Opinion

Är Alliansen död nu?

Nyamko Sabuni (L) tog klart av­stånd från SD. Foto: TT
Opinion
Opinion Le­da­re Håll­bar­het var det största te­mat i Almedalenveckans se­mi­na­ri­er. Nyamko Sabuni mötte störst in­tres­se av par­ti­le­da­rna.

Yng­ve Sunesson

PREMIUM

När Almedalens po­li­tiska vecka nu av­slutats kan det finas an­led­ning att för­söka sum­mera in­trycken.

Kli­mat- och mil­jö­frå­gorna var det största äm­net mätt i hur många se­mi­na­ri­er som ordnades med håll­bar­het som tema lik­som i vad som togs upp i par­ti­le­da­rnas tal. Det vore fel att kalla det en Gre­ta Thunbergeffekt för många par­tier har se­dan länge ett starkt mil­jö­en­ga­ge­mang, men hennes in­ter­na­tio­nella upp­märk­sam­het har gjort det svårare för även mind­re mil­jö­med­ve­tna par­tier att gå förbi kli­matet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Vårdskulden en utmaning

Den vårdskuld som byggts upp blir svår att hantera.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Opinion
Opinion

I Coronapandemins spår har ett nytt begrepp blivit relevant, ordet vårdskuld. Med det menas det behov av sjukvård av olika slag som skjutits på framtiden för att vården behövt prioritera sina resurser på de coronasjuka, men också för att av smittoskäl annan icke akut nödvändig sjukvård fått skjutas på framtiden. Flera grupper har drabbats hårt av detta t.ex människor i operationsköer och - något som fanns i nyhetsflödet igår - personer som väntar på livsviktiga transplantationer som skjutits på framtiden. Det kan handla om ett års tid att arbeta av denna vårdskuld för sjukvårdsapparaten även i ett optimistiskt perspektiv där coronapandemin ebbar ut under höstmånaderna. Får vi en andra smittovåg kommer å andra sidan vårdskulden att fortsätta växa.

Men att hantera denna vårdskuld handlar inte bara om tiden som det tar för sjukvårdsapparaten. Det kommer att kosta mycket pengar för den regionala sjukvården. En överslagsberäkning talar för att det kan handla om ytterligare 10 miljarder som sjukvården runt om i landet behöver för att beta av det ackumulerade vårdbehovet och återkomma till ett normalläge.

Men det handlar inte enbart om tid och pengar. Många anställda inom sjukvården har gjort heroiska och slitsamma insatser under pandemihanteringen. Och det sker fortfarande eftersom smittspridningen är hög och dödstalen ligger kvar på en hög nivå. Många tvingas skjuta på sina semestrar och är nära att gå in i väggen. Även vårdanställda kan få hälsoproblem och behöva pausa framöver. Vi står därmed inför en mycket stor utmaning.

Ett ansvar vilar därför på gemene man. Många överutnyttjar sjukvårdens resurser och springer till vårdcentraler och akutsjukvården med krämpor eller bara sjukoro, som inte borde belasta sjukvården. För närvarande ökar exempelvis trycket från människor som utifrån minsta tecken på förkylning tror de är smittade av coronaviruset men också de som tror att de haft corona och inbillar sig att vanlig trötthet är coronarelaterat. De friska måste därför visa solidaritet med de allvarligt sjuka och vårdspersonalen och inte överbelasta sjukvården.

Lars J Eriksson

Opinion

Grön omstart med biogas

Chansen att bidra till fossilfrihet, ett mer livskraftigt lantbruk, fler arbetstillfällen, en cirkulär ekonomi och ett minskat importberoende finns nu, skriver Karin Svensson-Smith och Rebecka Hovenberg, bägge Miljöpartiet.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion
PREMIUM

Coronapandemin har drabbat många enskilda och näringsidkare ekonomiskt. Det är därför av största vikt att ekonomin stimuleras till en rejäl omstart. Det finns nu ett utmärkt tillfälle att ställa om och samtidigt bidra till att dagens fossilberoende fasas ut. Satsningar på biogas, med alla dess kretsloppsegenskaper, är perfekt för att nå flera samhällsmål.

