Från teatern till studion

Skådespelaren Mattias Linderoth är tjänstledig ett år för att satsa på sin ljudboksstudio. Här fixar han till mikrofon och annat i inläsningsstudion så att författaren Ola Schenström ska kunna rätta felläsningar. Foto: Gunilla Wedding
Artikel På väg mot ljudboken, del 2 I andra delen av vår ljudboksserie, På väg mot ljudboken, möter vi skådespelaren Mattias Linderoth som startat sin egen ljudboksstudioo.

För att en bok ska bli ljudbok krävs en studio, inspelningsprogram, en uppläsare, en tekniker och naturligtvis en korrekturlyssnare. När jag hälsar på i Mattias Linderoths ljudboksstudio är läkaren, mindfulnessexperten och författaren Ola Schenström också där.

Han har läst in två av sina egna böcker, en korrekturlyssnare har gått igenom dem och nu ska felsägningar, rörelser som hörs och otydligheter rättas till.

Ola Schenström tar plats i den specialbyggda, ljudisolerade lilla studion med en dörr som väger dryga hundra kilo. Mattias Linderoth justerar mikrofonen och ser till att allt fungerar bra.


– Eftersom jag själv började som uppläsare har jag varit väldigt mån om att bygga upp min studio och verksamhet så att det blir bra för uppläsarna
– allt från inspelningssystem till hur det ser ut, hur man blir bemött och vilken information man behöver, säger han och tar plats framför datorn i rummet bredvid.

Med korrlyssnarens manus och bokens ljudspår framför sig guidar han sedan Ola Schenström genom omläsningarna och får dem på rätt plats i ljudfilen.

Mattias Linderoth har länge tagit uppdrag som ljudboksuppläsare vid sidan av sitt arbete som skådespelare på Malmö stadsteater.


– Det började med ljudböcker på skånska så jag läste in Mikael Bergstrands Doft av hämnd på just skånska.

I takt med att han fick fler och fler uppdrag som uppläsare började Mattias Linderoth fundera på att bygga en egen studio hemma och gjorde slag i saken för några år sedan.


– Men det blev jobbigt i längden, jag har familj och kände att jag skulle vilja ha en egen lokal, säger han. Samtidigt tänkte jag att jag måste få med andra uppläsare.

Han såg framför sig ett kooperativ men det blev ett företag med en gammal scenskolekamrat och slutligen det helt egna företaget Read Out Loud.


– Jag var tjänstledig från teatern ett halvår för att få igång det, berättar han. Nu har jag också inlett ett samarbete med ett produktionsbolag i Stockholm och tagit tjänstledigt ett helt år för att prova om jag kanske vill göra det här i stället för att vara skådespelare.

Som ljudboksproducent får Mattias Lindroth utlopp för sitt tekniska intresse och sin logiska sida men han ser också många likheter med teaterarbetet. Inte minst när det handlar om att hitta rätt uppläsare.


– Det är lite som rollbesättning och det är lätt att man tänker på vem som har läst det här innan, det gör förlagen också, säger han. Men ibland försöker man tänka utanför boxen. Vad skulle kunna vara otippat här? Det är väldigt kul om man prickar rätt. Visst är det viktigt att en uppläsare har en bra röst men allra viktigast är läsförståelsen, att man kan förmedla den stora bågen i berättelsen.

Efter en halvtimme har Ola Schenström rättat till felen och det är Kerstin Anderssons tur att ta plats i studion. Hon är skådespelare och tillhör, med bland andra Harald Leander och Viktoria Flodström, de mest efterfrågade av de uppläsare Mattias Linderoth arbetar med.


– Under perioder har jag nästan försörjt mig på detta, berättar hon innan hon tar med sig manuset till Drömhuset av Veronica Henry in i studion.

Eftersom Kerstin Andersson arbetar med en tekniker på distans har Mattias Linderoth en stund över för kaffe och mer ljudboksprat. Vi fortsätter på uppläsarspåret. De flesta är skådespelare men ibland är det författarna själva, som Ola Schenström, som läser in.


