KU ska inte politiseras

Historiskt sett har politikers förmåga att granska varandra ur ett formellt och konstitutionellt perspektiv varit usel. Därför gjorde Anna Kinberg Batra riksdagen och politiken en stor tjänst när hon såg till att Andreas Norlén blev ordförande i konstitutionsutskottet. Tillsammans med vice ordförande, socialdemokraten Björn von Sydow, försvarade han utskottets integritet och bevisade därmed att politiker faktiskt kan frigöra sig från sina partipolitiska positioner.

Konstitutionsutskottet ska granska om regeringen följer lagar och regler. Utskottet ska alltså inte pröva politiken, utan enbart regeringens formella hantering av olika frågor. Jag inser, det är inte alldeles enkelt för en politiker att sakligt granska andra politiker. Därför har det snarare varit mer regel än undantag att KU-s arbete har präglats av partipolitiska konflikter. Samma mönster ser vi ofta i kommunerna när de politiskt valda revisorerna lägger fram sina granskningar.
Men som sagt, Andreas Norlén och Björn von Sydow visade, menar jag, att politiker kan höja sig över det normala politiska bråkandet.
Med den här långa inledningen försöker jag komma fram till krönikans slutsats, nämligen att Ulf Kristersson för en dryg vecka sedan gjorde precis tvärtom som sin företrädare. I sin iver att komma åt regeringen rundade han KU-s arbete.
Jag tycker inte alls det är märkligt att Moderaterna och Ulf Kristersson är kritiska till Annika Strandhäll (S).
Sparkandet av Försäkringskassans chef Anne-Marie Begler väcker onekligen frågor som hittills inte har fått begripliga svar. KU-s granskning är snart klar, och självfallet hoppas jag att dagens KU med Karin Enström (M) och Hans Ekström (S) i spetsen visar prov på samma integritet som sina företrädare.

Ulf Kristersson kunde emellertid inte vänta på KU-s betänkande, utan har redan krävt en misstroendeförklaring. Han kunde inte motstå frestelsen att försöka exploatera kritiken mot Strandhäll under EU-parlamentsvalrörelsen. Det är olyckligt av flera skäl.
För det första devalverar han och Moderaterna KU-granskningens betydelse. Oavsett vad KU kommer fram till så har Kristersson bidragit till att det kommer att läsas in politiska överväganden.
För det andra hjälper han regeringen att komma lindrigare undan. Det borde kanske inte bekymra en socialdemokrat som mig, men det gör det. Det är dessutom andra gången på kort tid som samma misstag begås. Även när det gällde skandalen på Transportstyrelsen bidrog borgerliga politikers iver att exploatera frågan politiskt till att själva sakfrågan kom i skymundan. Självfallet skadas kritikernas trovärdighet när de drar slutsatser innan den formella granskningen är färdig och alla fakta är framlagda.

Det är fullt möjligt att Annika Strandhäll kommer att avgå. Det kanske är befogat, kanske inte. Svaret ges förhoppningsvis i KU-s betänkande. Oavsett utgång, jag tror skadan för regeringen är begränsad, och i ett längre perspektiv är det inte alls säkert att det ens skadar samarbetet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet. Däremot lär det skada Ulf Kristerssons ambitioner att vara den vuxne i politiken.

Dagens fråga

Är du rädd för åskan?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev