.

Men frågan är om en Coronakommission av det slag som tillsätts kommer att räcka. Smittspridningen och avsaknaden av tydlig strategi och handlingskraft väcker frågor om den svenska stats- och samhällsorganisationen. Igår hävdade medicinprofessorn Martin Ingvar att vi har ett systemfel där det kommunala självstyret har varit ivägen för en effektiv bekämpning av coronasmittspridningen, ett Fawlty tower där det skylls på personalen och inte ledningen. Systemet med regioner som styr över sjukvården har också visat brister när det gäller samordning mellan stat- och sjukvården. Ingen har facit men alla stenar måste vändas i den utredningsprocess som nu sätts igång.

Lars J Eriksson

NÄSTA ARTIKEL