Biogasproduktion säkerställer inte bara tillgång till ett närproducerat fossilfritt bränsle utan generar också en rad andra samhällsnyttor. Biogasproduktion betyder nya jobb lokalt och regionalt samt en ökad tillgång på biogödsel. Det gör Sverige mindre beroende av import av fordonsdrivmedel och gödselmedel samtidigt som det möjliggör en större lokal produktion av ekologisk mat. En vidgad satsning på svensk biogas skapar även en högre beredskap inför krislägen. Biogasutvinning är ett lysande exempel på en cirkulär ekonomi där matavfall och gödsel utgör en värdefull resurs som via rötning till biogas tillgängliggörs som energi och näringsämnen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Väl värd att fira

Öresundsbron fyllde 20 år den 1 juli.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Öresundsbron firar 20-årsjubileum. Tyvärr lägger coronapandemin sordin på feststämningen eftersom danskarna med all rätt är oroliga för att smittspridningen i Sverige skall hota den danska folkhälsan. Men om Sverige agerar kraftfullare framöver för att begränsa spridning av coronaviruset och snabbmetoder tas fram för coronatestning så bör inte perioden med skarpa reserestriktioner bli alltför lång.

I dag är det svårt förstå varför planerna på att bygga en fast förbindelse över Öresund ledde till en så konfliktfylld diskussion och till och med fick dåvarande Centerledaren Olof Johansson att lämna regeringen. Men den politiska splittringen gjorde att bron i praktiken blev 10 år försenad, dels för att det länge rådde oenighet om en fast förbindelse borde etableras mellan Helsingborg och Helsingör, dels för att det väcktes en rad frågor om brons miljöpåverkan.

En god sak förde den långvariga debatten om Öresundsbron med sig, bron blev ett miljöanpassat projekt. En tid var den enbart planerad att bli en vägförbindelse. Men under diskussionens gång försågs den också med järnväg. Det visar hur viktigt det är att ha långsiktiga perspektiv i trafikpolitiken.

Under åren med Öresundsbron har vi sett hur människor bosätter sig, studerar och arbetar på det andra landets sida och därmed fått en långtgående integration. Flyktingkrisen och gängvåld i Malmö har medfört kontroller mellan länderna, men på det stora hela taget har gränspendlandet fungerat smidigt. Det största hindret för ökad integration är fortfarande skillnader i regelsystem som människor i vardagen måste brottas med. Det är direkt ynkligt att vi efter nästan 70 års nordiskt samarbete inte kunnat harmoniera regelsystem så att samma regler gäller i stort som smått i bägge länder och övriga nordiska grannar. Inte ens ett gemensamt pantsystemt för ölburkar har man lyckats med.

Lars J Eriksson

Opinion

Upphovsrätten skadas av EU

Opinion
Opinion

Vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration, lovade Fredrik Reinfeldt i valrörelsen 2006 innan han blev statsminister. Det handlade om de stora musik- och filmbolagens krav på lagstiftning mot fildelning av musik och filmer. Men 2010 drev han igenom Ipredlagen som innebar att bolagen kunde göra just det.

Många ungdomar (och äldre) har dömts till böter (och i några fall fängelse) för fildelning samt inte minst skyhöga skadestånd baserade på bolagens fantasifulla beräkningar av intäktsbortfall, som märkligt nog godkänts av okunniga domstolar.

Än vanligare blev att bolag begär ut ip-adresser (vilket lagen tillåter utan integritetshänsyn) till misstänkta fildelare för att skicka utpressningsbrev till dem. Betala några tusenlappar och slipp åtal, är budskapet. Många har betalat för att inte riskera polisanmälan, oavsett om de gjort sig skyldiga till något åtalbart.

Sedan kom rena bedragare på att de kunde skicka utpressningsbrev till fildelare med påståendet att de delat porrfilmer. Det gör det lättare att få pengar, oavsett om någon tittat på porrfilm. Gräddfilen för en filmdistributör att kräva andra på pengar med hjälp av en generös lagstiftning har alltså gett inte minst porrföretagen lättförtjänta intäkter. Men de verkliga upphovsmännen har knappast tjänat på Ipredlagstiftningen.

Också straffsatserna för upphovsrättsbrott har skärpts på senare tid. Nu blir det hårdaste straffet för upphovsrättsbrott sex års fängelse, vilket är detsamma som för rån! Skärpningen gäller även ”grovt växtförädlingsbrott”, som också anses handla om varumärkesskydd.

När EU efter massiva lobbykampanjer gripit in blir det ännu mer bakvänt. Nästa år träder EU:s upphovsrättsdirektiv i kraft. Då måste Facebook, Youtube, Google och andra stora aktörer, men även alla andra som publicerar upphovsrättsskyddat material, stoppa otillåten publicering – annars kan det bli skyhöga böter.

