Skådespelaren Mattias Linderoth är tjänstledig ett år för att satsa på sin ljudboksstudio. Här fixar han till mikrofon och annat i inläsningsstudion så att författaren Ola Schenström ska kunna rätta felläsningar. Foto: Gunilla Wedding
Mattias Linderoth har koll på ljudfilen och rättningsdokumentet vid datorn i rummet vid sidan av inläsningsbåset. Foto: Gunilla Wedding
Författaren Ola Schenström och Mattias Linderoth tar ett snabbt snack innan det är dags för Ola Schenström att börja läsa. Foto: Gunilla Wedding
Författaren Ola Schenström och Mattias Linderoth tar ett snabbt snack innan det är dags för Ola Schenström att börja läsa. Foto: Gunilla Wedding
Mattias Linderoth fixar till mikrofon och annat i inläsningsstudion så att författaren Ola Schenström ska kunna rätta felläsningar. Foto: Gunilla Wedding
Foto: Gunilla Wedding

Från teatern till studion

På väg mot ljudboken, del 2 På Västra Kanalgatan i Malmö har skådespelaren Mattias Linderoth sin egen ljudboksstudio Read Out Loud. Under ett år har han tjänstledigt från Malmö stadsteater för att satsa all energi på att producera ljudböcker.
– Jag har en teknisk och logisk sida som får mer utrymme i det här och sedan är det väldigt kreativt också, det handlar om berättande och gestaltning, säger han entusiastiskt.

Mattias Linderoth
Född: 1976. Från Helsingborg, bosatt i Malmö
Bakgrund: Gick ut Teaterhögskolan i Malmö 2003. Fast anställd vid Malmö Stadsteater sedan fem år. På Malmö stadsteater har han bland annat medverkat i Ronja Rövardotter (2003), Körsbärsträdgården (2007), Stormen (2008), Maria Stuart (2009), Yarden (2012), Min vän fascisten (2012), Amadeus (2014), Folkets fiende (2015), Karl-Bertil Johnssons julafton (2016), Blod och eld (2016), Angels in America (2017). Han regisserade också Kaniner som spelades på Intiman i våras. Är just nu tjänstledig för att arbeta på heltid med sin ljudboksstudio Read Out Loud.
Aktuell: Som ljudboksproducent. Kommer också att medverka i En handelsresandes död som har premiär på Intiman i december.
Mattias Linderoth om …
… vad som gör en bra uppläsare: ”I dag är det bra att ha en relativt neutral dialekt och sedan behöver du en röst som både håller att lyssna på, som inte är för klämd eller spänd, och som håller för att läsa kanske fyra timmar om dagen i en vecka, Där har skådespelare en fördel. Sedan är det det här med läsförståelsen, att man hör vad man läser.”
… man måste tycka om det man läser in: ”Det måste man nog inte även om det blir konstigt om man skapar för mycket distans. Sedan tror jag att när man läser kan man ändå bli indragen i relationer och berättelsen även om man från början inte trodde att man skulle tycka om den.”
… att läsa in en bok med mycket korrfel: ”Det är fruktansvärt för en uppläsare, oerhört frustrerande. Hjärnan fastnar där och man måste bara rätta det.”

För att en bok ska bli ljudbok krävs en studio, inspelningsprogram, en uppläsare, en tekniker och naturligtvis en korrekturlyssnare. När jag hälsar på i Mattias Linderoths ljudboksstudio är läkaren, mindfulnessexperten och författaren Ola Schenström också där.
Han har läst in två av sina egna böcker, en korrekturlyssnare har gått igenom dem och nu ska felsägningar, rörelser som hörs och otydligheter rättas till.
Ola Schenström tar plats i den specialbyggda, ljudisolerade lilla studion med en dörr som väger dryga hundra kilo. Mattias Linderoth justerar mikrofonen och ser till att allt fungerar bra.
– Eftersom jag själv började som uppläsare har jag varit väldigt mån om att bygga upp min studio och verksamhet så att det blir bra för uppläsarna – allt från inspelningssystem till hur det ser ut, hur man blir bemött och vilken information man behöver, säger han och tar plats framför datorn i rummet bredvid.
Med korrlyssnarens manus och bokens ljudspår framför sig guidar han sedan Ola Schenström genom omläsningarna och får dem på rätt plats i ljudfilen.