– Det är ofta en större teknisk utmaning eftersom de pratar lite tystare. Samtidigt är det jätteroligt när de läser sina egna texter och att få prata med dem efteråt, säger Mattias Linderoth. Fördelen med skådespelare är att de oftast har en bra, skolad röst och är vana att läsa högt och att snabbanalysera text.

Måste man läsa in på rikssvenska?


– Det är väl utgångspunkten men visst kan man ha en liten dialektal färgning, du måste inte vara Fröken Ur-perfekt. Sedan är det jätteintressant med till exempel ortsnamn och uttal när det handlar om berättelser som utspelar sig i andra länder. Det måste vara rätt men man kan inte uttala en norsk ort på norska i en mening på svenska.

Mattias Linderoth berättar målande om hur de, vid inläsningen av Jens Liljestrands Mobergbiografi Mannen från skogen, ringde till olika bygdegårdar i Småland för att ta reda på hur Moshultamåla uttalas korrekt.


– Det kändes viktigt eftersom det är orten som Moberg kommer ifrån. Saker som bär berättelsen måste bli rätt.

Mattias Linderoth har startat sin studio i en tid när ljudboksmarknaden bara har växt och han ser både för- och nackdelar med det.


– Det är stor efterfrågan men jag ser också att när fler och fler förlag ska göra sin böcker till ljudböcker blir det också fler som ska dela på kakan. Det stramas åt vad gäller ersättning till uppläsare och producenter och det är inte omöjligt att fler går över till att uppläsarna sköter tekniken själva och att studios hoppar över korrlyssning.

Samtidigt hoppas han själv kunna fortsätta satsa på hög kvalitet
– både vad gäller teknik och innehåll.


– Risken finns annars att man sänker allt till en nivå där inget spelar roll och då kanske man skjuter sig själv i foten genom att tappa lyssnarna.

Vad tror du det stora intresset för ljudböcker beror på?


– Det är väl lättillgängligheten. Jag vet själv hur det är. Jag lyssnar på en del ljudböcker men framförallt på podcasts och kan dra i gång något sådant när jag lagar mat eller cyklar hit. Många vill också gärna läsa mer men har svårt att hinna. Och det är ju så härligt med berättelser, vi älskar dem och formen
– teater, böcker, serietidningar, film, tv eller vid lägerelden på scoutlägret
– spelar ingen roll.

Mattias Linderoth vill inte nischa sig i sin studio men skulle gärna göra mer av det han döpt till ”colorized audio” i framtiden.


– Vi gjorde ett projekt med ljudboksförlaget Word Audio här i malmö, som jag samarbetet mycket med. Tillsammans gjorde vi en radioteatervariant av ljudboken Nådastöten, som redan var inläst av ljudboksdrottningen Katarina Ewerlöf. Vi kortade ner den, använde hennes röst som berättare, spelade in dialogerna med skådespelare och lade på ljudeffekter. Det var fruktansvärt mycket jobb och vi hade ingen budget men jag gillar verkligen den formen och är övertygad om att den kommer, man måste bara hitta ett sätt att klara det ekonomiskt.

Och kanske kan det vara ett sätt för Mattias Linderoth att få ihop sina två världar.


– Jag har ändå svårt att tänka mig ett liv utan teatern på något sätt så jag hoppas det går att kombinera, säger han. Jag får så mycket energi av att vara med och påverka och bestämma, att driva eget och hålla i taktpinnen.

FAKTA

Fakta:

Mattias Linderoth

Född: 1976. Från Helsingborg, bosatt i Malmö

Bakgrund: Gick ut Teaterhögskolan i Malmö 2003. Fast anställd vid Malmö Stadsteater sedan fem år. På Malmö stadsteater har han bland annat medverkat i Ronja Rövardotter (2003), Körsbärsträdgården (2007), Stormen (2008), Maria Stuart (2009), Yarden (2012), Min vän fascisten (2012), Amadeus (2014), Folkets fiende (2015), Karl-Bertil Johnssons julafton (2016), Blod och eld (2016), Angels in America (2017). Han regisserade också Kaniner som spelades på Intiman i våras. Är just nu tjänstledig för att arbeta på heltid med sin ljudboksstudio Read Out Loud.