De stora plattformarna måste i praktiken, för att kunna kontrollera hundratusentals timmar musik- och videomaterial varje dygn, använda artificiell intelligens, genom så kallade uppladdningsfilter. Men dessa är inte intelligenta. De kan bara känna igen vissa sekvenser eller inslag. Det gör att de är långt ifrån hundraprocentiga. Än svårare blir det när det handlar om satir- eller parodiversioner, som normalt är tillåtna enligt upphovsrätten. Redan visar det sig att material stoppats som upphovsrättsinnehavare med alla rättigheter själva lagt ut, därför att inslaget kan likna något annat.

Tidningen Ny Tekniks reporter Simon Campanello berättar till exempel om en amerikansk kammarorkester som livesänt en Mozartspelning men stoppats, trots att Mozart kan spelas fritt eftersom det gått mer än 70 år sedan komponerandet och en direktsändning svårligen är plagiat. En sändning kan stoppas på minuten men i bästa fall tar det dagar, eller ofta veckor, att få Youtube eller Facebook att återställa inslaget.

Lagen och filtren blir därmed ett hot mot upphovsrätten. Det kommer att hämma kreativiteten på internet och därmed också upphovsrättsinnehavarnas möjligheter att tjäna pengar på sitt arbete.

Yngve Sunesson

Opinion

Trygghet är ett ansvar för oss alla

Den nya anstalten i Trelleborg är en viktig del i arbetet för fler platser och för ett tryggare samhälle. Det skriver Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Det råder akut platsbrist i svenska häkten och anstalter. 2000 nya platser ska därför skapas i hela landet, bland annat i Trelleborg. Om vi vill ha ett tryggare samhälle måste vi ta gemensamt ansvar, skriver Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Svensk kriminalpolitik har under de senaste åren präglats av straffskärpningar och stora satsningar på brottsbekämpning. En följd av detta är ett kraftigt ökat klientinflöde till Kriminalvården. Vi följer löpande hur många intagna som vid ett givet tillfälle upptar en plats, den så kallade beläggningen. Statistiken från förra året visar att beläggningen i häkten och anstalter var högre under varenda månad 2019 jämfört med samma månader 2018. För första gången på 15 år översteg medelbeläggningen också antalet tillgängliga platser - det fanns med andra ord fler intagna än ordinarie platser. Under 2020 har det höga beläggningstrycket fortsatt, och vi ser inga tecken på nedgång. Överbeläggningen får en rad allvarliga konsekvenser. Intagna får dela rum och gemensamhetsutrymmen användas som bostadsrum. Möjligheterna att placera och flytta klienter efter individuella risker och behov minskar, och säkerheten riskerar att påverkas negativt. Slitaget blir större än vanligt, samtidigt som möjligheterna att stänga avdelningar för underhållsarbete försvåras avsevärt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Opinion

Låt patienten välja i ett nödläge

Opinion
Opinion

Någonstans inne i huvudet på de flesta av oss, i alla fall de som är över 50, finns funderingar kring skeendet om vi själva drabbas av coronaviruset. Sjukvården skall normalt hålla sig till det som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men när det gäller detta virus står läkarvetenskapen på en rätt osäker grund. Traditionell IVA behandling är ingen garanti för överlevnad ens hos rätt friska.

Runt om i världen pågår ett intensivt arbete med att hitta motmedel eller vaccin. Själv tror jag det är mer sannolikt hitta läkemdel som raderar ut coronaviruset än ett vaccin. Att vi ännu efter 45 år inte har ett vaccin mot hiv visar hur komplext jakten på nya vaccin kan vara, i synnerhet som coronaviruset tycks förändras under tidens gång.

Rätt ofta dyker det upp nyheter om att någon medicin eller metod har gett positiva resultat; remdesivir, klorokin, blodplasma, blodförtunnande och något slags cocktail av läkemedel mot MS, HIV och Hepatit, enligt läkare i Hongkong. Problemet är att det fortfarande är experiment. Eftersom vetenskapen inte har säkra svar tycker jag man som patient skall ha rätten att utsätta sig för den risk som en inte helt säker utprovad metod kan innebära och därmed friskriva sjukvården från ansvar. Nöden har helt enkelt ingen lag.