Mattias Linderoth har länge tagit uppdrag som ljudboksuppläsare vid sidan av sitt arbete som skådespelare på Malmö stadsteater.
– Det började med ljudböcker på skånska så jag läste in Mikael Bergstrands Doft av hämnd på just skånska.
I takt med att han fick fler och fler uppdrag som uppläsare började Mattias Linderoth fundera på att bygga en egen studio hemma och gjorde slag i saken för några år sedan.
– Men det blev jobbigt i längden, jag har familj och kände att jag skulle vilja ha en egen lokal, säger han. Samtidigt tänkte jag att jag måste få med andra uppläsare.
Han såg framför sig ett kooperativ men det blev ett företag med en gammal scenskolekamrat och slutligen det helt egna företaget Read Out Loud.
– Jag var tjänstledig från teatern ett halvår för att få igång det, berättar han. Nu har jag också inlett ett samarbete med ett produktionsbolag i Stockholm och tagit tjänstledigt ett helt år för att prova om jag kanske vill göra det här i stället för att vara skådespelare.

Som ljudboksproducent får Mattias Lindroth utlopp för sitt tekniska intresse och sin logiska sida men han ser också många likheter med teaterarbetet. Inte minst när det handlar om att hitta rätt uppläsare.
– Det är lite som rollbesättning och det är lätt att man tänker på vem som har läst det här innan, det gör förlagen också, säger han. Men ibland försöker man tänka utanför boxen. Vad skulle kunna vara otippat här? Det är väldigt kul om man prickar rätt. Visst är det viktigt att en uppläsare har en bra röst men allra viktigast är läsförståelsen, att man kan förmedla den stora bågen i berättelsen.
Efter en halvtimme har Ola Schenström rättat till felen och det är Kerstin Anderssons tur att ta plats i studion. Hon är skådespelare och tillhör, med bland andra Harald Leander och Viktoria Flodström, de mest efterfrågade av de uppläsare Mattias Linderoth arbetar med.
– Under perioder har jag nästan försörjt mig på detta, berättar hon innan hon tar med sig manuset till Drömhuset av Veronica Henry in i studion.
Eftersom Kerstin Andersson arbetar med en tekniker på distans har Mattias Linderoth en stund över för kaffe och mer ljudboksprat. Vi fortsätter på uppläsarspåret. De flesta är skådespelare men ibland är det författarna själva, som Ola Schenström, som läser in.
– Det är ofta en större teknisk utmaning eftersom de pratar lite tystare. Samtidigt är det jätteroligt när de läser sina egna texter och att få prata med dem efteråt, säger Mattias Linderoth. Fördelen med skådespelare är att de oftast har en bra, skolad röst och är vana att läsa högt och att snabbanalysera text.

Måste man läsa in på rikssvenska?
– Det är väl utgångspunkten men visst kan man ha en liten dialektal färgning, du måste inte vara Fröken Ur-perfekt. Sedan är det jätteintressant med till exempel ortsnamn och uttal när det handlar om berättelser som utspelar sig i andra länder. Det måste vara rätt men man kan inte uttala en norsk ort på norska i en mening på svenska.
Mattias Linderoth berättar målande om hur de, vid inläsningen av Jens Liljestrands Mobergbiografi Mannen från skogen, ringde till olika bygdegårdar i Småland för att ta reda på hur Moshultamåla uttalas korrekt.
– Det kändes viktigt eftersom det är orten som Moberg kommer ifrån. Saker som bär berättelsen måste bli rätt.
Mattias Linderoth har startat sin studio i en tid när ljudboksmarknaden bara har växt och han ser både för- och nackdelar med det.
– Det är stor efterfrågan men jag ser också att när fler och fler förlag ska göra sin böcker till ljudböcker blir det också fler som ska dela på kakan. Det stramas åt vad gäller ersättning till uppläsare och producenter och det är inte omöjligt att fler går över till att uppläsarna sköter tekniken själva och att studios hoppar över korrlyssning.

