Bensinpriserna hotar livet på landet

Landsbygden dör ut alltmer. Den viktigaste förklaringen är strukturell. Unga människor hittar inga jobb och vill bo i städer eftersom det i flera avseenden gör livsföringen enklare. Till det kommer den dyra arbetspendlingen som knäcker många hushålls ekonomi.
När jag började extraarbeta på en bensinstation sommaren 1972 var helgpriset på en liter bensin 1 krona, vilket det gjorde det lätt att stå i kassan och ta betalt. I dagens penningvärde motsvarar det ungefär 8.10 kronor, inte de felaktiga siffror som fått fäste i debatten och påstår att bensinen idag inte är dyrare än den var då. Höjda reallöner kompenserar inte för detta. Och talet om att bilar drar mindre än förr går det inte att generalisera kring, en normal familjebil har endast marginellt förbättrat drivmedelsåtgången. Dessutom har människor på landet normalt lägre inkomster än andra. Så de som står bakom bensinupproret har helt rätt i sin kritik, dagens bensinpriser är förödande för dagpendlande landsbygdsbor.
Men landbygden utsätts också för andra starka krafter. Små livsmedelsbutiker får betala mer i inköp för sina varor än stormarknaderna. Det offentliga drar dessutom in på alltmer av service och ställer t.ex orimliga miljökrav på bensinmackar på landet som annars kan erbjuda en mininivå av butiksservice förutom drivmedel.
Idag talar sig många partier varma för landsbygdens intressen. Men troligen stannar det mest vid prat.
Lars J Eriksson

Dagens fråga

Påverkas du av tågstoppet i Hässleholm?

  • Nej (74%, 411 Röster)
  • Ja (26%, 145 Röster)

Antal röster: 556

Loading ... Loading ...

Webbkryss