Lars J Eriksson

Opinion

Vänd på alla stenar

Regeringens pressträff om Coronakommission.
Foto: ALI LORESTANI/TT
Opinion
Opinion

Igår kom besked, en Coronakommission tillsätts för att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa virusutbrottet och dess effekter. Den ska också beskriva hur smittan spridits, i synnerhet på landets äldreboenden. Den sistnämnda uppgiften är också den som skall utvärderas först, vilket är mycket bra, eftersom det är där den svenska strategin kraschlandat.

Coronakommissionens anslag är brett vilket också speglas i dess sammansättning. Ordförande blir den erfarna juristen Mats Melin, justitieråd, fd chefsJO och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen. Vid sin sida får han ledamöter som representerar vård, nationalekonomi och krishantering. Uppdraget skall vara slutfört i februari 2022.

Den svenska coronastrategin har varit ett misslyckande med över 5300 döda, vilket placerar vårt land i en skrämmande världstopp i dödlighet tillsammans med Brasilien som till skillnad mot Sverige är ett mycket fattigt land med inte alls våra vårdresurser. USA brukar också lyftas fram som hårt drabbat, men i relation till folkmängden motsvarar landets dödstal 3.800 döda i Sverige.

Vi har ännu inte facit av coronapandemin. Oro finns för en andra våg av smitta och död när alltfler länder öppnar upp sina samhällen. Men Sveriges dödstal kommer inte som genom ett trollslag att försvinna. Även om vi inte har facit är det högst osannolikt att andra länder kommer ikapp oss. Idag vet man att mycket hårda restriktioner bromsar nya utbrott, sådant som t.ex fått Storbritannien att stänga ner staden Leicester.

Men frågan är om en Coronakommission av det slag som tillsätts kommer att räcka. Smittspridningen och avsaknaden av tydlig strategi och handlingskraft väcker frågor om den svenska stats- och samhällsorganisationen. Igår hävdade medicinprofessorn Martin Ingvar att vi har ett systemfel där det kommunala självstyret har varit ivägen för en effektiv bekämpning av coronasmittspridningen, ett Fawlty tower där det skylls på personalen och inte ledningen. Systemet med regioner som styr över sjukvården har också visat brister när det gäller samordning mellan stat- och sjukvården. Ingen har facit men alla stenar måste vändas i den utredningsprocess som nu sätts igång.

Lars J Eriksson

Opinion

Faller MP offer för migrationen?

org-4faab905-ee0f-4db4-a600-7e2af0337efc.jpg
Opinion
Opinion

Arbetet i den migrationspolitiska kommittén närmar sig slutet och tonläget trissas upp kraftigt. Tanken är att ett förslag ska vara klart i augusti och det pågår nu intensiva förhandlingar mellan partierna. Socialdemokraterna lär ha presenterat sitt förslag för de andra partierna och har suttit i förhandlingar med de borgerliga partierna under fredagen, något som upprört regeringskollegan Miljöpartiet.

Migrationsfrågorna skär genom blocken och det är kanske inte konstigt att partierna träffas i ovanliga konstellationer. En ambition lär vara att hålla SD utanför överenskommelsen, men som förslagen låter hittills kommer nog SD att vara nöjda.

Miljöpartiet är med rätta oroliga över hur deras regeringspartner agerar, men ambitionen i kommittén har ända från början varit att nå en ”bred” överenskommelse så det kan knappast komma som en överraskning för MP. Deras låga siffror i opinionsmätningar gör förstås oron större. Den senaste mätningen visar att de ligger en bra bit under fyraprocentsspärren. Partiet lär ha haft krismöten i helgen och våndas över hur mycket regeringsmakten ska vara värd. Samtidigt påverkar coronakrisen samhället. En regeringskris i detta läge riskerar att slå mot MP ännu mer, men samtidigt är risken att deras sympatisörer straffar dem om de inte lyckas hålla humanitetens flagga högt när det gäller migrationen. Så partiet sitter onekligen i en besvärlig rävsax.

Socialdemokraterna är också delade avseende hur hårda man ska vara i migrationspolitiken, men partiet har en kultur att motståndare håller sig relativt lugna. Riksdagsledamoten från Skåne, Rikard Larsson, är deras man i kommittén och har det nog hett om öronen. Hittills har dock den hårdföra delen av partiet kommandot.

Frågan är hur Centerpartiet agerar. Partiets ingång är att en bred överenskommelse är viktig, men frågan är hur långt man är berett att gå. Det är oroväckande signaler från ett parti som under 2010-talet legat nära MP i migrationsfrågor. Anhöriginvandring och volymmål är det som striden verkar stå om.

NÄSTA ARTIKEL