Aktuell: Som ljudboksproducent. Kommer också att medverka i En handelsresandes död som har premiär på Intiman i december.

Mattias Linderoth om …

… vad som gör en bra uppläsare: ”I dag är det bra att ha en relativt neutral dialekt och sedan behöver du en röst som både håller att lyssna på, som inte är för klämd eller spänd, och som håller för att läsa kanske fyra timmar om dagen i en vecka, Där har skådespelare en fördel. Sedan är det det här med läsförståelsen, att man hör vad man läser.”

… man måste tycka om det man läser in: ”Det måste man nog inte även om det blir konstigt om man skapar för mycket distans. Sedan tror jag att när man läser kan man ändå bli indragen i relationer och berättelsen även om man från början inte trodde att man skulle tycka om den.”

… att läsa in en bok med mycket korrfel: ”Det är fruktansvärt för en uppläsare, oerhört frustrerande. Hjärnan fastnar där och man måste bara rätta det.”

Utrikes

Stormen Ana skördar liv i södra Afrika

Översvämningsdrabbade Malawi.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Närmare 80 personer har omkommit när den tropiska stormen Ana har dragit fram i södra Afrika. Stormen drabbade först Madagaskar i måndags för att sedan dra vidare till Moçambique och Malawi.

Skadorna rapporteras mycket omfattande, och tiotusentals invånare är drabbade när infrastruktur knäckts och byggnader förstörts.

Omfattningen på skadorna är ännu inte möjliga att överskåda enligt räddningsmyndigheter. Men bara i Malawi tvingades 130 000 invånare fly sina hem.

Dessutom varnar meteorologiska myndigheter för att en ny tropisk storm, Batsirai, är i antågande de närmaste dagarna.

Utrikes

Mystiska rymdobjektet – "ska inte vara möjligt"

Om objektet är en magnetar kan det se ut ungefär så här. Bilden är en dataanimering.
Foto: Icrar/handout/TT
Utrikes
Utrikes Astronomer studerar förbryllat något som aldrig tidigare skådats: Ett snurrande objekt som var 18:e minut sänder ut energipulser så starka att de borde vara omöjliga.
– Det finns inga kända fenomen som beter sig så, säger astrofysikern Natasha Hurley-Walker.

Objektet upptäcktes av studenten Tyrone O'Doherty som arbetade med en uppsats, och då tittade ut i rymden via MWA (Murchison Widefield Array) – ett radioteleskop långt ut på den australiska landsbygden, där förhållandena för rymdspaning är gynnsamma.

Upptäckten var så sensationell att ett helt expertlag, lett av Natasha Hurley-Walker, kallades in. Genom att gå igenom data flera år tillbaka har de fastställt att objektet ligger ungefär 4 000 ljusår bort – relativt nära i vår galax Vintergatan – och uppenbarligen är oerhört energirikt. Det kan lysa väldigt starkt, och har ett "ultra-kraftfullt" magnetfält.

En "magnetar"?

Kanske märkligast av allt är att objektet skickar ut extrema strålningspulser med den stabila frekvensen 18,18 minuter, alltså ungefär tre gånger i timmen.

– Objektet syntes och försvann under de timmar vi observerade det, säger Hurley-Walker, som arbetar vid Curtin-universitetet i Perth.

– Det var helt oväntat. Det känns spöklikt som astronom, det finns inga kända fenomen som beter sig så, berättar hon enligt en kommuniké från universitetet.

En teori är att det handlar om en "magnetar", ett relativt nyupptäckt fenomen som har universums starkaste magnetfält. Men frekvensen liknar inte andra magnetarers. Dessutom:

– Om man tittar på det matematiskt blir resultatet att den inte kan ha tillräckligt med energi för att producera dessa radioutbrott var 20:e minut, säger Hurley-Walker.