Samtidigt hoppas han själv kunna fortsätta satsa på hög kvalitet – både vad gäller teknik och innehåll.
– Risken finns annars att man sänker allt till en nivå där inget spelar roll och då kanske man skjuter sig själv i foten genom att tappa lyssnarna.

Vad tror du det stora intresset för ljudböcker beror på?
– Det är väl lättillgängligheten. Jag vet själv hur det är. Jag lyssnar på en del ljudböcker men framförallt på podcasts och kan dra i gång något sådant när jag lagar mat eller cyklar hit. Många vill också gärna läsa mer men har svårt att hinna. Och det är ju så härligt med berättelser, vi älskar dem och formen – teater, böcker, serietidningar, film, tv eller vid lägerelden på scoutlägret – spelar ingen roll.
Mattias Linderoth vill inte nischa sig i sin studio men skulle gärna göra mer av det han döpt till ”colorized audio” i framtiden.
– Vi gjorde ett projekt med ljudboksförlaget Word Audio här i malmö, som jag samarbetet mycket med. Tillsammans gjorde vi en radioteatervariant av ljudboken Nådastöten, som redan var inläst av ljudboksdrottningen Katarina Ewerlöf. Vi kortade ner den, använde hennes röst som berättare, spelade in dialogerna med skådespelare och lade på ljudeffekter. Det var fruktansvärt mycket jobb och vi hade ingen budget men jag gillar verkligen den formen och är övertygad om att den kommer, man måste bara hitta ett sätt att klara det ekonomiskt.

Och kanske kan det vara ett sätt för Mattias Linderoth att få ihop sina två världar.
– Jag har ändå svårt att tänka mig ett liv utan teatern på något sätt så jag hoppas det går att kombinera, säger han. Jag får så mycket energi av att vara med och påverka och bestämma, att driva eget och hålla i taktpinnen.

Mattias Linderoth
Född: 1976. Från Helsingborg, bosatt i Malmö
Bakgrund: Gick ut Teaterhögskolan i Malmö 2003. Fast anställd vid Malmö Stadsteater sedan fem år. På Malmö stadsteater har han bland annat medverkat i Ronja Rövardotter (2003), Körsbärsträdgården (2007), Stormen (2008), Maria Stuart (2009), Yarden (2012), Min vän fascisten (2012), Amadeus (2014), Folkets fiende (2015), Karl-Bertil Johnssons julafton (2016), Blod och eld (2016), Angels in America (2017). Han regisserade också Kaniner som spelades på Intiman i våras. Är just nu tjänstledig för att arbeta på heltid med sin ljudboksstudio Read Out Loud.
Aktuell: Som ljudboksproducent. Kommer också att medverka i En handelsresandes död som har premiär på Intiman i december.
Mattias Linderoth om …
… vad som gör en bra uppläsare: ”I dag är det bra att ha en relativt neutral dialekt och sedan behöver du en röst som både håller att lyssna på, som inte är för klämd eller spänd, och som håller för att läsa kanske fyra timmar om dagen i en vecka, Där har skådespelare en fördel. Sedan är det det här med läsförståelsen, att man hör vad man läser.”
… man måste tycka om det man läser in: ”Det måste man nog inte även om det blir konstigt om man skapar för mycket distans. Sedan tror jag att när man läser kan man ändå bli indragen i relationer och berättelsen även om man från början inte trodde att man skulle tycka om den.”
… att läsa in en bok med mycket korrfel: ”Det är fruktansvärt för en uppläsare, oerhört frustrerande. Hjärnan fastnar där och man måste bara rätta det.”