– Det ska inte vara möjligt.

En annan gissning är att det kan vara en "vit dvärg", rester av en förstörd stjärna. Men även i det fallet är forskarna tveksamma, eftersom objektet är för stort och starkt.

För stort spann

Forskarteamet har även undersökt möjligheten att någon form av intelligent liv står bakom energipulserna. Men frekvensspannet är för stort för det, enligt Hurley-Walker.

– Det innebär att detta måste vara en naturlig process, det är inte en konstgjord signal.

De första rönen om objektet har nu publicerats i vetenskapstidskriften Nature. Men eftersom så många frågor återstår fortsätter studierna.

– Det kan så klart också vara något som vi aldrig ens föreställt oss, funderar Hurley-Walker.

– Det kan vara något helt nytt.

Henrik Samuelsson/TT

Vår galax Vintergatan sedd från jorden, med platsen för det nyupptäckta objektet utmärkt med en vit stjärna till höger.
Vår galax Vintergatan sedd från jorden, med platsen för det nyupptäckta objektet utmärkt med en vit stjärna till höger.
Foto: Natasha Hurley-Walker/Icrar/handout/TT
'Tile 107', som utgör en del av radioteleskopet MWA långt ut på obebodd landsbygd i delstaten Western Australia.
"Tile 107", som utgör en del av radioteleskopet MWA långt ut på obebodd landsbygd i delstaten Western Australia.
Foto: Peter Wheeler/Icrar/handout/TT

Sport

Publikfest väntar Sverige i EM: "Får gåshud"

Max Darj ser fram emot att spela inför storpublik i Budapest.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Handbollslandslagets EM-semifinal mot Frankrike får bästa tänkbara inramning. En efterlängtad publikfest väntar i mäktiga MVM Dome i Budapest.
– Man får gåshud när man tänker på det, säger Max Darj.

Det känns lite som att EM börjar på allvar efter att Blågult lämnat gruppspel och mellanrunda i Bratislava bakom sig för att spela de avgörande medaljmatcherna i Budapest. Inte minst eftersom EM-matcherna nu kommer få den inramning de förtjänar.

I Bratislava fick knappt 2 000 åskådare – en femtedel av kapaciteten – komma in i den ganska ödsliga arenan. I Budapest släpper man in 20 000 på läktarna.

– Det är knappt att man tror på det förrän man ser det, säger Sveriges försvarsjätte och vikarierande lagkapten Max Darj på landslagets pressträff i arenan.

"Häftig upplevelse"

Den stundande publikfesten blir lite extra speciell för Blågult eftersom både VM och OS i fjol spelades utan publik, på grund av coronarestriktionerna i Egypten respektive Japan.

– Vi har varit utan publik så länge, det kommer bli en häftig upplevelse. Men det gäller att vi fortsätter att vara lugna och inte blir för laddade, säger Darj.

Även Peter Johannesson, succémålvakt i bragdvändningen mot Norge, ser fram emot att få göra räddningar inför storpublik.

– Man har ju saknat det. Handboll är en publiksport och vi har pratat om det ibland – att fy fan vad det är tråkigt när man nästan kan höra någon som nyser på andra bänkraden.

"Otroligt bra"

Det svenska målvakts- och försvarsspelet har varit viktiga nycklar på vägen mot EM-semin. På de fyra matcherna i mellanrundan släppte Sverige bara in totalt 85 mål, drygt 21 mål per match.

– Om de siffrorna stämmer så är det otroligt bra, säger Darj storögt.

Han konstaterar samtidigt att Frankrike, som vände ett femmålsunderläge till seger mot Danmark för att vinna sin grupp, kanske blir den tuffaste utmaningen hittills för Sverige i EM.

– Frankrike är kända för att komma med mycket power. De vill trycka ner oss så mycket som möjligt och till slut få ett skott från sju-åtta meter, om de lyckas med det blir det svårt för våra målvakter att rädda.

– Vi ska inte ändra på så mycket utan fortsätta göra det som vi har gjort bra hela tiden. Sedan får vi se hur långt det räcker.

Carl Göransson/TT

Sport

Cykelstjärnan kvar i koma efter en månad

Kirsten Wild, till vänster och Amy Pieters, till höger, efter det tredje raka VM-guldet i grenen Madison i oktober.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Sport
Sport Den nederländska cykelstjärnan Amy Pieters är fortfarande i koma efter olyckan i slutet av december, uppger hennes cykelteam.
"Det fortsatta förloppet är oförutsägbart", skriver laget på sin hemsida.

"Hon andas på egen hand, men är inte vid medvetande", skriver laget på sin hemsida.

Sedan Amy Pieters i december försattes i koma har hon genomgått livräddande operationer samtidigt som hon haft allvarliga hjärnskador från vilka hon klarat sig relativt bra, enligt laget.

"Viss förbättring kan ses i hennes medvetandegrad. Men Amy Pieters är inte vaken och det fortsatta förloppet är oförutsägbart."

Den 25 december kom beskedet att cyklisten försatts i koma efter en kollision som skedde i samband med ett träningspass i Spanien. Hon ska omedelbart ha förlorat medvetandet och fördes till sjukhus med ambulanshelikopter.

Samma kväll opererades Pieters för att bland annat lätta på trycket i hjärnan som orsakats av fallet, enligt det nederländska förbundet. Förbundet uppgav att man inte kunde bedöma hur allvarliga skadorna var förrän när Pieter väcks ur koman, vilket de då uppskattade bli ett par dagar senare.

I början av januari flyttades Pieters till ett sjukhus i Nederländerna.

Amy Pieters, 30, blev så sent som i oktober världsmästare i bancykling i grenen Madison för tredje året på raken tillsammans med Kirsten Wild.

Nederländskan var även en del av det lag som blev sexa i bancyklingens lagförföljelse på OS 2012. Hon tävlar också i landsvägscykling där hon till exempel har ett VM-guld i lagtempo från 2019.

Ekonomi

Civilingenjörer tar hem storkovan på banken

Civilingenjörer får hög lön om de jobbar inom bank- och finanssektorn. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi I genomsnitt 72 700 kronor i månaden, jämfört med 56 000 kronor i den övriga privata sektorn. Bank- och finanssektorn skriker efter kompetens inom avancerad matematik – vilket ger civilingenjörer möjligheter att få hög lön.

Civilingenjörer inom avtalsområdet Bao – Bankinstitutets arbetsgivarorganisation – har 30 procent högre medellön än civilingenjörer i hela privata sektorn, skriver tidningen Ingenjören. Artikeln baseras på uppgifter från fackliga Sveriges ingenjörer om medellönen 2019, i vissa fall 2020.

Också när hänsyn tas till skillnader i utbildning, examensår, befattningsnivå och övertidsersättning har Bao-ingenjörerna det högsta löneläget.

– Inom avtalsområdet Bao finns en något högre andel chefer jämfört med hela den privata sektorn, men vad som verkligen sticker ut är att det är en mycket högre andel som är specialister, säger Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges ingenjörer.

Något som också påverkar är att 80 procent av Bao-medlemmarna inte har rätt till övertidsersättning, att jämföra med motsvarande andel på 65 procent i hela privata sektorn.

Enligt kollektivavtal ska övertid kompenseras i pengar eller ledighet, och många har kompenserats med högre lön.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Sport

Uppskjutet igen för Frosta

Ishockeyspelare i kamp om pucken
Foto: Lola Nilsson/arkiv
Sport
Höör
Ishockey Covid-19 håller ett fortsatt grepp om Frosta HC som också tvingades skjuta upp torsdagens hemmadrabbning mot Åstorps IK i Hockeytrean södra grupp C:s fortsättningsserie.

– Det är tredje matchen i rad som vi inte kan spela på utsatt datum, konstaterar tränaren Joakim Nilsson strax före kvällens träning som fick ersätta mötet med Åstorp.

– Större delen av A-lagstruppen har varit smittad, men nu börjar i varje fall de flesta komma tillbaka så smått.

– Jag är en av få som inte har drabbats.

Nästa planerade match är på söndag då man gästar Diö Goif HK.

– Vi utgår ifrån att det blir spel. Sedan kan det så klart komma nya fall.

Utrikes

Hoppet ute efter Floridaolycka

Amerikansk kustbevakning söker överlevande i havsområden mellan Bahamas och Florida.
Foto: USA:s kustbevakning via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den amerikanska kustbevakningen har hittat ytterligare fyra kroppar efter den svåra båtolyckan utanför Florida i måndags. Men fler lär inte hittas – kustbevakningen kommer att avbryta sökandet efter överlevande under torsdagskvällen, lokal tid.

En person hittades tidigare i veckan död och 34 personer saknas fortfarande. Flera fartyg och luftfarkoster har sedan olyckan sökt områden från Bimini på Bahamas till Fort Pierces inlopp i Florida, men hoppet om att finna fler överlevande än den man som hittades i tisdags är litet.

Det förlista fartyget kom från Bahamas och kustbevakningen misstänker människosmuggling.

Inrikes

Färre hamnade i sjönöd i fjol

Färre människor hamnade i sjönöd under 2021, enligt statistik från Sjöfartsverket. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes 1 167 sjöräddningsinsatser genomfördes av Sjöfartsverket, vilket är fem procent färre jämfört med året innan.

De allra flesta av Sjöfartsverkets sjöräddningsinsatser genomfördes inom Västra Götalands län, följt av Stockholms och Skånes län, enligt statistik från myndigheten.

Flest räddningsinsatser sker under sommarmånaderna då många är ute till sjöss i fritidsbåtar. Det var också fritidsbåtarna som stod för den breda majoriteten av Sjöfartsverkets sjöräddningsinsatser i fjol.

"Larmorsakerna har varierat och handlat om alltifrån motorhaverier och grundstötningar till snabba väderomslag, vilket bidragit till att fritidsbåtsägaren hamnat i ett utsatt läge", säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral, i ett pressmeddelande.

Färre akuta insatser

Även hos frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet minskade antalet akuta uppdrag något. Förebyggande utryckningar med enklare hjälp kring bogsering, motorhaverier och grundstötningar låg kvar på samma nivåer.

"Båtlivet har vuxit de senaste åren och det avspeglar sig i våra utryckningar. En teori om varför de kritiska händelserna minskat är att man hör av sig innan läget är akut. På så sätt kan vi förebygga allvarliga olyckor", säger Adam Goll Rasmussen, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.

En annan faktor som påverkar antalet incidenter är vädret. Varma somrar är det helt enkelt fler båtägare ute till sjöss, och under fler timmar.

Går att undvika

Sjöräddningssällskapet genomförde 4 900 förebyggande utryckningar 2021, att jämföra med 5 034 året innan och 3 300 under 2019.

Många tillbud går att undvika genom att alltid bära flytväst och hålla båten i trim, enligt Vestergård.

"Men också vara noga med att informera om dina planer ute till sjöss", säger hon.

FAKTA

Fakta: Här genomfördes flest sjöräddningsinsatser

Antal sjöräddningsinsatser hos Sjöfartsverket 2021, inom parentes motsvarande siffra för 2020.

1. Västra Götalands län – 265 (287)

2. Stockholms län – 242 (219)

3. Skåne län – 151 (162)

4. Mälaren – 83 (121)

5. Kalmar län – 67 (69)

6. Hallands län – 67 (67)

7. Vänern – 42 (65)

8. Blekinge län – 32 (31)

9. Västernorrlands län – 31 (29)

10. Södermanlands län – 28 (16)

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL